Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 36 - Transmissionsledningar för mikrovåg, av Bengt Josephson - Standardhöjning ger fler elbränder, av R Gn - Bostadsbyggandets omfattning 1959, av B S - Hastigheter motsvarande machtalet 1400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mätning eller variering av impedans, effekt,
dämpning, fasvridning m.m. samt andra
komponenter som fordrar hög precision. Vidare
kan nämnas sådana speciella komponenter som
innehåller mikrovågsferriter.
Planledningen har koaxialledningens fördel
av stor bandbredd och är överlägsen denna
och rörvågledare ifråga om utrymmesbehov,
vikt och kostnad, särskilt vid serieproduktion
av komplicerade system. Den används därför
i alla sådana fall dess elektriska egenskaper så
tillåter och i den mån komponenter baserade
på planledningstekniken är utvecklade.
Standardhöjning ger fler elbränder. Elström
utnyttjas allt mer i våra hushåll, i lantbruket, i
industrin och övrig verksamhet, och andra
energiformer minskar i betydelse, öppen eld förekommer
t.ex. snart i våra hem enbart i samband med
tobaksrökning. Det är då självklart, att bränder
anstiftade av elström blir allt vanligare.
Den rena kortslutningen som brandorsak är dock
trots alla uppgifter därom i dagspressen och i
polisprotokoll snarast en myt, eftersom de
säkerhetsanordningar — överströmsskydd och säkringar — som
finns, i de flesta fall klarar av en eventuell
kortslutning så snabbt att en brand inte uppstår. Långt
farligare är då en långsamt skeende nedbrytning av
isolationen och de långvariga, vagabonderande
strömmar som då uppkommer men som inte är
tillräckligt stora för att lösa ut säkringarna. Denna
läckström söker sig till jord, och finns det i dess
väg ett punktformigt övergångsmotstånd, t.ex. i
fyllningen mellan två rör, kan även en måttlig
läckström orsaka uppvärmning och antändning. En
eldsvåda kan på detta sätt uppstå i delar av en
byggnad som inte ligger nära någon elledning.
Den byggnadstekniska utvecklingen påverkar
antalet elbränder i både gynnsam och ogynnsam
riktning. Övergång från trä- till stenkonstruktioner och
från antändligt fyllnadsmaterial till glasull- och
bergullisolering minskar antändningsfaran avsevärt.
Däremot är förhydningspapp beklädd med
aluminiumfolie en ur brandsynpunkt farlig kombination,
eftersom folien lätt leder ströströmmarna och
samtidigt har ett övergångsmotstånd i skarvarna.
Bättre värme- och ljudisoleringsegenskaper hos
väggmaterialet möjliggör tunnare väggar, och det
växande antalet elledningar måste trängas ihop i ett allt
mindre utrymme i väggarna. Bisken för att
tavel-krokar o.d. skall skada ledningarna blir större.
En felaktig användning av elvärmeapparater kan
lätt ge upphov till bränder. Särskilt bör beaktas, att
ventilationsmöjligheterna inte får försämras. Så får
t.ex. ett elektriskt element inte täckas över. Den
vanliga glödlampan vållar rätt många bränder. Den är
ju i praktiken en liten värmeapparat och det räcker
inte att enbart tänka på hur en 150 W lampa skall
placeras för att 15 W ljus skall vara så bra riktat
som möjligt och glömma att tänka på hur
värmeeffekten 135 MW skall ledas bort.
De som utformar säkerhetsföreskrifter försöker
eliminera riskerna för elbränder och det gör även
apparattillverkarna. Vad som dessutom fordras är
ordentlig information till allmänheten i dessa frågor.
Såväl i Finland som Sverige visar
försäkringsbolagens statistik, att elbränderna under senaste år
värdemässigt utgjort ca 20 "Vo av alla bränder.
Dessutom har åskan skuld i 5 °/o (J Sarvas i Tekniskt
Forum 1959 h. 12 s. 231—233). R Gn
Bostadsbyggandets omfattning 19S9. Antalet
lägenheter som färdigställdes 1958 var drygt 2 000
mindre än 1957, men mer än 5 000 större än 1956.
Ar Inflytt- Därav i
nings- småhus flerfamiljs-
färdiga hus
lägenheter rad- och övriga
kedjehus hus
•/o •/« «/»
1956 36 900 3 25 72
1957 64 500 5 22 73
1958 62 200 7 21 72
Med ledning av uppgifterna i egnahemslångivningen
kan gruppbyggandets andel av småhusproduktion
1958 uppskattas vara 1/3.
Under vårhalvåret 1959 synes 31 000 lägenheter ha
blivit färdiga vilket är drygt 2 500 flera än under
vårhalvåret 1958. Under hela 1959 beräknas 69 000
lägenheter bli färdiga, varav 51 000—52 000 i
flerfamiljshus. Hela ökningen, ca 7 000 lägenheter, synes
komma i flerfamiljshusen. Antalet påbörjade
lägenheter, särskilt i flerfamiljshus, har ökat kraftigt
under de senaste budgetåren:
Budgetår Påbörjade Därav i
lägenheter småhus flerfamiljshus
•/o •/.
1956/57 54 600 28 72
1957/58 67 000 27 73
1958/59 72 200 25 75
Programmet för igångsättningen under 1958/59 var
ursprungligen 63 000 men ökades sedan för att
tillgodose vintersysselsättningen 1959/60 till 71 000
lägenheter. I verkligheten synes något flera lägenheter
ha igångsatts.
Till 1955 års långtidsutredning uppskattade
Bostadsstyrelsen bostadsbehovet under åren 1956—1965
till i genomsnitt 65 000 lägenheter per år. Under
första femårsperioden 1956—1960 synes
produktionen komma att ligga något under detta
minimi-program.
Med hänsyn till bl.a. saneringsbehovet hör
bostadsbyggandet under de närmaste åren ökas något över
detta program eller till 70 000 lägenheter per år.
Samtidigt bör den förskjutning av bostadsbyggandet
som under de senaste åren skett mot
storstadsregionerna och de större städerna fortsätta.
Andelen lägenheter större än två rum och kök
ökade i färdigställda flerfamiljshus från 34 °/o 1956
till 41 «/o 1957 och till 51 °/o 1958. En tendens till
återgång mot mindre lägenheter i flerfamiljshusen
finns, vilket framgår av de preliminära lånebesluten.
Där var motsvarande andel 1957 och vårhalvåret
1958 54 %, vilken under hösthalvåret 1958 minskade
till 51 och under vårhalvåret 1959 till 48 °/o. Även
andelen lokaler har gått något tillbaka. Detsamma
gäller de enskilda fastigheterna där
lägenhetsandelen mellan 1957/58 ocli 1958/59 minskat från 33 till
29 °/o, under det att motsvarande andel i de
kooperativa företagen ökat från 31 till 35 %. De senare
företagens andel är i verkligheten något större
eftersom vissa av dessa i det preliminära skedet endast
lar lån enligt de villkor som gäller för enskilda
företag (Bostadsstyrelsen i petita aug. 1959). BS
Hastigheter motsvarande machtalet 1400 (över
100 000 km/s) har uppnåtts i chockrör, där man
upphettat en gas till 1,5 milj. °K temperatur med
hjälp av gnistor på 4 000 MW och sammanhållit
den resulterande plasman i tvärriktningen med ett
magnetfält och låtit den expandera axiellt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
