Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Bullerbekämpning med ljuddämpande material, av Jan Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bullerbekämpning med
ljuddämpande material
Civilingenjör Jan Bäckström, Stockholm
628.517.2
699.844
De ständigt växande bullerproblemen har på
senare tid blivit så besvärliga och påtagliga, att
krav på effektiv och systematisk
bullerminskning reses i många olika sammanhang.
Åtgärder som kan vidtas i bullerbekämpande
syfte bör givetvis i första hand inriktas på
bullerminskning vid källan. Störande ljud
härstammar ofta från maskiner och apparater,
men även om fabrikanterna söker tillverka så
tystgående maskiner som möjligt, kan man av
många skäl ej alltid nå önskat resultat genom
att göra bullerkällan tystare eller avskärma
den.
De störande ljuden uppkommer i regel genom
att maskinelement och plåtytor försätts i
svängning. Musikinstrument är ofta försedda med
klangbotten, avsedd att förstärka det ljud som
strängarna avger. På motsvarande sätt
förstärkes ofta de störande ljuden från maskiner eller
andra bulleralstrare genom att de överförs till
plåtytor, som utstrålar kraftigt luftljud till
omgivningen. Ofta ökar ljudstrålningen väsentligt
genom resonanssvängningar orsakade av
driv-elementen.
Om en kropp försätts i egensvängning genom
att en bestämd mängd svängningsenergi
tillföres, t.ex. genom en stöt, omvandlas denna
energi med tiden genom tre samtidigt fortlöpande
processer: genom inre förluster i materialet,
dvs. omvandling i värme, genom överföring till
angränsande element med vilka kroppen är
förbunden — stomljud — och genom
utstrålning av luftljud i det omgivande rummet. Ju
långsammare energin omvandlas genom inre
Fig. 1.
Medelvärdet (inom
intervallet 50
—100 Hz) av [-elasticitetsmodulen-]
{+elasticitets-
modulen+} Et
samt
produkten Et ■ rjt
som funktion
av
fyllme-delshalten n.
förluster och genom fortplantning av stomljud,
desto längre tid kommer kroppen att utstråla
energi till omgivningen i form av luftljud.
Efterklangstiden blir lång.
Förlusterna genom inre friktion är mycket
små i metaller i jämförelse med andra
material, tabell 1.
Som mått på den del av totala
svängningsenergin, som går förlorad per svängning genom
inre friktion, har i tabellen valts
förlustfaktorn y]. De låga ??-värdena för metaller beror
bl.a. på dessas relativt regelbundna
atomstruktur. Metalliska kroppar har sålunda i
allmänhet långa efterklangstider, vilket ibland
utnyttjas, t. ex. hos kyrkklockor. Genom
enpunkts-upphängning reduceras stomljudets
fortplantning till förmån för klockans efterklangstid.
Medan klockklangen, genom att man gett den
svängande kroppen en lämplig form, är
angenäm för örat, avger en ur akustisk synpunkt
godtyckligt formad kropp, som försättes i
svängning, de mest skilda tonblandningar,
vilka örat uppfattar som oangenämnt buller. I
regel är en plåtkonstruktion att uppfatta som en
sådan kropp i akustiskt avseende, ty även om
energi omvandlas genom inre förluster och
fortplantning av stomljud är efterklangstiden
dock i regel avsevärd.
Ljudstrålningen genom fortplantning av
stomljud kan minskas genom balansering av de
dynamiska krafterna eller genom
vibrationsisolering med fjädrande upphängning eller
elastiska mellanskikt. Sedan man med sådana
åtgärder på bästa sätt minskat överföringsmöjlig-
Tabell 1. Elasticitetsmodul E och förlustfaktorn
rj för några olika material
Material E
dyn/cm2 J?
Stål ........................................2,1 • 1012 0,0001
Bokträ ..................................1,0 • 1011 0,01
Kork ......................................2,6-10® 0,1—0,2
Gummi, beroende på
vulkningsgrad ....................0,2—1,0-108 0,02 — 0,1
TEKNISK TIDSKRIFT 747 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
