Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Termiska kraftverks elproduktion, av Wll - Nybyggen - Bulklastfartyg ersätter shelterdäckare, av N Lll - 36 550 tdw turbintanker från Eriksberg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elproduktionen ur termisk energi i Sverige
var på grund av god vattentillgång ovanligt
låg under 1958. Under torrår, såsom 1955, har
den termiska energins andel uppgått till 12 %,
tabell 2.
Den i Sverige installerade effekten var i
slutet av 1958 i termiska verk 1 645 MW och i
vattenkraftverk 6 225 MW, totalt 7 870 MW. De
termiska verkens effekt utgjorde då 21 % av
den totala effekten, alltså en avsevärt större
andel än motsvarande elproduktionsandel.
Detta sammanhänger givetvis med de termiska
kraftverkens roll som spets- och
vattenbristverk. Wll
Litteratur
1. Annual Bulletin of Electric Energy Statistics for Europé
4 (1959), Genève 1959.
2. Schäff, K: Entwicklungen und Erfahrungen heim Bau
von Dampfkraftwerken. VDI-Zeitsehrift 98 (1956) s. 1—8.
3. Widell, T: Ångkraftverk med överkritiskt tryck. Tekn. T.
88 (1958) s. 625—630.
nybyggen
Bulklastfartyg ersätter sheiterdäckare
Torrlast har länge i stor utsträckning transporterats
med sheiterdäckare men det ser nu ut som om
denna skeppstyp väsentligt skulle minska i betydelse
för trampfarten. Man har länge sökt få fram fartyg
som bättre skulle passa för de skiftande
förhållandena på torrlastmarknaden, och olika slags
bulklastfartyg byggs och används i stället för
sheiterdäckare.
En typ utföres enligt UBC-systemet ("Universal
Bulk Carrier System"). Denna typ kan ta vilket som
helst slags rumslast från tung malm till lätt
spannmål utan förlust av volym eller dödvikt i
barlastrum. UBC-fartyget är en endäckare med maskineri
och all inredning akterut.
övre delen av fartygets lastrum är försett med
recesser som utgör djupa men begränsat långa
mel-landäcksrum, fig. 1 t. v. Recesserna benämnes
partiella mellandäcksrum eller övre lastrum, som
avslutas med vattentäta mellandäcksskott. Antalet
recesser varierar med fartygets längd och
erforderligt antal tvärskeppsskott. Mellan recesserna är
långskeppsskottens utsträckning bestämt av reglerna
för förande av spannmålslast. I övre däck finns
trimluckor för såväl huvudlastrummen som
mellan-däcksrummen.
Skrovet är byggt enligt kombinerat långskepps- och
tvärskeppsspantsystem. Dubbelbottnens höjd är icke
större än den vanliga som klassificeringssällskapen
fordrar till skillnad mot på andra bulkfartyg,
särskilt malmskepp. Härigenom vinnes extra kubik vid
förande av lätt rumslast.
Vid förande av spannmålslast måste på vanliga
fartyg anordnas matningstrunkar och
spannmåls-skott, vilket är både tidsödande och dyrbart. I
UBC-fartyget tjänar långskeppsskotten under övre däck
mellan de partiella mellandäcksrummen som
permanenta matningstrunkar genom att de ej går längre
ned än i höjd med mellandäcken.
UBC-fartyget är konstruerat så, att stabilitet, trim
och långskeppsstyrka ställer sig gynnsamma
oberoende av lastens specifika vikt.
Barlastförhållandena är också fördelaktiga, och fartyget kan ta in
barlast motsvarande minst 33 fl/o av dödvikten.
Meta-centerhöjden blir icke för stor.
Ett fartyg byggt enligt UBC-systemet är det
nyligen i Tyskland till ett holländskt rederi levererade
M/S "Nordwijk" om 15 256 tdw med 764 000 kbf
(23 450 m3) lastrumsvolym. Det har 508—6" (155,0
m) längd mellan perpendiklar, 67’—3" (20,50 m)
mallad bredd och 39’—9" (12,11 m) mallat djup
(Teknisk Ukeblad 1959 s. 649). N Lll
36 550 tdw turbintanker från Eriksberg
I de olika serier tankfartyg, som Eriksberg
levererat, har av 33 000—36 500 tdw-storleken hittills nio
fartyg byggts, och ytterligare sju är beställda. Alla
dessa byggen har utrustats eller kommer att utrustas
med dieselmotorer. Den 20 augusti 1959 levererades
emellertid en tanker i denna storleksklass, som i
stället utrustats med turbinmaskineri, nämligen T/T
"Koll" om 36 550 tdw, fig. 1. Vid provturerna
.erhölls mycket goda resultat ifråga om fart,
oljeförbrukning m.m.
"Koll" är byggd till högsta klass i Det Norske
Veritas och har huvuddimensionerna:
längd överallt .......................... 681’—0" =207,8 m
mallad bredd ....................................................87’—0" = 26,52 m
mallat djup ........................................................48’—6" = 14,78 m
djupgående på last ....................................36’—6V«*= 11,13 m
Fartyget indelas med lång- och tvärskeppsskott i
II centertankar och 22 sidotankar, som tillsammans
rymmer 1 673 000 kbf (47 370 m3). Värmeslingorna
i lastoljetankarna är utförda av aluminium. Förut
finns ett torrlastrum om 72 500 kbf (2 050 m3), och
Fig. 1. Tvär
sektioner genom
lastrum på ett
UBC-fartyg; t. v.
en sektion med
partiellt
mellandäck och
recesser, t. h. en
sektion i övrigt.
Fig. 1.
Turbin-tankern "Koll",
byggd av
Eriks-bergs Mek.
Verkstads AB.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
