Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 36 - Nya metoder - Bly-platinaelektroder, av SHl - Bakterier äter fenoler i avloppsvatten, av SHl - Ventillös doseringspump, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bly-platinaelektroder
Bly och blylegeringar kan användas som inerta
elektroder vid elektrolytiska processer, om deras
yta får en film av blyperoxid och denna bibehålls.
Vid anodisk polarisation av bly i svavelsyra bildas
en väl vidhäftande film av blyperoxid, och när den
nått gränstjocklek uppträder elektroden som en
ädelmetallelektrod.
Vid anodisk polarisation i kloridlösningar bildas
däremot blyklorid eller blyoxiklorid och elektroden
korroderar snabbt under vissa betingelser. Man har
emellertid nu funnit att en blyelektrod uppträder
som en ädelmetallelektrod även i kloridlösningar,
om en liten bit platina sätts in i dess yta. Orsaken
härtill är uppenbarligen att en blyperoxidfilm bildas.
Tas platinan bort, stiger ytskiktets resistans snabbt
vilket visar att en oledande film uppstår.
Fastän platinans verkan kan ha flera orsaker i
kombination, föreslås som en förklaring av
fenomenet att platinan reglerar blyytans potential.
Bildas nämligen ett skikt med stor resistans på blyet,
passerar strömmen genom platinan varigenom
dennas potential stiger. Härvid stiger också blyytans
potential så mycket att peroxid kan bildas. Har då
elektrolyten hög ledningsförmåga och elektroden är
rätt utformad, täcks hela blyytan av ledande
blyperoxid.
Det anses att bly-platinaelektroder kan ersätta
ädel-metallelektroder vid elektrolytiska processer, såsom
katodiskt skydd och metallutfällning ( L L Shreir
i Platinum Metals Review april 1959 s. 44—46). SHl
Bakterier äter fenoler i avloppsvatten
För rening av sitt avloppsvatten utnyttjar ett
amerikanskt oljeraffinaderi bakterier som förtär fenoler
med god aptit. Genom verket passerar ca 3 800
mVdygn avloppsvatten, bestående av dels "rent"
vatten (regnvatten och pannvatten), dels "oljigt"
vatten från raffinaderiet och tankfartygs
ballasttankar. Från det "rena" vattnet skummar man bara
av flytande olja och andra flytande föroreningar
innan det skickas till lagringsdammarna.
Det "oljiga" vattnet innehåller ca 20 mg/kg fenoler,
spår av sulfider och merkaptaner samt varierande
mängd flytande och emulgerad olja. Denna och
suspenderade fasta ämnen skils delvis från i en
separator. Vattnet behandlas med kalk, alun och silikagel
i klarningskärl där vissa ämnen fälls ut samt
suspenderade partiklar och emulgerad olja koagulerar.
Före den biologiska reningen försätts vattnet med
diammoniumfosfat och upphettas med ånga till ca
30°C för stimulering av bakterieverksamheten. Det
strilas sedan över en bädd av singel, i vilken
bakterierna lever. Dessa förtär fenoler, sulfider och
litet olja, medan vattnet passerar genom bädden.
Efter ytterligare rening med aktivt siam och
luftning går vattnet till lagringsdammarna i vilka det
förenas med det "rena" vattnet.
Det vatten som från dammarna släpps ut i
recipienten håller mindre än 0,2 mg/kg fenoler samt
5,0 mg/kg olja, icke påvisbara mängder sulfider
och merkaptaner. Dess pH är 7 (Chemical
Engineer-ing 23 mars 1959 s. 94—95). SHl
Ventillös doseringspump
För exakt dosering av vätskor har man konstruerat
en ventillös kolvpump, som är lämplig för
laboratoriearbete, t.ex. undersökningar av termisk
diffusion, produktuttag från destillations- och
kromato-grafikolonner ocli reglering av tillflödet vid kemiska
processer, samt för smörjning av maskiner och fyll-
Fig. 1. Kolvens
rörelse i cylindern till
den ventillösa
doseringspumpen; uppifrån och ned:
sugslagets början,
sugslagets slut,
tryckslagets början,
tryckslagets slut.
ning av ampuller. Pumpen ger ett konstant flöde
inom ±0,1 ml/h och kan ställas in för 0-—48 ml/h.
Pumpkolven roterar i cylindern synkront med den
fram- och återgående rörelsen. I spetsen har den
en avfasning (fig. 1) som vid rätt kolvläge stänger
eller öppnar till- och avloppsledningarna.
Härigenom behövs inga yttre ventiler.
Cylinderlocket, cylindern och kolven är av
olje-härdat verktygsstål (fig. 2). Kolven är slipad och
sedan läppad med cylindern så att en mycket
noggrann passning erhålls. Cylinderlocket har plan
insida, men kolvändans yta är sfärisk för att kolven
skall få ett bestämt läge när den vilar mot locket
vid tryckslagets slut. Den cylindriska kamskivan är
fäst vid kolvaxeln med en sprint. Det
kullagerför-sedda anslaget för kamskivan sitter på en rörlig
släde, vars läge ställs in med en mikrometer.
Kamskivan hålls i kontakt med anslaget med en
spiralfjäder som trycker mot ett axiallager. Detta
sitter på ett ok som är förbundet med kolvaxeln
så att det kan röra sig något i sidled för
kompensation av ett litet riktningsfel mellan koiv- och
motoraxel. Oket drivs av motorn med en kort
kullagerför-sedd tväraxel. Motorn är en synkronmotor med
inbyggd växel, som ger axeln en rotation av 2 r/m
(C R Begeman & N A Hunstad i Industrial &
Engi-neering Chemistry april 1959 s. 495-—498). SFII
Fig. 2. Sektion av ventillös doseringspump; .4 cylinderlock, B cylinder,
C kolv, D lager, E anslag för kamskivan, F stoppskruv, G mikrometer,
H axiallager, l drivlager, J spiralfjäder, K ok, L motor, M strömbrytare,
N kamskiva, O kondensator.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
