Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Tunnelförläggning av ledningar, av Anders Cronström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tunnelförläggning
av ledningar
Civilingenjör Anders Cronström, Stockholm
Fiy. 7. Sektion i
Mäster
Samuels-(jatan i
Stockholm visande
tunnelsystemen.
Vanligtvis läggs ledningar för elektricitet,
teleförbindelser, vatten, gas och avlopp direkt i
marken. Den mest framträdande nackdelen
med detta är att reparationer och ändringar
kräver att gatan grävs upp med åtföljande
trafikstörningar. I gengäld är det relativt lätt att
ändra och komplettera ledningsnätet.
I storstäder har man sedan gammalt prövat
att lägga ledningar i kulvertar. Televerket i
Sverige gör något liknande då det lägger
kablarna i relativt grunt liggande kabelblock. I
Paris har man förlagt vissa allmänna ledningar,
dock aldrig för elektricitet och gas, i de kända
gångbara avloppskulvertarna. Avrostningen blir
emellertid stor på alla
upphängningsanordning-ar och ledningar av järn. Arbetsförhållandena
för ledningsdragning och reparationer blir föga
angenäma. I nya ledningstunnlar bör avlopps-
625.782
vattnet alltid avledas i slutna ledningar och
erfarenheterna från Paris gamla
avloppskul-vertar får inte tas till utgångspunkt för
bedömande av ledningskulvertars lämplighet och
berättigande.
I Stockholm byggdes den första större
led-ningskulverten redan på 1910-talet i samband
med genombrottet av Brunkebergsåsen.
Tunneln som betjänar samtliga ledningsverk går
i Kungsgatan från Sveavägen till
Norrlandsgatan, en sträcka på något över 400 m.
Förutsättningarna för att denna kulvert skall
fungera tillfredsställande har varit särskilt goda.
Sidotunnlar för huvudledningar har inte
behövt utföras enär tvärgatorna på ifrågavarande
sträcka ligger i ett betydligt högre plan än
Kungsgatan och går på viadukter över denna
gata. Vidare kunde servisanslutningar i stor
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
