Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 31 - Mineralutvinning med atomsprängämnen, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mineralutvinning med
atomsprängämnen
622.235.5 : 621.039
Som en följd av den lyckade
atombombsdeto-nationen i ett berg i Nevada-öknen den 19
september 1957 har USA:s regering gått med på
att man försöker använda atomsprängämnen
vid sönderstyckning av oljeskiffer för
utvinning av olja. Utom den oerhörda mekaniska
effekten av atombombsprängningen i Nevada
med en "baby-bomb" motsvarande 1,7 kt TNT
erhöll man kännedom om den radioaktiva
strålningen från de bergpartier, som legat
närmast bomben, och om luftens halt av
radioaktiva ämnen. Man fann att de radioaktiva
efterverkningarna ej var starkare än att de
kunde behärskas, och att den efter en viss tid
kvarvarande strålningen ej var farlig för
människor.
Rainier-projektet
Den första kompletta atombombsprängningen
med kodbenämningen Rainier ägde rum innerst
i en lång stoll under en bergstopp vid Nevada
Nuclear Test Site1, 2 den 19 september 1957.
Den lämnade resultat, som gav många uppslag
till användning i normal gruvbrytning. När
man tänker på de möjligheter som denna
teknik erbjuder med momentanskjutning under
Fig. 1. Berget ("mesa") vid Nevada Nuclear Test Site med den för
sprängningen indrivna stollen; Tosa "welded" tuff (ryolit-kvartslatit),
Tos7 skiktad tuff, löst sammankittad och sandig mellan A och B, Tos6
"welded" tuff, Toss, Tost och Tos, skiktad tuff, väl sammankittad, Tost,
T os t skiktad tuff, Dd hård, tåt, kristallin kalksten.
Fig. 2. Stollens innersta del där den drivits i en 400°
spiral till det kvadratiska rummet för laddningen.
jord av flera hundra eller tusen gånger så stora
bergmassor som tidigare hade kunnat sprängas,
kan man kanske med lätthet på ekonomiskt
och tekniskt säker grund lösa problem, som
varit olösliga med konventionella metoder.
Ursprungligen var ändamålet med försöket
under jord ett militärt projekt för utvecklingen
av en ny teknik för provning av nukleära
utrustningar eller aggregat. Man vill på detta
sätt undvika spridning av radioaktivt stoft
och strålning i atmosfären,
detonationssmäl-lar och buller samt störning av den reguljära
flygplanstrafiken. För provning under jord av
dylika detonationer kan ej heller dyrbara
tidsförluster uppstå genom t.ex. ogynnsamma
vindriktningar och andra meteorologiska faktorer.
När provningarna planerades var det också
klart att många experimentella åtgärder,
särskilt effektiv skärmning av eventuell strålning,
lättare kunde ordnas under jord än på
jordytan eller i spetsen på höga torn. Ett viktigt
undantag var uppmätningen av den totala
energiutvecklingen antingen med radiokemiska eller
andra metoder. Ur teknisk synpunkt fordrar
dessa mätmetoder ytterligare studier och
undersökningar av hur man bäst skall kunna
utvärdera energispridningen.
De viktiga frågorna vid utförandet av
experimentet var hur stollens inre slutpunkt, där
laddningen skulle anbringas, borde utformas
för att radioaktiviteten helt skulle uppfångas
där, hur djupt under bergstoppen stollen
skulle indrivas för att det överliggande skiktet
skulle bli tillräckligt tjockt, huru de lokala och
mera avlägsna seismiska effekterna skulle
kunna bestämmas och hur man skulle undgå faran
för förorening av grundvattnet.
En atombomb med relativt litet
energiinnehåll (ekvivalent med 1 700 t trinitrotoluol)
lades in i det innersta rummet med
vertikalsektionen 1,8 x 1,8 m och längden 2 m i en stoll,
driven från den branta sluttningen på en
"mesa" (berg med flat topp och minst en brant
sida) i närheten av Nevada Nuclear Test Site
(fig. 1). Det vertikala avståndet till den plana
toppen var ca 270 m och kortaste eller
vinkelräta avståndet till bergsluttningen var 240 m.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 771
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
