Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 35 - Nybyggen - Franskt stålhus, av B S - Fartygspropeller på 39 t, av C Fo - Böcker - Betong, bd 1 & 2, av Paul Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Bjälklag; 1 plastgolv, 2 betong, 3 stälväv med
il mm muskor, i 2 mm bitumenpapp, 5 25X4/ mm
trälist, 6 45 mm mineralullsmatta, 7
bjälklagselement med Z-profil, 9 9 mm gipsplattor.
delar av plattstål med tjockleken 4,75 inm i
botten-och 2,25 mm i övervåningen.
Bjälklagen är utförda av 1,5 mm plattstål i
Z-form — höjd 16, överfläns 36, underfläns 3 och
spännvidd 340 cm (fig. 2). Bjälklagen upplägges i
ytterväggen på balkar och punktsvetsas i dessa
(fig. 3).
Som fasadklädsel användes plattor av 0,75 mm
förzinkad stål som utförs lika höga som husen.
Ytterväggarna värmeisoleras med 4 cm
mineralullsmattor. Som innerklädsel användes 5 cm
halmplattor. Taktäckningen består av förzinkad plåt med
60 cm modul. Trapporna är utförda av 1,5 mm plåt
och beklädda med Tapiflex. Stålskelettet
rostskyd-das i fabrik, varvid pelarna och andra ihåliga delar
plomberas. Efter svetsning behandlas alla skarvar
med Snertol. Bjälklagsenheter och trappor
behandlas på samma sätt (Byggeindustrien 1959 h. 2 s. 28).
BS
Fartygspropeller på 39 t
Lips propellergjuteri i Drunen, Holland, har
framställt en propeller för ett tankfartyg på 72 600 tdw.
som är under byggnad i Frankrike. Propellern skall
överföra 24 000 hk vid 102 r/m och
fartygshastigheten 17 knop. Vikten hos den i ett stycke gjutna
fem-bladiga propellern är i färdigt tillstånd 39 t;
gjut-vikten är 50 t, diametern 7,5 m och den utbredda
bladarean 2X27,4 m2. Som material har använts
"cunialbrons", en kopparnickelaluminiumlegering.
Vid slutbearbetningen har bladytorna bearbetats
med en mer än vanlig noggrannhet. Den största
yt-ojämnheten ligger mellan 5 och 8 jämfört med
20 u hos vanliga propellrar (Hansa 1 juli 1959
s. 1364). C Fo
Fig. 3. Uppläggning av bjälklag på yttervägg; 1
22X50 mm golvlist, 2 plastgolv, 3 betong, 4 stålväv,
5 bjälklagselement, 6 2 mm bitumenpapp, 7 45 mm
mineralullsmatta, 8 trälist, 9 25 mm filt, 10 bruk,
119 mm gips platta.
böcker
Betong, bd 1 & 2, 2 :a uppl., redigerad av Bo
Hellström, Hjalmar Granholm & Georg
Wästlund. Natur och Kultur, Stockholm 1958. 908 s.
964 fig. 135 kr.
Första upplagan av detta verk utkom 1945, och
förlaget har nu ansett tiden vara inne för att ge ut en
omarbetad och utökad upplaga. Även i denna är
innehållet uppdelat i en serie uppsatser av
namngivna författare, som behandlar betongen ur såväl
teoretisk som praktisk synpunkt. Ämnesområdena
för uppsatserna är i huvudsak oförändrade, och då
den första upplagan torde vara väl känd av dem
som sysslar med betong är en uppräkning kanske
onödig. De flesta uppsatserna är dock omarbetade
och kompletterade och några har andra författare.
Dessutom har nya avsnitt tillkommit, nämligen:
Skalkonstruktioner, Betongytor, Betong i
husbyggnader, Byggnader av förtillverkade betongelement,
Flygfältsbeläggningar av betong och
Specialförfaranden.
Den nya upplagan skiljer sig alltså mycket från
den första och återspeglar härigenom den snabba
utvecklingen inom betongtekniken under
efterkrigs-åren. Exempelvis behandlas ingående
glidforms-gjutning, maskinella anordningar för blandning,
gjutning och transport och prepaktbetong. Nyare
forskningsrön om betongmassans och betongens
egenskaper redovisas och många intressanta
konstruktioner beskrivs, såsom vattentornet i Örebro,
frisvävande bromontering och elementbyggeri. Av
någon anledning har betongpålar dock icke tagits
med.
Artiklarna är genomgående välskrivna och så
lättlästa som ämnet medger. Figurer och bilder är
utmärkta. Underavdelningarna saknar dock numrering
och är icke medtagna i innehållsförteckningen, vilket
gör det svårt att hitta speciella uppgifter, men boken
är väl icke direkt avsedd som handbok. Enligt
förordet vänder sig verket "till alla dem — teoretiker
och praktiker — som arbetar med cement och
betong". Den ger en god orientering om och överblick
över betongtekniken av i dag, och för den som vill
tränga djupare in i ämnet finns en rikhaltig
litteraturförteckning. Paul Johannesson
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 919
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
