Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Nybyggen - 36 550 tdw turbintanker från Eriksberg, av N Lll - Den första oljeledningen i Sahara, av SHl - Nya metoder - Förspänt murverk som foder i stålkärl, av SHl - Spänningsfri limning med elastiska mellanlägg, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Oljeledningen från
Hassi-Messaoud
till Bougie.
under detta en djuptank, som i likhet med en
tvärbunker akterut är avsedd för brännolja.
Turbinmaskineriet är av Parsons tillverkning med
en normal effekt av 15 000 hk vid 98 r/m hos
propellern och en maximal effekt av 16 500 hk vid
103 r/m. Propellern är fembladig och har 6 m
diameter. Den kontrakterade farten är 16,5 knop (enl.
Eriksbergs Mek. Verkstads AB). N Lll
Den första oljeledningen i Sahara
En 610 mm oljeledning med 602 km längd är nu
i funktion mellan oljekällorna i Hassi-Messaoud
(Tekn. T. 1957 s. 1076) och hamnen Bougie vid
Medelhavet (fig. 1). Vid oljekällorna ligger
ledningen 50 m över havet och når 1 033 m i bergspasset
Selatna 120 km från Bougie (fig. 2). Man började
lägga ut ledningen den 1 september 1958, och den
blev färdig i augusti 1959. Den har lagts med 3,5
km/dag i jämn terräng och med 1,5 km/dag i
kuperad. Den beräknas kosta 15 000 Mfr.
I Bougie finns fem behållare för 35 000 m3 olja,
en pumpstation och ett elverk. Hamnen byggs ut
så att den kan ta emot tankfartyg. Längs ledningen
finns tre pumpstationer med lagerbehållare. Genom
ledningen kan man transportera 38 000 m3/dygn
olja vilket motsvarar 14 Mt/år.
En andra oljeledning, som sammanbinder
oljekällorna vid Edjelé med Gabès vid Medelhavet, är
under byggnad och väntas bli färdig 1960. Den skall
också ge 14 Mt/år olja, varför fransmännen 1960
kan hämta 28 Mt/år olja från Sahara. Frankrikes
oljeförbrukning är nu 25 Mt/år (J Bergeal i
France-Soir 22 juli 1959). SHl
nya metoder
Förspänt murverk som foder i stålkärl
I Europa används i stor utsträckning förspänd
inmurning av stålkärl, erhållen genom användning av
ett expanderande murbruk. Metoden har nu nått
USA där man i en kemisk fabrik har ett 15 m högt
reaktionstorn av kolstål med förspänd inmurning
som varit i drift under tre år och alltjämt är
felfritt. Kärlet kostade 63 000 $ mot 95 000 $ för ett
motsvarande av legerat stål, vilket höll bara två år
under de givna betingelserna.
Vid murningen används ett syrafast murbruk som
sväller vid upphettning och sedan behåller sin större
volym. Kärlet är kallt vid inmurningen och
upphettas sedan till en temperatur över
arbetstemperaturen. När stålet utvidgas sväller samtidigt
murbruket varigenom murverket hålls i sitt
ursprungliga läge. När kärlet får svalna igen krymper
murbruket inte varigenom murverket utsätts för en
tryckspänning som hindrar sprickning eller
lösgörande från stålet.
Murbruket har utarbetats i Västtyskland. Dess
sammansättning hemlighålls, men en typ för
relativt låg temperatur lär innehålla en härdplast med
ett speciellt mjukningsmedel (Chemical Engineering
23 mars 1959 s. 85; J A King i Chemical Engineering
18 maj 1959 s. 194, 196, 198). SHl
Spänningsfri limning med elastiska mellanlägg
Ett givet lims hållfasthet i en fog är praktiskt taget
konstant, men fogens hållfasthet bestäms av den
verkliga kontaktytans, dvs. fästytans, storlek och
dess läge som huvudsakligen beror på
arbetstekni-ken och den grad i vilken de båda fogytorna
passar till varandra. Om ett mjukt material limmas på
ett annat sådant eller på ett styvt material, t.ex. tyg
på trä, kan man med relativt enkla medel uppnå
att hela fogytan blir fästyta. Ju styvare de
hopfogade materialen är, desto mindre blir den del av
fogytan som är fästyta.
Vid t.ex. limning av trä kan emellertid praktiskt
taget hela fogvtan göras till fästyta genom
finputs-ning av fogytorna samt användning av flytande lim
och tryck under limmets hårdnande. Att denna
teknik ger gott resultat beror på att träet absorberar
limmets lösningsmedel.
Vid limning av icke absorberande material, såsom
metall, glas och plaster, kan man inte använda
flytande lim utan måste ta till kontaktlim som, sedan
lösningsmedlet avdunstat, har en viss klibbighet.
Eftersom limmet då inte kan flyta i fogen på
samma sätt som ett trälim, kan man inte genom tryck
förstora fästytan lika mycket. Denna kan, särskilt
vid limning av stora ytor, reduceras till några få
procent av fogytan.
Fästytan kommer i sådana fall att bestå av små,
oregelbundet fördelade ytor vilkas läge i fogen inte
kan bestämmas genom åtgärder vid limningen.
Härtill kan det uppstå värme- eller
vibrationsspänningar i fogen som ytterligare avsevärt minskar dennas
Fig. 2. Profil över terrängen för oljeledningen Hassi-Messaoud—Bougie.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
