Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Aluminium inom skeppsbyggeriet, av C Fo—SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på aluminium. Detta skydd är dock ej
fullständigt.
Före monteringen måste därför alla ytor
strykas med zinkkromat, och detaljer, som
sitter på väderdäck eller kan tänkas bli utsatta
för fuktig luft (t.ex. i maskinkappar o.d.),
läckning eller dräneringsvatten, måste
dessutom isoleras från aluminiet.
Vid fogar mellan stål och aluminium enligt
fig. 3 och 4 kan isolerings- och tätningsmedlet
vara 1/32" specialtillverkad Neoprene-tape
eller en tätningsmassa av lämplig typ. Kraven
på en impregnerad remsa är, att den inte får ta
upp fuktighet, inte torka eller bli spröd och
inte åldras på annat sätt. Därför avrådes från
linneremsor, som doppats i t.ex. zinkkromat.
Man uppnår härigenom i allmänhet ej
erforderlig impregnering, och det är stor risk för
att färgen torkar och spricker sönder, varvid
fukt kan tränga in.
Förbindningar mellan tunga metaller ocli
aluminium bör alltid utföras med isolering av ej
fuktabsorberande material, såsom Neoprene.
Förbindningarna görs med bultar, och på
utsatta ställen kan det även vara önskvärt med
en isolerande hylsa av Neoprene eller annat
mot fukt resistent material på själva bulten,
fig. 5. Koppar, mässing och liknande bör
målas, så att kopparhaltigt vatten ej kan droppa
eller rinna ned på aluminium. Rör av
aluminium kan därför icke anslutas till t.ex. en
omålad kopparbehållare även om anslutningen
är helt isolerad.
Även om trä är monterat på aluminium måste
isoleringen mellan materialen vara fullgod. I
allmänhet är målning icke tillräcklig. För
sådana monteringar bör Neoprene-duk användas
som isolering, och kanterna tätas med massa,
fig. 6.
Täta nitförband erhålls genom användning av
tätningsmedel eller genom diktning av
plåtkanterna. Diktning får dock göras, endast om
båda de sammanfogade delarna består av
aluminium, och om minsta tjockleken är minst
5 mm.
Nitning och bultning
Vid varmnitning med stålnit kommer delarna
i ett förband att sammanpressas kraftigt på
grund av nitens krympning vid avsvalnandet.
Då friktionskoefficienten mellan två
obehandlade ståldelar är 0,35—0,40 eller mer kommer
lasterna i ett stålförband att huvudsakligen
överföras genom friktion.
Friktionskoefficienten mellan två obehandlade aluminiumdelar är
emellertid endast 0,08—0,12 och för betade
ytor ca 0,20.
Vid nitning med aluminiumnit slås denna i
allmänhet kall. Man får då dålig
sammantryckning av de båda fogelementen och krafterna
kan icke överföras genom friktion. Inte ens
varmnitning med stålnit ger tillfredsställande
friktionskrafter för överföring av lasterna, som
därför huvudsakligen måste överföras genom
hålkanttryck och skjuvning i plåt resp. nit.
Första kravet på ett gott aluminiumförband är
därför fyllning av hålet vid aluminiumnitning,
annars kommer glidning att äga rum i
förbandet, fig. 7.
Hålkanttrycket beror av lasten, nitdiametern
och plåttjockleken. Man har undersökt hur
förhållandet mellan diameter och plåttjocklek d/t
inverkar på deformationerna och brottlasten i
en fog och har därvid konstaterat, att små
värden på d/t ger en nedsättning av hållfastheten
genom att niten kröks därför att den är för
slank. För höga värden på d/t medför en
håll-fasthetsnedsättning genom ökat yttryck och
plasticering av nitskaftet. Det bästa värdet d/t
är för tvåskäriga förband 0,9—1,6 och för
en-skäriga 1,8—3,2. Vid högre värden måste man
korrigera för hållfasthetsnedsättningen, fig. 8.
För att fogen skall fylla sin funktion måste
vissa delningar och kantavstånd innehållas,
fig. 9. Annars riskerar man någon typ av brott,
fig. 10.
Lastfördelningen i förband, med olika antal
nitar i rad i kraftriktningen, är mycket ojämn,
fig. 11. I ett förband med tre nitar tar de båda
yttre nitarna närmare 40 % av lasten och
mitt-niten något över 20 %. Vid ökande belastning
plasticeras nitarna i detta förband så
småningom, först de båda yttre men sedan även
mittniten. Vid denna fog kan alla nitar
samtidigt börja plasticeras innan brott inträder.
Någon nedsättning av brotthållfastheten
behöver man därför inte räkna med.
Fig. 5.
Isoleringar vid rör;
upptill t. v.
alumi-niumfläns mot
stål, t. h.
stål-fläns mot
aluminium; nedtill
t. v. bordade
aluminiumrör,
t. h.
klämförbindning mot
aluminium.
Fig. 6.
Aluminium, t. v. i
gängad
förbindning med annan
metall, t. h. mot
trä.
862 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
