Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Fiskmjöl och fiskolja, av Carl-Axel Andsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fiskmjöl och fiskolja
Diplomingenjör Carl-Axel Andsten, Göteborg
664.957
664.959
Fisk, som icke går direkt till konsumtion,
saltning eller konservfabriker, upparbetas om
möjligt till fiskmjöl och fiskolja. Dessa två
slutprodukter kunna variera betydligt
beträffande sammansättning och kvalitet och det är
därför skäl att först granska fisken som råvara
för att man skall få en uppfattning om de
problem som tillverkning av fiskmjöl och
fiskolja innefattar.
Fiskens beståndsdelar och värde
Fisken kan vara fet eller mager och gränsen
går vid ungefär 3 % fetthalt. Dessutom
innehåller den äggviteämnen, ben, fettlösliga
vitaminer, vatten och vattenlösliga äggviteämnen,
vitaminer och mineralämnen. Halten av de
olika beståndsdelarna varierar, men man bör
hålla den kvalitativa sammansättningen i
minnet vid en bedömning av
tillverkningsmetoderna och av slutprodukterna.
De vattenlösliga beståndsdelarna är mycket
värdefulla och de viktiga äggviteämnena,
aminosyrorna, vitaminerna och mineralämnena
bör tillvaratas. De består av aminosyror, såsom
arginin, histidin, lysin, leucin, isoleucin, valin,
fenylalanin, tryptofan, metionin, treonin,
cys-tin, vitaminerna riboflavin, pantotensyra,
tia-min, nikotinsyra, pyridoxin, kolin och B12
samt mineralämnena kalcium, fosfor, järn,
magnesium etc.
Man har funnit att om en kokad fiskmassa
pressas, avgår ca 60 % av de vattenlösliga
vitaminerna med pressvattnet, medan ca 40 %
kvarstannar i massan. Fisk, som torkats utan
pressning, "helmjöl" innehåller 17—24 g
vattenlösliga äggviteämnen per 100 g
äggviteämnen. Om pressning används är halten
vattenlösliga äggviteämnen 6—7 g per 100 g
äggviteämnen.
Fiskoljan innehåller växlande men i regel
tillfredsställande mängder A- och D-vitaminer
ävensom ct-tokoferol.
Fisk är alltså en råvara som kan förädlas till
värdefulla produkter. Det är likväl viktigt att
förädlingen sker så att förstklassiga produkter
erhållas. Ett fullgott fiskmjöl, som innehåller
även de vattenlösliga beståndsdelarna, är en
synnerligen värdefull ingrediens i djur- och
människoföda.
En mindre fullgod vara kommer icke endast
att betinga ett lägre pris, den kommer helt
att slås ut av konkurrensen. Om någon eller
några av de värdefulla beståndsdelarna i
fisken gått förlorade under
tillverkningsprocessen, är hela produktionen strängt taget
misslyckad.
En diet för djur eller människor är icke
nä-ringsfysiologiskt värdefullare än dess svagaste
beståndsdel — analogt med en kedja som icke
är starkare än sin svagaste länk.
Den proteinhunger som för närvarande
existerar inom vida områden på jorden bör
inspirera till en tillverkning av fiskmjöl främst för
människoföda, men även ett fiskmjöl som går
till djuruppfödning är givetvis begärligt, och
kommer även indirekt människan till godo.
Fiskmjöl som beståndsdel i människoföda är
säkerligen det billigaste äggvitetillskott som
kan tänkas och samtidigt ur näringssynpunkt
ett av de billigaste.
Bearbetningsmetoder
Det lönar sig inte att upparbeta fisk med en
fetthalt under 3 % till olja, men fisk med
denna fetthalt kan torkas till fiskmjöl utan att
oljan avlägsnas. Slutprodukten blir dock icke
av en kvalitet som lämpar sig till
människoföda.
Processer för framställning av animaliska och
vegetabiliska oljor kan indelas i tre olika
huvudtyper, nämligen pressning,
kokning-pressning och extraktion med lösningsmedel. Dessa
metoder används även i kombination så att de
kompletterar varandra. Pressning behandlas
icke här utan med pressning avses alltid
kokning-pressning.
Extraktionsmetoden har kommit till allt
större användning för tillverkning av
vegetabiliska oljor, såsom soja-, rapsolja etc., och man
kan säga att nyanläggningar för denna pro-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 827
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
