Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 35 - Nya material - Austenitiskt högtemperaturstål med hög kolhalt, av SHl - Högtemperaturlegering av »icke-strategiska» metaller, av SHl - Nybyggen - Franskt stålhus, av B S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Egenskaper hos austenitiskt stål med hög
kolhalt
Provningstemperatur
20°C 480°C 590°C
Efler 1 000 h vid 480°C
Brottgräns .......... kp/mnr 113 80,5 08,5
0,2-gräns ............ kp/mnr 74 4 5 36
Förlängning .............. •/« 8 16 19
Kontraktion .............. •/• 8 17 23
Hårdhet .............. Brinell 343 250 250
Efter 1 000 h vid 590°C
Brottgräns .......... kp/mnr 112 — 67
0,2-gräns ............ kp/mnr 76 — 35
Förlängning .............. •/• 8 — 17
Kontraktion .............. ’/« 7 — 22
Hårdhet .............. Brinell S13 — 250
Austenitiskt högtemperaturstål med hög
kolhalt
De vanliga rostfria stålen, t.ex. av 18-8-typ, har
låg kolhalt (mindre än 0,2 %). I USA har man
emellertid nu börjat tillverka ett austenitiskt stål,
Armco 22-4-9, med sammansättningen 0,45—0,60
°/o C, 7,00—10,00 °/o Mn, 20,00—23,00 °/o Cr, 3,00—
5,00 °/o Ni, 0,30—0,50 % N, <1,00 °/o Si, <0,045 °/o
P, <0,12 %> S.
Stålets största fördel uppges vara dess stora
hårdhet vid rumstemperatur och förhöjd temperatur. Det
har utmärkt nötningshållfasthet och skär inte ihop,
idealiska egenskaper för ventilspindlar och
roterande delar. Genom sin höga kromhalt har stålet god
hållfasthet vid hög temperatur (tabell 1). Det härdas
genom upplösningsbehandling vid 1 180°C,
vattenkylning, utskiljningshärdning vid 760°C och
luftkylning.
Mikrostrukturen visar en findispers utskiljning av
karbid i en austenitisk grundmassa. På grund av
den höga kolhalten utsätts stålet för stark
korngränskorrosion vid kontakt med korroderande
vätskor. Detta vållar dock ingen större olägenhet, då
materialet är avsett för användning vid 480—870°C
och det angrips lätt bara av elektrolyter. Stark
skalning uppstår vid temperaturer över 870°C.
Stålet lär vara lätt att svetsa enligt gängse metoder
för rostfritt stål. Det behöver inte förvärmas eller
efterglödgas och det har ingen benägenhet för sprick
-ning. Det bearbetas bäst med hårdmetallskär
(Chemical Engineering 23 febr. 1959 s. 168, 170). SHl
Högtemperaturlegering av "icke-strategiska"
metaller
Vid National Research Corp. i USA har man
utvecklat en ny familj av
järn-aluminium-manganlegeringar som kan komma att konkurrera med
relativt dyra högtemperaturlegeringar, innehållande
kobolt, krom och nickel. En av de nya legeringarna
med 10 «/o Al, 34,4 «/o Mn, 54,84 °/o Fe och 0,76 »/o C
anses särskilt lovande.
Den uppges ha större hållfasthet än
järn-aluminiumlegeringar vid temperaturer över 650°C och är
till skillnad från de flesta av dessa duktil vid
rumstemperatur (jfr Tekn. T. 1956 s. 564; 1957 s. 37).
Legeringens resistens mot oxidation vid upp till
815°C anses tillfredsställande; ett 100 h prov gav
bara 0,16 mm ytoxidation.
Den nya legeringens kallbearbetningsegenskaper
liknar 18-8-ståls. Materialet kan kallformas genom
bockning, valsning, dragning, stansning och
liknande förfaranden. Dess struktur är austenitisk. Det
är 15 «/o lättare än kolstål eller 18-8-stål och 20—
25 °/o lättare än kobolt- och nickellegeringar
(Chemical & Engineering News 12 jan. 1959 s. 42). SHl
nybyggen
Franskt stålhus
Byggsystemet Domefer har provats i en bebyggelse
på 148 lägenheter i Guénange i Moselle. Projektet
består av 13 hus i tre eller fyra våningar.
Bostäderna uppfyller normerna för billiga
familjelägenheter (fig. 1). Byggnadskostnaderna ligger lägre än
det föreskrivna värdet för sådana lägenheter. Den
bärande konstruktionen består av ramar på tre
stöd. Som modul har använts 50 cm. Våningshöjden
är 2,7 m och den fria höjden 2,5 m. Pelarna i
ramarna (14X14 cm) består av två sammansvetsade
Fig. 1.
Våningsplan.
918 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
