Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Buller på fartyg, av Ulf Edstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såvitt bekant utnyttjats upp till 170 dB — för
jetplan. Kortvariga buller av explosionstyp
jämföres därvid inte. Det högsta värde man
fysikaliskt sett kan mäta är med angivet
referenstryck ca 195 dB, motsvarande en
tryck-amplitud av 1 kp/cm2.
Varken ljudtrycksnivåer eller hörnivåer är
emellertid användbara när man önskar
subjektivt värdera ljudvariationer och till exempel
bedöma fördubblingar eller halveringar av
ljud, mänskliga värderingsgrunder således. Man
har då infört ytterligare ett mått, i vilket en
fördubbling av örats hörselintryck (ett ljud
låter dubbelt så starkt som ett annat)
motsvaras av en fördubbling av mätvärdet. I detta fall
talar man om hörstyrkan och enheten är son.
Sambandet decibel-son fastställs också med
hjälp av lyssnargrupper men är för
sammansatta ljud ännu knappast entydigt bestämt.
Man har sålunda i samband med
bullerundersökningar att särskilja mellan i huvudsak tre
olika storheter med motsvarande måttenheter:
ljudtrycksnivån som mäts i decibel, hörnivån
som mäts i phon och hörstyrkan som mäts i
son.
Phon- och son-värdena har mänskliga
värderingar till grund för sin existens. Intet mått
vare sig decibel, phon eller son, är helt
lämpligt för mätning av graden av individuell
trivsel — i detta fall definierat med sin negativa
komponent bullerstörningar. Hörselskador
skulle kunna refereras till godtyckligt system
men endast ljudtrycksnivåmätningen är
objektiv. I fortsättningen kommer därför
huvudsakligen ljudtrycksnivån mätt i dB att användas.
Ljudtrycksmätning
Ljud, t.ex. i ett fartygs maskinrum, är en
blandning av delljud av olika frekvenser. Ofta mäter
man emellertid endast det totala ljudtrycket,
Fig. 3. Extremvärden för ljudtrycksnivåerna på
manöverplatsen för de nio dieselfartyg vars
specifikationer ges i tabell 1;–-Hardy’s nollriskkriterium,
.... uppfattbarhet för högt tal på 1 m avstånd.
varvid man alltså inte får någon uppfattning
om fördelningen på olika frekvensområden.
Det är dock denna fördelning som avgör såväl
risken för hörselskador som ljudets
störningseffekt.
Därför bör ljudmätningar utföras så att
ljudtrycket per oktavband eller del av oktavband
bestämmes. Ett oktavband omfattar området
mellan en viss frekvens och dubbla denna
frekvens. Den i tabell 1 visade uppdelningen
på åtta oktavband är vanlig.
För att man skall kunna jämföra resultaten
från olika ljudmätningar fordras tydligen
principiellt sett att man känner två numeriska
uppgifter om mätförutsättningarna: totala
frekvensområdet och uppdelningen av detta i
oktavband eller delar därav. I ett mindre
mätområde mäter man en mindre mängd av
ljudet — delar man upp området i smalare band,
t.ex. halv- och tredjedelsoktaver, än i
jämförelsemätningen, så får man för varje mindre
ljudpaket ett lägre ljudtryck. Eftersom
ljudtrycksnivån mäts i en logaritmisk storhet, så
blir ljudtrycksnivån för halv- och
tredjedels-oktavband 3 resp. 5 dB lägre än för ett helt
oktavband. Detta är skillnader som märks vid
jämförelser mellan mätresultat i kurvform.
Ett "ljud" kan alltså fördelas på olika
frekvensområden, delarnas ljudtryck mäts var för
sig och ljudtrycken eller ljudtrycksnivåerna
summeras till ett summavärde. Detta värde blir
självfallet lika stort oberoende av hur
fördelningen skett. Hörselintrycket kan emellertid
bli mycket olika, vilket bl.a. gränskurvorna i
fig. 1 antyder.
Man måste alltså vara noggrann vid
specifikationen av resultatet av ljudmätningar liksom
Fig. 2. Ljudtrycksnivå som funktion av frekvens på
manöverplatsen på ett fartyg med en tvåtakts,
sex-cylindrig huvudmotor, 118 r/m och 6 600 hk, samt
en fyrtakts, fyrcylindrig hjälpmotor, 375 r/m och
240 hk;–-Hardy’s nollriskkriterium, ....
uppfattbarhet för högt tal på 1 m avstånd.
Tabell 1. Vanlig uppdelning på åtta oktavband
Oktavband nr........ 1 2 3 4 5 6 7 8
Undre frekvens .. Hz 20 75 150 300 600 1 200 2 400 4 800
Övre frekvens____ Hz 75 150 300 600 1 200 2 400 4 800 10 000
Banden 1 och 8 uppfyller inte exakt definitionen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
