Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 32 - Momentan-reservkraftaggregat, av Fredrik Dahlgren - Järn och stål i Japan, av SHl - Mörkerseende TV - En ersättning för förstörda stämband - En astronomisk observationssatellit - Industridiamanter från Sibirien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fåtal av de föreslagna lösningarna. Man kan
vidare förutse, att den aktuella utvecklingen
inom regleringstekniken kommer att kraftigt
påverka även detta område, exempelvis i form
av detaljlösningar baserade på
transistorregulatorer i kombination med andra tillämpningar
av den moderna halvledartekniken.
Järn och stål i Japan. I dag är Japan den sjätte i
ordningen av världens stålproducenter med följande
förbrukning av stålgöt i Mt:
1950 4,11 1957 12,93
1955 7,82 1958 10,18
1956 9,82 1962 18,14
Uppgiften för 1958 är preliminär och för 1962
givetvis uppskattad.
En första rationaliseringsplan för järn och
stålindustrin med en investering på ca 1 700 Mkr har
genomförts, och 1956 började man en andra etapp
som huvudsakligen går ut på skapandet av
integrerade järn- och stålverk. Produktionen av tackjärn
har ökats varigenom man blivit mindre beroende av
importerat skrot.
Råvaruförsörjningen är ett problem. Flera tidigare
råvarukällor (Kina, Nordsackalin) är nu stängda för
japanerna. Kol importeras från USA och andra
avlägsna länder. Få japanska järnmalmsfyndigheter
har reserver på mer än 0,5 Mt, och i allmänhet ger
de ganska fattig malm. Man lägger därför ned
mycket arbete på att rationellt utnyttja andra råvaror,
såsom järnsand och kisbränder, samt biprodukter,
t.ex. martinugnsslagg och masugnssot. Man
importerar högvärdig malm från Filippinerna, Malacka,
Indien, Kanada, USA och Sydamerika.
I genomsnitt 70 °/o av Japans järn framställs ur
importerad malm (tabell 1), vars pris belastats
genom dyrbara transporter. För att minska
lagringskostnaderna strävar japanerna att få en kontinuerlig
tillförsel av malm i lämpliga kvantiteter och
kvaliteter. Genom ekonomiskt stöd åt industriellt mindre
utvecklade länder söker man skaffa sig potentiella
råvarukällor, t.ex. i Indien.
Japans kolreserver uppskattas till 15 500 Mt (10 100
Mt antracit). Största delen består av lågkoksande kol
som det är svårt att utnyttja i masugnsprocessen.
Man måste därför importera högkoksande kol
(tabell 2), och denna import väntas stiga. Den inhemska
produktionen av koksande kol beräknas öka till
5.8 Mt 1962 och importen till 8,5 Mt.
Ungefär 30 °/o av stålindustrins behov av skrot
måste täckas genom import (tabell 3). Man försöker
minska skrotbehovet genom att utnyttja nya
ståltillverkningsprocesser, såsom LD-processen, vid vilka
litet eller inget skrot behövs.
Japans järn- och stålindustri har utvecklats till en
exportindustri för att själv kunna betala sin import
av råvaror. År 1956 exporterades 14,1 °/o av
stålproduktionen och 1957 9,7 °/o. Till sydöstra Asien,
Nord- och Sydamerika samt i någon mån till
Västeuropa exporteras huvudsakligen förzinkad tunnplåt,
grovplåt, räler, stång, ferrolegeringar och
färdigprodukter.
Genom ett omfattande tekniskt utvecklingsarbete
syftar man till att öka utnyttjandet av inhemska
råvarutillgångar och att förbättra masugnsprocessen.
Det senare sker främst genom ökning av
ugnsvolymen, användning av kolblock och nva eldfasta
material som foder och minskning av koksförbrukningen.
Denna, som var i genomsnitt 700 kg/t tackjärn 1957,
Tabell 1. Japans konsumtion au järnmalm
Importerad malm Mt Inhemsk malm Mt [-Kisbränder-] {+Kis- bränder+} Mt [-Järnsand-] {+Järn- sand+} Mt Totalt Mt Import »/o
1953 4,80 1,18 0,89 0,60 7,47 64
1955 5,19 1,05 1,28 0,70 8,22 63
1957 7,55 0,98 1,25 1,01 10,79 70
Tabell 2. Den japanska järn- och stålindustrins
kolkonsumtion
Importerat kol Inhemskt kol
[-högkoksande-]
{+hög- koksande+} Mt [-lågkoksande-] {+låg- koksande+} Mt totalt Mt [-högkoksande-] {+hög- koksande+} Mt [-lågkoksande-] {+låg- koksande+} Mt totalt Mt
1953 2,37 0,39 2,76 0,27 2,40 2,67
1955 2,17 0,03 2,20 0,32 3,02 3,34
1957 2,95 0,28 3,23 0,31 3,52 3,83
Tabell 3. Japans järnskrots försörjning
Inhemska källor Import
Mt Mt
1953 3,79 1,15
1955 5,32 1,29
1957 5,78 3,33
hade 1958 nedbringats till 650 kg/t; med engående
sinter har man nått ned till 600 kg/t.
Två LD-konvertrar för 50 t charge har varit i drift
sedan 1957 och ytterligare två för 42 t installerades
1958. Man väntar att 1962 ha 22 LD-konvertrar med
en produktion av 4,77 Mt/år. Syrgas används i
martinprocessen.
Näst USA har Japan största antalet bandvalsverk av
jordens länder. Man räknar med att ha åtta nya
varmvalsverk i drift 1962 varigenom den totala
produktionen ökas till 5,14 Mt/år varmvalsad plåt och
3,02 Mt/år kallvalsad (T Shimamura i Journal of
Metals mars 1959 s. 163—167). SHl
Mörkerseende TV utvecklas i USA på försvarets
anmodan för djuphavs- och rymdforskning.
Utrustningarna utnyttjar huvudsakligen ljusförstärkare
samt nya typer av ortikoner med mycket tunna
skärmar med låg ledningsförmåga och hög
sekun-däremissionseffekt. I långsamt läsande TV-kameror
blir dessa ca 100 gånger så känsliga som vanliga
kameror med ortikoner.
En ersättning för förstörda stämband ger en i
USA utvecklad vibrator som pressas mot halsens
utsida vid struphuvudet. Vibratorn ger korta pulser
med repeterfrekvensen 100—200 Hz (för män) eller
200—400 Hz (för kvinnor). Vibrationerna omformas
till språkljud genom den vanliga talmekanismen i
svalg, munhåla och läppar. Med någon träning i
manövreringen av vibrationstid och grundfrekvens
har försökspersoner kunnat göra sig mycket väl
förstådda.
En astronomisk observationssatellit med
vikten ca 1 350 kg och banhöjden ca 800 km skall
inom två år sändas upp av amerikanarna. Den skall
utrustas med sex teleskop med filter för olika
våglängder. Observationerna avser en kartläggning av
stjärnhimlen samt lokalisering av "kalla" stjärnor
och nya planeter.
Industridiamanter från Sibirien skall enligt
Prav-da 15- till 16-faldiga världsproduktionen av detta
nyttiga mineral.
794 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
