Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 37 - Moderna metoder för rostning av svavelkis, av Jurgen Morath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igångköras på kort tid och till låg kostnad.
Dock gäller för alla ugnstyper att man bör
undvika att kyla ned ugnen för långt, då man
därvid får korrosion på grund av små mängder
kondenserad svavelsyra. Dessutom bör de i
samband med avkylning och uppvärmning
inträdande värmespänningarna i murverket
givetvis undvikas. Detta gäller speciellt
etageugnarna, som har murade bottnar.
En faktor, som är av betydelse vid jämförelse
av de olika ugnstyperna, är möjligheten att
variera belastningen och därigenom
produktionen. I detta avseende är Dorr-ugnen och
flamrostugnarna fördelaktigast. I en Dorr-ugn
med våtinmatning och utan ångpanna kan
belastningen t. ex. utan driftstörningar ökas och
minskas med en tredjedel av normal
produktion.
Ekonomiskt
Kostnaderna för anskaffning av en
kisrostan-läggning beror i hög grad på lokala
förhållanden, då en stor del av dem avser anordningar
för transport och lagring av svavelkis och
kisbränder. Vid en bedömning måste man ta
hänsyn till olika investeringsalternativs lönsamhet.
Summariska kalkyler har gjorts för ugnar av
de tre typerna med dygnsavverkningar
motsvarande 10 t svavel eller 20 t svavelkis och 25 t
svavel eller 50 t svavelkis, varvid räknats med
en svavelkis innehållande 50 % S (tabell 4).
Motsvarande årsförbrukning är 3 400 resp.
8 500 t svavel i kis eller som elementärt
svavel. I kalkylen avseende 10 t/dygn svavel har
alla ugnarna utom BASF-ugnen antagits sakna
ångpanna. I den andra kalkylen är alla
försedda med avgasångpanna. För frakter har
antagits att kalkylen är gjord för en
sulfitcellulo-safabrik på Sveriges ostkust.
BASF-ugnens ångkreditering vid den lägre
kapaciteten har baserats på ett något lägre
ångutbyte än vid den högre kapaciteten, näm-
ligen 1,4 t ånga per ton kis i stället för 1,6 t.
I en mindre anläggning kan man nämligen
inte få lika god värmeverkningsgrad som i en
större anläggning.
I anläggningskostnaden har inräknats en
komplett ugnsanläggning med byggnad och
lagrings- och transportanordningar, varvid
antagits att lagringsplatserna ligger intill
ugnshuset. Kapitalkostnaderna har beräknats med en
ränta på 6 % och en amorteringstid på 10 år.
Lagerränta har inte beräknats.
Ångkredite-ringen baseras på ett ångpris av 10 kr/t mättad
ånga av 40 at ö. Tabell 4 visar att
svaveldioxiden av 1 t svavel blir ca 40 kr dyrare,
producerad ur elementärt svavel i stället för
svavelkis.
En jämförelse mellan de olika kisugnstyperna
ger vid handen att de sinsemellan lämnar
tämligen lika resultat. De skillnader som
framkommer kan förskjutas genom inverkan av lokala
förhållanden.
Slutord
Som rekommendation vid val av kisugnstyp
kan sägas, att en Dorr-ugn med våtinfrakt och
utan ångpanna är speciellt lämplig vid verk
med låg kisförbrukning på grund av ugnens
låga anskaffningskostnad och enkla
kishante-ring. Speciellt har Dorr-ugnen företräde, om
ångbehovet är av sekundär betydelse men
behovet av prima varmvatten är stort. I senare
fallet bör anläggningen utrustas med
värmeväxlare. Vid högre rostningskapaciteter
kommer ångkrediteringen att spela större roll
samtidigt som en relativt komplicerad
materialhantering kan göras mer lönsam vid högre
kisförbrukning. Då är BASF-ugnen att föredra.
De moderna etageugnarna är både tekniskt
och ekonomiskt i paritet med de två andra
ugnstyperna. Genom att de, mer än de äldre
etageugnarna, bör vara lämpade för röstning
Tabell i. Kostnadskalkyl för moderna svavel- och svavelkisugnar
Avverkning 10 t/dygn svavel. Endast Avverkning 25 t/dygn svavel. Alla
BASF-ugn med ångpanna. ugnar med ångpanna.
Svavel- Etage- Dorr-ugn BASF- Svavel- Etage- Dorr-ugn BASF-
ugn ugn (våt- ugn ugn ugn (våt- ugn
infrakt) infrakt)
Investeringskostnad för
komplett anläggning . . kr. 250 000 900 000 800 000 1 200 000 700 000 2 000 000 1 800 000 2 100 000
Råmaterialkostnad1 . . kr/t S 158 133 139 144 158 133 139 144
Bränderkreditering2 .. kr/tS 52 52 52 52 52 52
Svavelförlust i bränder (1 °/o)
kr It S 1 1 1 1 1 1
Netto råmaterialkostnad
kr/t S 158 82 88 93 158 82 88 93
Kapitalkostnad ...... kr/t S 10 36 32 48 11 32 29 34
Driftkostnad inklusive
underhåll .......... kr/tS 16 33 22 30 12 25 19 20
Summa kostnader . . kr/t S 184 151 142 171 181 139 136 147
Ångkreditering ......kr/t S 28 20 20 16 32
Nettokostnad för svavel i
produktgas ........ kr/t S 184 151 142 143 161 119 120 115
1 Rispris cif 48 °/o S, dvs. för etageugn 64 kr/t S, för Dorr-ugn 66:50 kr/t S, för BASF-ugn 69 kr/t S. 2 Bränderpris fob 41 kr/t;
utfall 63 °/o.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
