- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
901

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 35 - Sveriges elförsörjning 1965—1980—2000, av Sven Lalander och Rolf Gradin - Markens vattenförråd hårt ansträngda, av WS - Svensk järnhantering första halvåret 1959, av WS - Det ryska flygföretaget Aeroflot - Nästan 94% av strontium 90 kan avlägsnas - Sovjetunionens fettproduktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 6. Distributionskostnadernas inverkan på totala elkostnaden; A
produktions- och överföringskostnad, B total elkostnad för stor
industrikonsument, C total elkostnad för detaljförbrukare i stad, D total
elkostnad för detaljförbrukare på landsbygd.

menterna även i framtiden skall få åtnjuta en
förmånlig prisutveckling, dvs. att el skall bli
konkurrenskraftig gentemot andra
energiformer. Detta kan motivera en optimistisk tro att
elförbrukningen skall tillväxa i en takt som
ligger nära det inledningsvis givna
maximi-alternativet.

Markens vattenförråd hårt ansträngda. Under
den torra och blåsiga väderlek som rått under
sommaren och förhösten är växtlighetens vattenbehov
stort. Vegetationen tömmer markens vattenförråd så
långt det kan ske. I vissa trakter, där man inte fått
nämnvärt med regn sedan i våras, är situationen
värre än på många år. Jordlagrens vattentillgångar
inom stora områden har nämligen blivit ansträngda.

De översta markskikten, där växtligheten normalt
hämtar sitt vatten, är torra som fnöske. Sådana
kärrområden som normalt är vattenhållande så här
års är nu torrlagda. De stora myrområdena i
mellersta Uppland är uttorkade och någon
vattenleverans till åar och vattendrag förekommer inte, vilket
haft till följd att t.ex. Fyrisån har förvandlats till
ett obetydligt dike.

Vidare är de övre grundvattenvåningarna i marken
i stor utsträckning tömda. Landsbygdsbrunnar som
matas härifrån och som normalt så här års ger
vatten har sinat, och ibland finner man dem med
torksprickor i bottenlagret. Endast de större och
djupare grundvattenflödena står sig, ehuru inte
heller dessa är helt opåverkade. Grundvattenytan i
t.ex. rullstensåsarna är på många håll mer än en
halv meter lägre än normalt.

Eftersom torrsommaren förlängts med en ovanligt
torr och varm höst måste man utöver de aktuella
besvärligheterna tyvärr räkna med vissa skador på
längre sikt under ett eller flera år. För lantbrukets
del får man sålunda räkna med inverkan på
vall-skörden för nästa år, eftersom insådden i år tagit
skada på många håll. Vidare ser det ut som om
nästa års höstsädesskörd skulle bli påverkad.
Lantbrukarna finner det i dessa dagar många gånger
inte lönt att anförtro något utsäde till den asktorra
jorden.

Även skogsfolket har anledning till bekymmer på
längre sikt, eftersom ungskog och skog på torra
lokaler tycks ha tagit skada i inte oväsentlig
omfattning.

Hur utvecklingen för grundvattnets del kommer att
gestalta sig i fortsättningen beror på väderleken.
När nederbörden småningom kommer, måste man
räkna med att hundratals millimeter först går åt att
mätta de uttorkade övre marklagren, vilka nu är
i stånd att liksom ett jättelikt läskpapper binda
betydande vattenmängder. Sedan skall de uttömda
övre grundvattenvåningarna ha påfyllning, och först
härefter kan man räkna med att underskottet i de
djupare större grundvattenreserverna börjar täckas.
Får vi en nederbördsrik vinter kan påfyllningen
ske snabbt och normalförhållanden lätt återställas.

Blir emellertid nederbörden endast normal eller
knapp i fortsättningen kan påfyllningen låta vänta
på sig i flera år. Våra erfarenheter från
torrperioderna under 1940-talet och från 1955 bestyrker dessa
farhågor (Yngve Gustafsson (KTH) i
Jordbrukarnas Föreningsblad 19 sept. 1959). WS

Svensk järnhantering första halvåret 1959. Ur

den svenska järnstatistiken för första halvåret 1959,
jämförd med samma tid 1958, framgår bl.a. följande:

Exporten av järnmalm har minskat från 6 767 000
till 6 615 000 t, medan tackjärnsexporten ökat från
12 000 till 18 000 t och exporten av järnsvamp från
7 000 till 11 000 t. Exporten av massiva ämnen har
ökat från 5 000 till 24 000 t och exporten av
han-delsfärdigt järn och stål från 133 000 till 176 000 t.

Importen av tackjärn har ökat från 39 000 till
47 000 t och av smidesjärnskrot från 11 000 till
89 000 t. Totalimporten av handelsfärdigt järn och
stål inklusive massiva ämnen har ökat från 370 000
till 391 000 t. Importen av plåt har minskat från
175 000 till 149 000 t.

Produktionen av tackjärn har minskats från
732 000 till 727 000 t och av järnsvamp från 63 000
till 51 000 t. Götstålsproduktionen har ökat från
1 228 000 till 1 459 000 t. Sammanlagda produktionen
av handelsfärdiga stålprodukter inklusive ämnen har
ökat från 802 000 till 968 000 t eller med 166 000 t.

Tillförseln av handelsfärdigt järn och stål
(produktion pius import minus export, utan hänsyn till
lagerändringar) beräknas till 1 148 000 t mot
1 025 000 t samma tid 1958.

Som allmänt omdöme om den svenska
järnhanteringen vid mitten av 1959 kan sägas, att
sysselsättningen vid järnverken är god. Prisen på
handelsjärn har höjts, men de har dock ej nått det läge,
som rådde före nedgången under 1957—1958. Några
prishöjningar för kvalitetsstål har däremot ej kunnat
genomföras sedan lågkonjunkturen 1958
(Järnverksföreningens järnstatistik 2:a kvartalet 1959). WS

Det ryska flygföretaget Aeroflot anses vara
världens största. Med en flygmaskinpark på 200
jetdrivna plan och 1 600 propellerplan befordrar
det årligen 9 milj. passagerare över rutter på
sammanlagt 550 000 km mellan 129 stora flygstationer
och 329 mindre städer.

Nästan 94% av strontium 90 kan avlägsnas med

en jonbytare, innehållande kalcium som ersätter
strontium i den behandlade vätskan. Vid avgiftning
av mjölk får denna härigenom något högre
kalcium-halt än normalt. Dess smak ändras bara obetydligt.

Sovjetunionens fett produktion har stigit under
de senaste åren och uppskattas till 2,6 Mt under
1958. Den överträffas nu bara av USA:s och Kinas.

TEKNISK TIDSKRIFT 1959 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/0925.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free