Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 32 - Transistorer — elektronrör, av Bengt Jiewertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transistorer — elektronrör
Tekn. lic. Bengt Jiewertz, Linköping
621.314.7 : 621.385.1
I början av transistorns historia ansåg många,
att den snart skulle konkurrera ut
lektronrö-ret. Tio års användning har dock visat, att så
ej helt har blivit fallet. Den främsta orsaken
härtill är att elektronrör och transistorer har
artskilda egenskaper, tabell 1, och därför
kompletterar varandra i olika tillämpningar.
Vidare kan ett rör med flera elektroder fylla
flera kretsfunktioner än en transistor. Dessutom
finns det också ännu mycket större antal
typer av rör än av transistorer.
Man kan ej heller generellt säga, att endera
av de båda komponenterna, rör eller
transistor, är mer fördelaktig att använda i en
konstruktion. Vid ett val mellan dem måste man
ta hänsyn till bl.a. önskad funktion,
kretstekniska egenskaper, arbetsmiljö, livslängd och
kostnader. Skillnaderna i egenskaper mellan
elektronrör och transistorer visar, att de är
lämpade för olika arbetsområden. I vissa fall
ser man områdena omedelbart, t.ex.
transistorns fördelar i mobila apparater eller rörets
låga gallerström för mätningar över höga im-
Bearbetning av föredrag vid STF:s kurs "Industriell
elektronik" den 17 mars 1959.
pedanser. För andra tillämpningar måste man
göra mer ingående jämförelser och klarlägga
hur de uppräknade faktorerna påverkar valet.
Frekvens — effektegenskaper
För närvarande täcker transistorer av olika
typer ett begränsat effekt—frekvensområde1, fig.
1. Hög förlusteffekt kan realiseras endast vid
låga arbetsfrekvenser, medan goda
högfrek-vensegenskaper åtföljs av låg förlusteffekt. Man
bör även observera, att vid användning av
transistorer i gemensam emitterkoppling deras
gränsfrekvens blir ca tiondelen av vad som
anges i fig. 1.
Elektronrören täcker hela
effekt—frekvensområdet i figuren. Härigenom blir röret
allena-rådande inom området för stora effekter och
höga frekvenser, t.ex. i apparater för
högfre-kvensuppvärmning. I förstärkare för
frekvenser över ca 50 MHz är fortfarande elektronröret
lämpligast. Man utvidgar emellertid stadigt
transistorns frekvensområde uppåt och inom
några år finns troligen pålitliga transistorer
även för det högre frekvensområdet.
Tabell 1. Jämförelse av egenskaper hos elektronrör och transistorer
Elektronrör Transistorer
Inimpedans ....................... Stor Liten
Förstärkning ..................... [-Spänningsförstärkare Strömförstärkare-] {+Spännings- förstärkare Ström- förstärkare+}
Maximal spänning.............. V > 200 20—100
Maximal ström ................. A > 20 20
Maximal effekt ................ W > 50 50
Verkningsgrad .................... Låg Hög
Högsta frekvens vid stor effekt ................ MHz 100 0,1
liten effekt ................ MHz > 1000 50
Brusegenskaper ................... Bättre än
transistorn vid hög
generatorimpedans Bättre än röret vid låg
generatorimpedans och arbetsfrekvens
Temperaturberoende............... Litet Stort
Relativ volym .................... 1 0,1
Vibrationstolerans............g-tal 2,5 > 10
Livslängd ...................... h fVJ 105 > 105
Fig. 1. Effekt-frekvensspektrum för olika
transistor-typer; 1 effekttransistor av diffunderad typ, kisel,
2 legerade effekttransistorer, germanium, 3 diffun-
derade transistorer, kisel, A odlade eller legerade
spetstransistorer, germanium, 5 diffunderade transis-
torer, germanium.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 795
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
