Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Motorsmörjoljor och tillsatsmedel, av Harry Lindhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dividerad med viktprocent polymer. Han har då
fått fram kurvor, som beskriver en given polymers
förhållande i olja, oberoende av polymerens
koncentration eller molvikt, blandningens viskositet
eller temperatur, fig. 2.
Vid kallstart omkring — 20°C med en modern
VS-motor beräknas skjuvspänningen, som verkar
på oljan, till ca 500 000 dyn/cm2. Genom att använda
detta värde och fig. 2 bestämmes vsp under
skjuvspänning. Polymerblandningens viskositet i
startögonblicket utgör då basoljans viskositet
multiplicerad med (1 + vsp) vid beräknad skjuvspänning.
Det är ett omfattande arbete, som nedlagts på
dessa mätningar. Jag har inte sett någon
bedömning eller kritik ännu på detta sätt att
approximera viskositeten vid låg temperatur
och hög skjuvspänning. För att kunna ha
någon glädje av detta sätt att mäta, måste man
göra upp viskositetsdiagram i stil med fig. 2
för alla typer och alla tänkbara kombinationer
av kommersiellt använda polymerer. Dessutom
är det nödvändigt för den, som skall utföra
mätningarna, att veta basoljans viskositet och
mycket noga känna till polymerens ursprung
och egenskaper.
Att viskositeten för polymerblandningar vid
låg temperatur skall mätas och ej beräknas
torde alla vara ense om. Viskositeten bör
dessutom mätas vid någon högre skjuvspänning.
Vad vi saknar, är ett praktiskt och
lätthanterligt instrument för bestämning av
viskositet vid låga temperaturer och höga
skjuvspänningar, ett instrument lämpligt för rutinprov.
Tillsatser
Den ständigt pågående höjningen av
kompressionsförhållandet hos bensinmotorerna och
därmed sammanhängande konstruktions- och
materialproblem ställer ökade krav på
motorsmörjoljan. Högre temperatur på vevhusoljan
ökar kravet på oxidationsstabilitet. Hårt
belastad ventilmekanism måste smörjas med olja,
som förhindrar onormal slitning.
Enbart mineralolja klarar inte de höga krav
man nu ställer på smörjmedlet utan olika
kemiska produkter måste tillsättas En typ av
kemikalier, som fått vidsträckt användning
som oxidationsinhibitor, som skydd mot
lagerkorrosion samt som slitningsminskande
tillsatsmedel, är zinkdialkylditiofosfat. Den
nuvarande förbrukningen i USA av detta
tillsatsmedel uppskattas till nära 14 000 t/år.
De goda resultat, som de med
zinkdialkylditiofosfat försatta oljorna visade, föranledde en
del förbrukare att föreskriva att oljorna skall
vara tillsatta med 1 % av detta tillsatsmedel
eller att de skall innehålla en viss fosformängd.
De olika zinkdialkylditiofosfatföreningar, som
kan framställas, är emellertid sinsemellan icke
lika aktiva.
Read Larson2 har redovisat en del försök utförda
med zinkditiofosfater med 0,0047 vikt-°/o fosfor med
olika alkylgrupper:
Alkylgrupp Induktionsperiod
min
isopropyl ....................................................2 310
4-metylpentyl-2 ..........................................2 280
n-amyl ........................................................600
n-oktyl ........................................................720
n-butyl ........................................................475
isobutyl ......................................................550
sekundär butyl ..........................................2 550
Av detta framgår alkylgruppens betydelse för
produktens oxidationsförhindrande förmåga.
Induktionsperioden anger nämligen den tid som åtgår,
innan oljeblandningen börjar ta upp syre under de
försöksbetingelser, som använts under provningen.
Fosforkoncentrationen är lika stor hos de sju
blandningarna, men trots detta är induktionsperioden
olika lång. Zinkdialkyltiofosfater tillverkade ur
sekundära alkoholer har den högsta
induktionsperioden.
Inom gruppen sekundära alkoholer har
alkylked-jans längd ingen inverkan på induktionsperioden
(0,0047 vikt-°/o fosfor):
Sekundär alkylgrupp Induktionsperiod
min
Tabell 2. Tillsatshaiti g a oljors dispergeringsförmåga
2,5 vikt-°/o ti llsats Slammets laddning [-Dispersionen-] {+Disper- sionen+} stabilitet % 5 vikt-%> av en
blandning av lika delar tillsats Dispersionens stabilitet °/o
Fosforsulfurerade kolväten1 Positiv 80 } »
Sulfurerade kolväten2 Negativ 88
Sulfurerat bariumfenolat Positiv 60 20
Kalciumsulfonat Negativ 90
Sulfurerat bariumfenolat Positiv 60 * 15 /
Sulfurerade kolväten Negativ 88
Fosforsulfurerade kolväten Positiv 80 | 83
Sulfurerat bariumfenolat Positiv 60
Kalciumsulfonat Negativ 90 } »
Sulfurerade kolväten Negativ 88
Nollprov 3
1 vanliga tiofosfater; 2 svavelbehandlade kolväten.
isopropyl ....................................................2 310
sekundärbutyl ...................... 2 550
4-metylpentyl-2 ........................................2 280
oktyl-2 ............................ 2 100
Prov i motorer har visat, att tillsatsens
korrosions-och slitningsminskande verkan varierar med
alkyl-grupperna.
Det anses att zinkdialkylfosfatens
slitnings-minskande effekt beror på, att tillsatsen eller
sönderdelningsprodukter därav reagerar med
metallytorna och bildar en sammanhängande,
lättsmord film. Dennas styrka och
ytbeskaffen-het beror av tillsatsens koncentration,
reaktionstemperaturen m.m.
För hög halt av tillsatsmedel kan ge upphov
till ett tjockt, oregelbundet lager av
reaktionsprodukter, som vid hög påkänning brister och
rycker med sig molekyler från underlaget.
Slitningen kan härigenom bli större med den till—
satshaltiga oljan än med ren mineralolja3.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 7 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
