Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 30 - Motortekniska synpunkter på smörjoljor, av Åke Larborn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nas att under c:a 2 års riggprov förbrukades
av Volvos motorlaboratorium varje dag bortåt
1000 1 bensin för detta ändamål.
Vad som i detta sammanhang kan intressera
är, att i samband med materialprov har även
gjorts vissa undersökningar på oljornas
inverkan. Det är svårt att göra några exakta
slutledningar om oljornas funktion i
slitningshänseende men som tendenser kan nämnas, att
tunna oljor gav en viss försämring, att inget
påtagligt samband kunde spåras mellan
slitnings-och API-nivåerna, samt att vissa multigradoljor
(Tekn. T. 1955 s. 753), dock icke alla, i sin
tidigare form uppvisade en något ogynnsam
inverkan.
På senare tid, ungefär från 1957, har
tendensen för multigradoljorna vänt sig och vi har
i dag det intrycket, att dessa är minst lika bra
som andra oljor med hänsyn till
ventillyftar-slitningen, fig. 4. Med oljorna i deras nyare
version har väsentligt förbättrat resultat
erhållits. Det bör nämnas, att den grova ytan
på ventiltryckarna sammanhänger med den
ursprungliga ytbehandlingen.
En Service DG-olja körd under samma
förhållande visar något sämre resultat, fig. 5. Både
proven med multigradoljan och DG-oljan har
repeterats ett flertal gånger med liknande
resultat.
Smörjoljans inverkan på slitningen kamaxel—
lyftare är som exemplen visar långt ifrån
oväsentlig. Undersökningarna bör dock inte
läggas till grund för några alltför vittgående
slutsatser vare sig beträffande oljor eller annat,
jfr fig. 1.
Avlagringar i motorn
Ett annat problem, som speciellt aktualiseras
i samband med högbelastade motorer, är de av-
Fig. 3.
Kamaxel-slitning; t. v.
stål. t. h.
gjutjärn.
"dike", som dock bara behöver vara några {.i
djupt för att synas tydligt. Andra lyftare har
långsamt roterat och slitning återfinnes då i
form av gropbildning, som torde uppkomma
genom ett slags utmattning av ytan.
Om lyftarytan är avsevärt skadad, slits ofta
motsvarande kam, fig. 3. På stålkammen syns
facetter och på gjutjärnskammen
gropbildning. I svåra fall kan kammen slitas så att
lyfthöjden mer eller mindre försvinner.
För att snabbt kunna genomföra
undersökningar av de otaliga
kombinationsmöjligheterna i material och konstruktion har man
utvecklat ett speciellt riggprov på en fyrcylindrig 1,6
1 bensinmotor, som körs vid 4000 r/m utan
belastning men med ökad ventilfjäderkraft.
Temperaturen på vatten och olja hålls vid 75°C,
och provtiden är 50 h.
Dessa prov underlättas i viss mån genom att
skador på kamaxel och lyftare oftast uppträder
efter relativt kort körtid. I en senare version
av metoden användes omväxlande 4000 r/m
och 2000 r/m och provningen blev härigenom
ännu mera accelererad. Så småningom kom
man fram till en speciell materialkombination,
vilken har gett ett bra resultat. Det kan näm-
Fig. 4. V entillyf tar slitning vid 50 h riggprov med multigradoljor av två olika fabrikat; upptill olja av
tidigare, nedtill av senare tillverkning.
TEKNISK TIDSKRIFT 753 7 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
