Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 37 - Elektrostål genom direktreduktion, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrostål genom
direktreduktion
Piero Nigri
Fram till i dag har stål framställts antingen
ur malm genom ett antal processer eller
genom smältning av skrot. I förra fallet spelar
masugnen, i vilken tackjärn tillverkas, en
viktig roll; i thomas- eller bessemerkonverter,
martin- eller elektrougn färskas sedan tackjärnet
till stål. I senare fallet smälts skrot i
martin-eller elektrougn.
Färskningsprocessen har förbättrats genom
införande av några nya metoder, vid vilka
blåsning med syre utnyttjas, t.ex. den
österrikiska LD-processen (Tekn. T. 1956 s. 903),
den svenska Kaldo-processen (Tekn. T. 1957
s. 144) och den tyska
Oberhausen-Rotor-meto-den (Tekn. T. 1958 s. 346). Man har, särskilt
efter andra världskriget, studerat andra
metoder för billigare stålframställning, dock utan
nämnvärt resultat.
Det är emellertid tydligt att de båda metoder,
som nu utnyttjas vid tillverkning av stål, snart
inte är tillräckliga för fyllande av det snabbt
växande behovet. Nya metoder bl.a. direkt
reduktion måste komma, t.ex. metoder som
Cyclo-steel-processen (Tekn. T. 1957 s. 965). Skälen
härför är:
tillgången på lämpliga kol för framställning
av metallurgisk koks har snabbt minskat var-
Bearbetning av föredrag av Piero Nigri vid
Elektrostål-dagen i Trollhättan den 18 mars 1959.
Elektrougn
Fig. 1. Schema
för
Lubatti-pro-cessen.
669.181.27
igenom processer, vid vilka bränsle av lägre
kvalitet kan användas, växer i betydelse;
tillgången på rik järnmalm avtar varigenom
anrikning måste tillgripas; detta gynnar
användning av direkt reduktion för vilken ofta
slig eller sinter är lämplig;
det är också ont om skrot av hög kvalitet,
varför processer som ger ersättning för skrot
till lågt pris är av stort intresse;
direkt reduktion är teoretiskt sett effektivare
än kombinationen av masugns- och
färsknings-processerna; hittills har det emellertid visat sig
svårt att vid direkt reduktion uppnå
masugnens produktionsförmåga.
Naturligtvis kan järnverkens produktion ökas
genom förbättring av deras nuvarande
utrustning, men de måste byggas ut för att kunna
fylla kommande behov, och problemet är att
avgöra vilken typ av utrustning som då skall
väljas. I en nära framtid kommer inte allt
tackjärn att tillverkas i den nuvarande
masugnstypen vilket är begripligt om man betänker
att en masugnsanläggning i dag kostar 50 M$
(ca 260 Mkr) och kommer att kosta mer i
morgon.
Alla större stålproducenter studerar nu nya
processer, och några av dessa har nått
halvstor skala. Det största intresset ägnas åt direkt
reduktion som synes vara den rätta
processtypen för framtiden. Den kan ge tackjärn eller
råstål för användning som smält charge för en
färskningsugn som kan vara en martin- eller
elektrougn. Den kan också vara en process som
ger skrotersättning, t.ex. i form av järnsvamp.
Här skall endast uppslag till
elektrougnsproces-ser beskrivas.
Produktion och kostnader
Tillverkningen av stål i elektrougn har under
senare tid vuxit betydligt i alla länder
(tabell 1). Även elektrostålets andel av den totala
produktionen har vuxit i de flesta länder. Från
1948 till 1957 steg den sålunda t.ex. i
Storbritannien från 4,8 till 5,7 %. Ett undantag
är Italien där elektrostålets andel under
samma tid sjönk från 40,9 till 37
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
