Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 31 - Mineralutvinning med atomsprängämnen, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. Plan över Neptune-försöket, laddningsrum
3,6 X 5,1X3 m. Laddningen motsvarade 90 dt 10 t
TNT; beräknat sprängningsdjup 60 m.
energifördelningen utefter stollar, tunnlar, rum
med plana väggar och andra öppningar för
brytning av större volymer av berg utom
genom enkel sfärisk fördelning.
Komplett sönderdelning av berget erhölls.
Markskakningen var märkbar på ett avstånd av
4 km men ej 11 km. Huvudstollen störtade in
till ett radiellt avstånd av 246 m från
detona-tionscentrum. På 210 m radiellt avstånd
skadades stollen för ett senare sprängningsförsök
genom stora takras och sprickor i sulan. På
450 m radiellt avstånd skedde en 750 mm
förkastning utefter ett bäddplan i berget.
Instrumenten vid stollens portal på 810 m radiellt
avstånd från detonationscentrum var intakta.
Blanca-försöket utfördes med en laddning
motsvarande 23 ± 3 kt TNT, dvs. mer än tio
gånger så stor som Rainier-laddningen (fig. 7
och 11). Vid chocken kastades jord upp på
sluttningarna och en stor volym ytberg bröts
loss och störtade utför bergsluttningen.
Omkring 20 s efter det att stöten hade nått ytan
uppkastades ett dammoln, när bergets
sam-manstörtning nådde bergytan. Dammolnet steg
till 300 m höjd och innehöll radioaktivt stoft,
dock antagligen < 0,1 % av den totala
mängden. Markskakningen kändes mycket starkt till
3 km och starkt till 8 km avstånd. Den märktes
endast som en rullande rörelse på 25 km men
ej på 32 km avstånd.
I stollen fanns en liten radioaktivitet, men
normalt arbete var möjligt. Som vid
Logan-försöket störtade stollen in till ett radiellt
avstånd av 255 m från detonationscentrum. En
Fig. 10. Plan över Logan-försöket; laddningsrum 9,1 X 2,7 X 2,7 m.
Laddningsmängden motsvarade A 500 t TNT; beräknat sprängningsdjup
150 m.
Fig. 11. Plan över Blanca-försöket; laddningsrum 6 X 2,1 X 2,i m.
Laddningen motsvarade 23 000 ± 3 000 t TNT; beräknat sprängningsdjup
87 m.
900 mm förkastning uppstod på ett bäddplan
i berget på 450 m radiellt avstånd och på
660 m en 300 mm vertikal rörelse vid en släppa.
Ingen förstörelse drabbade de vid stollportalen
på 810 m radiellt avstånd befintliga
instrumenten.
Brytning av oljeskiffer och bearbetning
av tjärsand
I USA förfogar man över oerhört stora
tillgångar av oljeskiffer i staterna Wyoming, Utah
och Colorado. Tidigare har U.S. Bureau of
Mines genomfört försök5 i full skala för att på
konventionell väg borra, spränga, lasta och
ut-frakta oljeskiffer, preparera den för oljans
av-destillation och utvinna oljan genom
torrdestillation i retorter.
Man hade härvid gjort sådana framsteg att
oljeutvinningen ansågs vara i det närmaste
ekonomisk, åtminstone enligt Bureau of Mines
åsikt. Trots detta var de stora oljebolagen vid
denna tidpunkt (1950) ej hågade att lägga ned
större penningsummor på oljeutvinning under
fredstid, då de ansåg att kapitalkostnaderna
skulle bli mycket höga, att lämplig
destilla-tionsutrustning ej utexperimenterats och att de
erhållna slutprodukterna hade andra
egenskaper än de som man erhöll vid bearbetning av
råpetroleum.
Mer än tolv stora oljebolag har sedan inköpt
stora områden av oljeskiffrar. Ytterligare
försök att genom upphettning avdriva oljan har
givit en produkt, kerogen, som är en
tjockflytande, vaxliknande vätska och som erhållit en
lokal marknad som bränsle. Oljebolagen
framhåller fortfarande att ingen ekonomisk metod
för omvandling av kerogen till petroleum och
andra nyttiga produkter ännu sett dagens ljus.
Enligt Bureau of Mines fördelar sig den
nuvarande kostnaden för produktion av
skifferolja, som måste raffineras ytterligare innan
den kan erhålla industriell användning, på
följande sätt: 50 % för borrning, sprängning,
lastning och transport från berget till
destilla-tionsverket; 15 % för preparation genom
krossning osv. av skiffern före destillationen;
35 % för torrdestillationen och bearbetning av
råoljan.
Det har nu föreslagits att man i första hand
skall sönderstycka 1 000 t skiffer in situ genom
en enda sprängning med en atombomb. Man
ämnar försöka att antända de brännbara
skifferfragmenten i sitt läge för att därigenom
åstadkomma det värme, som behövs för oljans
utvinning. Oljan skulle samla sig i bottnen av
den genom sprängningen erhållna håligheten
från vilken den i gas- eller vätskeform skulle
avtappas med en rörledning. Enligt Bureau of
Mines skulle på detta sätt
brytningskostnaderna och utgifterna för skifferns preparering
sänkas och destillationen i retorter helt
bortfalla.
Det uppges att ca 300 000 t skiffer kan krossas
med en enda detonation, motsvarande 10 kt
TNT, på en lämplig plats i nordvästra delen
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
