Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 33 - Motorsmörjoljor och tillsatsmedel, av Harry Lindhe - Kloröverskott i USA:s klor-alkaliindustri - Stora tryckkärl kan avspänningsglödgas in situ - Aluminium försprödas inte av väte - Tolv gånger hanteras 61 · 10 9 postförsändelser - Elisolering för hög temperatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbränningsprodukter i oljan
Vid förbränning av petroleumbränslen i
motorer bildas en del fasta och halvfasta produkter,
som delvis kommer ner i smörjoljan och
förorenar denna. Bensin innehållande
tetraetyl-bly ger blyhaltiga förbränningsprodukter.
Bensindrivna motorer, som arbetar med relativt
låg vevhustemperatur, får ofta en stor mängd
siam i oljan, lågtemperaturslam. En av
smörjoljans viktigare funktioner är att hålla bildat
siam i suspension. För detta ändamål försätts
oljorna med ämnen av olika slag, vilka förmår
hålla föroreningarna i dispergerat tillstånd.
Sådana dispersa system har studerats på olika
sätt, bl.a. genom bestämning av det
elektro-foretiska förhållandet hos siam, som
disper-gerats i en oljelösning av additiv4.
I ett U-rör av Tiselius’ typ hälls först en klar
lösning av tillsatshaltig olja. Därefter tillföres
försiktigt samma typ av oljeblandning innehållande siam,
så att en tydlig gränsyta bildas mellan klar och
slamhaltig olja. En potential av 80 V/cm pålägges
oljan genom platinaelektroder och slammet rör sig
då mot den ena av elektroderna.
Försöken är utförda med ett och samma siam som
dispergerats i oljor med tillsatser. Det dispergerade
slammet får olika laddning i olika typer av
tillsatser, tabell 2. Dispergeringens stabilitet mäts vid
93°C genom bestämning av sättningsgraden efter
24 h; värdet 100 %> betyder helt stabil dispersion.
Blandas en tillsats, som ger slammet positiv
laddning, och en, som ger det negativ laddning,
i lika delar, blir dispersionens stabilitet lägre
än för en dispersion med en av
komponenterna. Blandas tillsatser, som ger lika laddning,
har kombinationen inte sämre effekt.
Oljans förändring i motorn
Mycket arbete har nedlagts på att genom
analys av begagnad smörjolja söka fastställa, hur
oljan förändras under användningen. På grund
av den mångfald olika betingelser, som
motor-smörjoljan måste arbeta under och det
komplex av produkter, som en begagnad smörjolja
innehåller, är det givet, att såväl analysering
som bedömning av analysresultatet är
synnerligen besvärligt. Analys av begagnad olja ger
mera en uppfattning om motorns kondition än
om smörjoljans förändring.
Ett studium av begagnade smörjoljor är
emellertid synnerligen värdefullt för
forskningsändamål och som komplement till de
motor-prov, som tillverkare av smörjoljor ständigt
utför5. Det är ingen fundamental skillnad
mellan smörjoljor, som använts i bensinmotorer
och sådana, som använts i dieselmotorer med
undantag av att oljor från bensinmotorer
drivna med tetraetylblyhaltigt bränsle innehåller
stora mängder blyföreningar.
Begagnade vevhusoljor är praktiskt taget
monodispersa system av olösliga partiklar i en
oljelösning av ytaktiva ämnen. Detta gäller
antingen oljan innehåller tillsats eller ej. Vid
mätning i elektronmikroskop har man funnit,
att använda dieseloljor innehåller två grupper
av olösliga partiklar, en av storleksordningen
0.05.[i och en 0,5 ^ i diameter. De minsta
partiklarna är troligen primära kolpartiklar från
förbränningen medan de större är agglomerat.
Vevhusoljan oxideras sällan så långt, att
oljeolösliga oxidationsprodukter bildas. Orsaken
härtill är troligen, att de sotpartiklar, som
nedtränger i vevhuset adsorberar
oxidationsprodukterna, medan dessa ännu är oljelösliga.
En del av de oljelösliga
oxidationsprodukterna ger upphov till en lackliknande beläggning
på kolven. Beläggningen bildas genom
adsorp-tion på metallytan av oxidationsprodukter, och
det synes föreligga ett kritiskt
temperaturområde, inom vilket adsorptionen är starkast. Vid
högre temperatur kan desorption äga rum.
Lack kan även bildas direkt på metallytan
genom ytkemisk reaktion i vätskefilmen, som
täcker ytan. Lackbildningen kan motverkas
med ytaktiva oxidationsinhibitorer.
Litteratur
1. Hohowitz, H H: Predicting effects of temperature and
shear råte ön viscosity of viscosity index — Improved
lubri-cants. Ind. Engng Chem. 50 (1958) s. 1089—1094.
2. Larson, R: The performance of zinc dithiophosphates as
lubricating oil additiones. Scient. Lubrication 10 (1958) h. 8.
3. Bennet, P A: A surface effect associated with the use of
oiis containing zinc dialkyl dithiophosphate. Amer. Soc.
Lubrication Engrs, Lubrication Conf. Los Angeles okt. 1958.
4. Agius, P J & Mulvey, D: The mechanism of sludge
suspension in engine oil. J. Inst. Petrol. 44 (1958) s. 229.
5. Matthews, J B: How crankcase lubricating oiis of
inter-nal combustion engines alter during use. Conf. Lubrication
& Wear, Inst. Mech. Engrs, London okt. 1957.
Kloröverskott i USA:s klor-alkaliindustri i
stället för befarat alkaliöverskott har det blivit genom att
stora mängder alkali förbrukas vid utvinningen av
uran. Man lär i flera fabriker tillverka
natrium-hydroxid av soda och släckt kalk.
Stora tryckkärl kan avspänningsglödgas in situ
genom eluppvärmning inifrån sedan de isolerats
utvändigt med stenull. Härigenom behövs ingen ugn
för vars upphettning mycket värme åtgår; man
be-i-äknar t.ex. att bara 25°/o av det tillförda värmet
utnyttjas för avspänningsglödgningen i en välbyggd
ugn för 25 t charge.
Aluminium försprödas inte av väte och är
hittills ensamt om denna egenskap bland ett antal
metaller, såsom olika legerade stål, nickel och
nickellegeringar, titan, koppar och kopparlegeringar,
vilka undersökts vid University of California.
Tolv gånger hanteras 61 • 109 postförsändelser
varje år i USA. Fördröjningar på upp till fem
dagar förekommer i brevposten. För en förbättring
krävs främst en avpolitisering av postväsendet samt
ökad mekanisering med hjälp av transportband,
halvautomatiska sorterare och textläsande
datamaskiner.
Elisolering för hög temperatur kan erhållas
genom behandling av nyss rengjord koppar- eller
alu-miniumtråd med fluor i fluorväte vid 300—600°C.
Den erhållna 1—2 li tjocka fluoridfilmen uppges
vara tillräckligt böjlig och tät. Den sägs tåla
temperaturer upp emot metallernas smältpunkt.
840 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
