Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Motortekniska synpunkter på smörjoljor, av Åke Larborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagringar, som kan uppkomma på olika ställen
i motorn:
Placering
Förbränningsrum,
tändstift
Ventiler, kolvmantel,
kolvringspår,
hydrauliska ventillyftare
Vevhus, oljefilter,
ventilmekanism
Avlagringens art
Sot, blyföreningar
Sot, beck och
lackbildning, högtemperaturav-lagringar
Lågtemperaturslam
Avlagringar i förbränningsrum i
bensinmotorer består huvudsakligen av sot och
blyföreningar. Bl.a. medför dessa genom sin volym
en ökning i kompressionsförhållandet, som
kan bidra till tändningsknackning.
Dessa avlagringar kan också förorsaka olika
slag av glödtändningar, dvs. tändningar vid
andra tidpunkter än den ordinarie tändgnistan
och i andra delar av förbränningsrummet.
På tändstiftet avlagras ofta sot och
metallsalter, som kan vara elektriskt ledande och
medför mer eller mindre kortslutning av
tänd-stiftet.
Man kan ibland av oljebolagens reklam utläsa,
att vissa oljor anses motverka bildandet av
avlagringar i förbränningsrummet och vissa
bränsletillsatser anses också motverka
tendensen till motsvarande glödtändningar. Verkan i
dessa avseenden är dock svåröverskådlig och
även om vissa förbättringar har konstaterats
är svårigheterna långt ifrån eliminerade.
Problemen ökar bl. a. avsevärt, när man arbetar
med högt kompressionsförhållande.
Om man ser på avlagringarna i övriga delar
av motorn, så kan de både vid bensin- och
dieselmotorer i huvudsak uppdelas i
hög-temperaturavlagringar och
lågtemperaturav-lagringar. De förra förekommer på ventiler,
kolvar och kolvringsspår i form av sot-,
beck-och lackformade produkter, fig. 6, och de
senare förekommer i vevhus, oljefilter och på
ventilmekanism i form av ett slags siam.
Högtemperaturavlagringar utgöres i huvudsak
av oxidationsprodukter av olja. Kolvätena i
oljan är allt efter omständigheterna mer eller
mindre benägna att förena sig med syre.
Avgörande för oxidationshastigheten är i första
hand temperaturen. Oxidationshastigheten ökas
också genom katalysverkan från vissa metaller,
som kommer i beröring med oljan.
Även oxidationsprodukterna själva stimulerar
oxidation och vi har i detta avseende ett slags
kedjereaktion. Som en grov tumregel brukar
anges, att i området kring 100°C stegras
oxidationshastigheten för oljan till det dubbla för
varje tiotal graders temperaturstegring. Man
får då åtta gånger så stor oxidationshastighet
vid 120°C som vid 90°C.
Oxidationsprodukterna avsätter sig i första
hand på de motordelar, som har hög
temperatur, och fastbeckade kolvringar och till och
med kolvskärning blir ibland följden.
Eftersom syret inte kan utestängas från oljan
måste oxidationen motverkas genom att tem-
peraturen i de kritiska punkterna reduceras så
långt möjligt samt att oljans motståndskraft
mot oxidation ökas genom lämpliga tillsatser
eller att oljan byts innan oxidationen gått för
långt.
Dessa förhållanden begränsar, speciellt på
dieselmotorerna, den effekt som kan tas ut
mer kontinuerligt. Effektökning är i regel
endast möjlig i den mån temperaturstegring i de
kritiska punkterna kan undvikas.
Lågtemperaturslammet, som avsätter sig i
vevhus och oljefilter m. m., har i allmänhet en
svart, majonnäsliknande konsistens, fig. 7.
De viktigaste faktorerna, som påverkar
bildandet av lågtemperaturslam, är följande. I
fråga om driften inverkar olje- och
vattentemperaturen samt körförhållandena. Vidare
inverkar bränslets sammansättning och
destillationskurva, smörjoljetillsatser och
bytesintervallen för oljan. Frågor som berör
motorkonstruktionen är temperatur, gasläckning från
förbränningsrummet samt oljefiltret.
Denna typ av avlagringar uppträder mest i
samband med körning vid låg oljetemperatur
och låg vattentemperatur, dvs. oftast vid lätt
belastning och låga yttertemperaturer. Spe-
Fig. 6.
Koksbildning på
die-selkolv; Service
DG-olja, 8 000
km körsträcka.
Fig. 5.
Ventil-lyf tar slitning vid
50 h riggprov
med Service
DG-olja; upptill
SAE 10 W,
nedtill SAE 20.
TEKNISK TIDSKRIFT 754 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
