Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Plastbelagda papper, av Gunnar Wessman - Den första kraftreaktorn på Västeuropas fastland - Ett korrosionsfast lod för aluminium - I en vindtunnel för machtal 10—27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A. Principen
för beläggning
genom
strängpressning.
finierad pålagd mängd. En nackdel är dock,
att man med en och samma vals ej kan variera
den pålagda mängden nämnvärt. Den är
vanligen 6—12 g/m2 på varje sida.
Skall en bestrykning ske på båda sidor är
det vanligt, att man använder en
impregne-ringsanläggning. Vid denna "doppåläggning"
förs pappersbanan genom beläggningsmediet
varefter den passerar mellan två pressvalsar.
Arbetar man med vax, kyls banan med valsar,
kalluft eller i ett vattenbad. Används däremot
lösningar av något slag, får banan i stället
passera en torkanläggning.
Utvecklingen mot plastdispersioner av typ
saran har gjort valspåläggning med
efterföljande luftschaber till en mycket utbredd
maskintyp (fig. 3). En påläggningsvals överför
beläggningsmediet i överskott till
pappersbanan. Med en luftschaber avblåses överskottet,
och samtidigt utjämnas beläggningsskiktet.
Efter luftschabern följer torkningen, vilken som
regel sker med infraröd strålning.
Beläggningshastigheten kan även för stora pålagda
mängder vara hög och begränsas som regel av
torkkapaciteten. Vidare kan arbetsbredden vara
hög; bredder på 2—3 m är ej ovanliga.
Sträng pressning
Vid strängpressningsbeläggning arbetar man i
huvudsak med polyeten. Vid denna process
pressas en plastisk film ut ur munstycket på
en strängsprutningsmaskin (fig. 4). Av
pappersbanan dras filmen ut till sin slutliga tjock-
Fig. 5.
Kalan-derbeläggning.
lek, vilken är hälften till tjugondelen av den
ursprungliga. Filmen kommer samtidigt i
kontakt med en kyld vals på ena sidan och
pappersbanan och en mottrycksvals på andra. För
att uppnå bättre förankring är pappersbanan
som regel uppvärmd. Maskinhastigheten är hög
och maskinbredden stor, även om den mera
sällan överskrider 2 m. En nackdel är möjligen,
att utskottet är stort vid växling av kvalitet. I
detta sammanhang kan nämnas, att man med
fördel även kan laminera papper och
po-lyetenfolie.
Gjutning
Gjutmetoden är åtminstone ännu ej särskilt
utbredd, och dessutom finns ett flertal patent,
som försvårat användningen.
Beläggningsmediet påföres banan då den kommer i kontakt
med en stor upphettad trumma på vilken
beläggningen torkas vid en temperatur av högst
90° C. Göres ej trumman enormt stor, är
hastigheten relativt låg.
Pulverbeläggning
Med vibratorer fördelas pulvret över
pappersbanan, varefter denna förs in mellan stålvalsar,
av vilka den övre är högglanspolerad och
uppvärmd till 200—250°C. Den undre valsen är
däremot ej uppvärmd. Genom den så erhållna
höga temperaturen och det höga trycket, 150
—200 kp/cm2, smälter plastpulvret, och man
får en film, som är väl förankrad vid
pappersbanan, och som vid större pålagda mängder
även är tät. En nackdel är dock, att papperet
komprimeras kraftigt. Förfarandet är
förhållandevis nytt och har ännu ej fått
tillnärmelsevis samma utbredning som
strängpressnings-och dispersionsförfarandena.
Kalanderbeläggning
Även vid kalanderbeläggning utgår man från
en termoplast i fast form. Materialet mjukas
mellan två valsar, varefter den erhållna
plastfilmen påföres pappersbanan (fig. 5).
Maskinen kan snabbt ställas om, och energi- och
platsbehovet är litet.
Den första kraftreaktorn på Västeuropas
fastland, den franska G-2, började leverera elenergi
i april 1959. Den är konstruerad för 150 MW
värmeeffekt och 25-—30 MW eleffekt samt för
produktion av plutonium för militära ändamål.
Ett korrosionsfast lod för aluminium lär
kunna innehålla 75 °/o Sn, 20 °/o Cd och 1 % Ag (jfr
Tekn. T. 1958 s. 257). Det har låg smältpunkt (170—
175°C) och sägs ge fogar med stor hållfasthet. Det
kan användas med flussmedel eller vid flusslös
lödning med ultraljud (Tekn. T. 1955 s. 997).
I en vindtunnel för machtal 10—27, byggd av
General Electric, USA, hettas luft med hjälp av en
elgnista på 5 MA till 10 000°C. Tryckvågen med
största amplituden 2 Mp/cm2’får spränga en
membran och genomlöper den i förväg evakuerade
provsträckan på ca 1/25 s.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 833
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
