Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 35 - Högre kompensering med seriekondensator för 380 kV, av Bengt Nordström och Lars Norlin - Dansk byggexport, av B S - Meteorernas oregelbundna form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reaktiva strömmens riktning, så att
spänningen blir högre mot den närmaste ändpunkten. Ju
närmare ändpunkten kondensatorn befinner
sig, desto större blir spänningshöjningen på
grund av att strömmen genom kondensatorn
ökar. Spänningen på den motsatta delen av
ledningen minskar ju mer
kondensatorspän-ningen ökar. Högre spänning medför ökad
led-ningsgenerering av reaktiv effekt, som sedan
fördelar sig i omvänt förhållande till
reaktansen mot ändpunkten. Det alltmer tilltagande
behovet av reaktiv effekt under höglast på
konsumtionssidan medför att
seriekondensa-torn bör placeras mellan mitten och södra
ledningsänden.
Det optimala läget får bestämmas med
hänsynstagande till utmatad reaktiv effekt,
kon-densatorkostnad och ledningsförluster.
Det hittills bestående kravet att reaktansen
alltid skall vara positiv för alla slags
ledningsfel mellan distansskydd och felställe medför,
att en ledning kan kompenseras endast till ca
50 % med en seriekondensator placerad i
mittpunkten. Fördelas kompenseringen på två
stationer, som placeras på ett avstånd av 1/3 av
ledningslängden från vardera ändpunkten, kan
den sammanlagda kompenseringsgraden ökas
till drygt 65 Blir den nämnda reaktansen
kapacitiv, är det omöjligt att vid trefasfel eller
tvåfasiga kortslutningar undvika felaktiga
funktioner hos anslutna ledningars
distansre-läer, som grundar sig på en mätning av
ledningsimpedansen till felstället.
Alla våra nuvarande
seriekondensatorstatio-ner på 380 kV ledningarna och de som beslutats
för den närmaste framtiden har på grund av
den angivna förutsättningen uppdelats på två
stationer med tanke på att man i slutstadiet
skall kunna erhålla en kompensering på
inemot 60 % för varje ledning.
Drifterfarenheterna av 380 kV nätet har emellertid visat, att
risken för att sådana svåra ledningsfel, som gör
att reaktansen kan bli kapacitiv vid vissa
kom-penseringsgrader (tvåfasfel utan jordberöring
eller trefasiga kortslutningar), måste betraktas
som praktiskt taget obefintlig. På grund härav
har man nu framlagt förslag om att bygga ut
den seriekondensator, som ligger i södra
1/3-punkten på 380 kV ledningen
Hjälta—Enköping, för en kompenseringsgrad av 40 % i
stället för att som tidigare var tänkt placera
en ny station i norra 1/3-punkten.
Beräkningar har visat, att en så stor kompensering i
södra 1/3-punkten ej heller möter några hinder
med hänsyn till spänningsfördelning, korona
eller radiostörningar. En 40 % kompensering
täcker behovet under den närmaste
tidsperioden och en undersökning har visat, att man
under alla omständigheter kan öka
kompenseringen till 45 %, när så anses önskvärt.
Stora kostnader kan sparas genom att man
ökar den nämnda seriekondensatorn i stället
för att bygga en ny station. Enbart vinsten i
anläggningskostnad uppgår till ca 1,25 Mkr.
Besparingen ligger i att såväl kontroll-,
skyddsdon, brytarbestyckning etc. som platsplanering
Fig. 2. Specifik överföringskostnad som funktion av
överförd effekt och olika kompenseringsgrad i °/o
för två resp. tre ledare per fas.
och vägar blir billigare för en större än för
två mindre stationer. Detta gäller även om man
uppdelar stationen i grupper om ett visst
antal delbatterier i varje för att vid behov kunna
koppla bort halva eller en tredjedel av
stationen. Även övervakningen och underhållet blir
lättare och mindre kostsamma, om
seriekom-penseringen koncentreras till en station.
Utöver vinsten i anläggningskostnad får man
ofta även minskade ledningsförluster samt ökad
utmatning av reaktiv kraft i ledningarnas södra
ändpunkt. I det nämnda fallet på ledningen
Hjälta—Enköping betyder detta en vinst på
inemot 0,25 Mkr. Den totala besparingen är
alltså ca 1,5 Mkr.
Principen att seriekompensera 380 kV
ledningarna endast i en station, även när
kompenseringsgraden kan komma att uppgå till
bortåt 60 %, kommer att tillämpas på de
framtida 380 kV ledningarna, såväl på de långa
ledningarna i Norrland som på dem mellan
Norrland och södra Sverige, med början på
ledningen Kilforsen—Hallsberg, som tas i drift
1962. Efter vad man nu kan bedöma, bör detta
kunna innebära en total vinst för hela 380 kV
nätet på ca 15 Mkr jämfört med den tidigare
metoden med två kondensatorstationer på
varje ledning.
Dansk byggexport. För något mer än ett år
sedan uppförde den danska byggentreprenörsfirman
Larsen & Nielsen ett projekt om 225 lägenheter i
en mer än 400 m långt och 4 våningar högt hus.
Huset var ett av de första som utfördes av helt
färdiga fasadelement kompletta med glasade fönster.
Alla element från tak till källare tillverkades på
fabriken i Glostrup. Monteringen skedde med
mobilkran, som arbetade på en sida av huset.
Monteringen började i juni 1958 och arbetet
avslutades i november samma år, vilket innebar att 10
lägenheter färdigställdes per vecka. Byggnaden
besöktes av många utlänningar bl.a. av ett
bostadssällskap i Hamburg. Efter det att import och export
av hus nyligen blev möjligt i Danmark beställde
tyskarna ett projekt om 48 lägenheter. Vissa
tekniska installationer måste där anpassas till tyska
krav men i övrigt utförs huset lika som i Danmark
(Ingeniorens Ugeblad 1959 h. 5 s. 1). BS
Meteorernas oregelbundna form, speciellt
förekomsten av djupa gropar och hål, har nu
förklarats av studier över strömning kring noskoner för
missiler. Vid mycket höga överljudshastigheter hos
kroppar som passerar atmosfären synes luften
kunna bilda kraftiga och mycket heta virvlar som skär
ut fördjupningarna.
910 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
