Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 38 - Buller på fartyg, av Ulf Edstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Buller på fartyg
Civilingenjör Ulf Edstam, Göteborg
Buller är "störande ljud", men en persons
hörsel skadas oberoende av om individen ifråga
känner sig störd eller ej. Det är därför
riktigare att tala om ljudskador, och i svenskt
språkbruk användes också i striktare tekniska
sammanhang ofta sammansättningar med
förstavelsen ljud- för att ånge bullerskador,
bullerstyrkor etc.
Ljud är en svängningsrörelse, i vilken de för
örat uppfattbara svängningarnas antal kan
variera mellan ca 20 och 20 000 per sekund.
Frekvensen anges i hertz (Hz, antal svängningar per
sekund). Svängningen består av en ändring av
lufttrycket med samma frekvens. Det är dessa
ändringar som örat uppfångar och vi uppfattar
som ljud.
Det är alltid frågan om oerhört små
ändringar i lufttryck, som det oskyddade örat utan
omedelbar skadeverkan kan uppfånga: den
minsta ändringen är av storleksordningen
tio-milliarddels atmosfär. Den lufttrycksändring,
Bearbetning av föredrag inför Sjöfartsmötet den 27 maj 1959.
Fig. 1. Ljudtrycksnivå som funktion av frekvens för området för tal
och musik samt gränser för uppfattbarhet och smärt förnimmelser i det
mänskliga örat.
534.83 : 629.12.011.562
som ger smärta, är en million gånger så stor.
Örat är alltså en del av ett instrument med
enormt mätområde.
Ljudstyrka
Storleken av de tryckamplituder som
förekommer varierar alltså med många tiopotenser;
detta är ett av skälen till att man mäter
ljudtrycksnivån i en logaritmisk enhet, decibel
(dB), varvid
ljudtrycksnivån i decibel =
verklig tryckamplitud
"log
20
referensamplitud
Värdet på referensamplituden är vanligen
2 • 10~5 newton/m2 (N/m2).
Eftersom alltså ljudtrycket är en fysikalisk
storhet, mätbar med ett objektivt instrument,
kan man använda ett av människans subjektiva
uppfattning oberoende mätsystem för
angivande av "ljudstyrkor". Man kan i ett diagram
med frekvens som abskissa och ljudstyrka som
ordinata lägga in kurvor som anger undre
hör-barhetsgräns och övre smärtgräns för det unga,
ofördärvade och ljudtekniskt sett oerfarna örat,
fig. 1. Frekvensskalan är logaritmisk medan
skalan till vänster är den linjära
decibelska-lan, refererad till ljudtrycket 2 • 10"5 N/m2.
Eftersom nu ljud i och för sig är en mänsklig
förnimmelse har man också infört enheter för
en subjektiv, mänsklig, jämförelsemätning av
ljud. Man talar då om ett ljuds hörnivå som
mäts i enheten phon.
Hörnivåerna för olika ljud bestäms genom
jämförelse med en ton av frekvensen 1000 Hz.
Detta går till så att ett antal försökspersoner
får lyssna ömsom till detta "standardljud",
vars styrka kan ändras, ömsom till det ljud
vars hörnivå man vill bestämma. När dessa
två ljud "hörs lika starkt" har de samma
phon-värde. Detta är numeriskt lika med
ljudtrycksnivån i dB för jämförelsetonen med frekvensen
1000 Hz.
Ovanför och kring smärtgränsen förlorar
phonvärdena mening och phonskalan upphör
alltså omkring 120 phon, medan decibelskalan
TEKNISK TIDSKRIFT 1 959 1Q23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
