Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 34 - Karl August Fröman †, av Gösta Malm - Byggnadsindustrin och exportmarknaden, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl August Fröman †
När meddelandet spreds, att f. d. byråchefen i
K. Vattenfallsstyrelsen K A Fröman gått ur tiden,
väckte det förslämning hos många generationer av
föreningsmedlemmar.
Han avled efter en längre tids sjukdom och var
vid sin bortgång 81 år gammal. K A Fröman var
son av dåvarande chefen för gatuavdelningen i
Stockholm (förste ingenjör var titeln då) Otto
Fröman, och följande data anger de yttre konturerna
av hans liv.
Efter vederbörlig skolutbildning genomgick han
KTH 1896—1901 och blev år 1903 efter kortare
praktik vid olika verk biträdande ingenjör vid
nybyggandet av Stockholms vattenledningsverk vid
Norsborg. Efter detta bygges avslutning företog ban
en stipendieresa till USA under ett par år.
Återbördad till Sverige blev han år 1908 arbetschef för
anläggning av kommunalt vattenlednings- och
avloppssystem i Trollhättan och vann vid dess avslutande
anställning som arbetschefsassistent vid de stora
statliga vattenkrafts- och kanalbyggnaderna i
Trollhättan. När K. Vattenfallsstyrelsen bildats — med
säte i Stockholm — och en central byggnadsbyrå
upprättats blev Fröman överflyttad såsom
överingenjörsassistent vid densamma. Vid styrelsens
utveckling blev han år 1920 byråchef vid en nybildad
byrå för kanal- och fastighetsärenden och med
dylika uppgifter sysslade han i huvudsak, tills han
som pensionerad avgick ur tjänsten.
Författaren av dessa rader, som redan haft
Fröman som ingenjörselev före inträdet på KTH och
sedan var hans närmaste förman alltifrån
Nors-borgs-tiden samt i flera därefter följande
sammanhang, lärde tidigt uppskatta honom som en duktig
ung ingenjör, mycket ambitiös och energisk med
gott omdöme och med varmt intresse för allt i
tjänsten. Han blev också en värdefull medhjälpare,
ej minst på det administrativa området, där det då
just ej fanns några förebilder utan så mycket nytt
måste skapas efter undan för undan förvärvad
erfarenhet. Mina tankar gå med varm tacksamhet
tillbaka till dessa tider av samarbete med honom.
När under min ordförandetid i Svenska
Teknologföreningen ombyte av sekreterare skulle ske år 1915,
ombads Fröman att på prov ställa sig till
förfogande. (Ansvarskännande som han var, tvekade han
om uppgiften lät förena sig med hans tjänst.) Det
blev emellertid ett lyckokast både för föreningen
och honom själv. Från och med 1915 till 1945
ägnade han föreningen ett osjälviskt arbete, fyllt av en
stark känsla för föreningens uppgift och mål. Stark
sammanhållning av hela ingenjörskåren var hans
program. Icke utan oro såg han mot föreningens
framtid, då nya linjer började skymta.
Fröman hade även andra strängar på sin båge.
Sålunda var han en av initiativtagarna till
Föreningen För Inre Vattenvägar och dess sekreterare i
många år. Den trafiken var hårt trängd från många
håll och hade stort behov av sammanhållning. I
åtskilliga år var han också medarbetare i Nordisk
Familjebok.
Till sitt väsen var Fröman, för den som ej kände
honom väl, kanske något tillknäppt men i kretsen
av goda vänner en god och lojal kamrat högt
skattad för sitt trofasta sinnelag, sitt utpräglade sinne
för rätt och sanning samt sin generösa redobogenhet
att hjälpa till när helst det behövdes.
Hans i övrigt lyckliga familjeliv överskuggades av
sjukdom, och döden skövlade först hans älskliga
hustru och sedan två av döttrarna. Tappert och med
beundransvärd själsstyrka höll sig Fröman upprätt
trots ödets hårda slag. Det är lättförståeligt, att
Fröman och den kvarlevande dottern på ett rörande
sätt levde för varandra.
Med dessa rader har jag velat hedra minnet av en
värdefull arbetskamrat, en kär vän och en trofast
mångårig tjänare till Svenska Teknologföreningen.
Gösta Malm
Byggnadsindustrin och exportmarknaden.
Byggnads- och anläggningsindustrin anses här i
Sverige vara en hemmaindustri. Många europeiska
länder bedriver emellertid en omfattande export på
detta område. Värdet av de projekt som brittiska
konsult- och entreprenadföretag medverkar i
uppgår således till 7 000 Mkr. Frankrike, Tyskland och
även Italien liksom små nationer, som Holland och
Danmark, utvecklar en intensiv internationell
verksamhet. Den rådande exportsituationen sedan
förhandlingarna om ett västeuropeiskt
frihandelsområ-de strandat leder till att Sverige måste försöka vidga
sin exportbas.
Trots hårdnande konkurrens bör vi kunna sälja
våra varor på deras kvalitet och på vår goodwill.
Man har respekt för vår standard på t.ex. bostäder,
skolor och sjukhus. Vi har inga koloniala
utrikespolitiska belastningar och är kända som ett
föregångsland på många områden.
Vi måste först göra en ingående undersökning av
behoven i en mängd länder, av vilka en del
betraktas som underutvecklade men som ändock kan
vara rika på naturtillgångar och annat. Sedan måste
vi ha en effektiv försäljningsorganisation. En sådan
kan inte skapas utan samverkan mellan hela den
svenska industrin. Liksom andra länder bör vi vara
beredda att ge exportkredit och investera kapital
utomlands.
I Norge har bildats ett företag Noreno i
samverkan mellan industri, banker och sjöfartsnäringen
för att främja export av norsk ingenjörskonst. Man
har redan slutit kontrakt för 300 Mkr för arbeten
i Grekland, Arabländerna, Rhodesia, Australien och
på olika håll i Sydamerika. Verksamheten kommer
att fortsätta i Sydafrikanska Unionen, Främre
Orienten och på Filippinerna.
Byggnads- och anläggningsindustrin har nog hela
tiden arbetat utan stöd från annan industri.
Eftersom de utländska uppdragen främst gäller färdiga
projekt bör en samverkan kunna ge utomordentliga
resultat. Vi måste emellertid vara beredda att satsa
kapital för att nå resultat med denna samverkan
(Sten Källenius vid Svenska
Byggnadsentreprenörföreningens årsmöte i Göteborg i maj 1959). BS
290 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
