Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - STF september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett andra avsnitt i föredraget behandlade
smörjning av motor och växellåda (Tekn. T. 1959 s. 837).
SER hörde den 4 september Carl Gösta Äsdal från
Telestyrelsen tala om radar för den civila luftfarten.
Televerket stod även för höstens andra SER-afton,
ett extra sammanträde om verkets förslag till lag
om radiostörningar. SER har nämligen fått detta
förslag på remiss jämte ett annat "Utkast till
bestämmelser om radiostörningar från
högfrekvens-anläggningar för medicinskt, industriellt eller
vetenskapligt ändamål". Tage Rosenlund och Ove
Larsson, båda från Telestyrelsen, berättade.
Förslagen innebär, att störningar från andra
elektriska apparater på telekommunikationer skall
begränsas enligt lag, på samma sätt som redan sker
i många andra länder. För högfrekvensanläggningar
har man i förslaget till bestämmelser angivit de
störfältstyrkor som skulle tillåtas. Lagens och
bestämmelsernas efterlevnad skall enligt förslaget
övervakas av Telestyrelsen, som även då får till
uppgift att tvpprova apparater och utfärda protokoll.
1 den livliga diskussionen ifrågasattes främst om
den föreslagna lagen verkligen är nödvändig i
Sverige. Det ifrågasattes även om eventuella lagar och
bestämmelser kommer att få åsyftad verkan,
eftersom en omsorgsfullt typprovad apparat kan bli en
allvarlig störningskälla om den går sönder, och de
huvudsakliga störningarna ansågs härröra från
trasiga apparater. Eftersom Televerket är intressent,
kan invändningar också resas mot dess övervakande
och kontrollerande funktion. Av det
utredningsmaterial som ligger till grund för förslaget
diskuterades fältstyrkans avståndsberoende.
Den 18 september ordnade SER sitt tredje
sammanträde för månaden. Gunnar Dahlby
presenterade normförslaget SEN 01 07, Ordlista för reläer,
och Fredrik Dahlgren höll huvudföredraget som
handlade om momentanreservkraftaggregat (Tekn.
T. 1959 s. 789).
Reservkraft för beredskap mot avbrott i
elförsörjningen ordnar man ofta med ett dieseldrivet
generatoraggregat. Det tar endast 5—8 s att ta upp
spänningen hos en sådan reservgenerator. Många
belastningsobjekt, t.ex. telexförbindelser, radiolänkar samt
apparater i militära anläggningar och sjukhus, tål
inte ens så kort avbrottstid. I dessa fall måste en
momentant insättbar avbrottsreserv finnas för
energileverans under generatoraggregatets start.
Momen-lanreservens utformning beror på vilken avbrottstid
som kan tolereras och vilka krav som ställs på
spännings- och frekvenshållning.
Momentanenergireserven utgörs av ett batteri eller
vanligare av ett svänghjul. Det finns många
schemalösningar: dieseln kan vara direkt eller indirekt
kopplad, den avbrottskänsliga lasten kan vara direkt
ansluten till nätet, ansluten efter
svänghjulsaggregatet eller efter en reaktor, och generatorn kan vara
synkron eller asynkron. Utvecklingen på detta
område går snabbt, och en koncentration till några få
schemalösningar kan därför väntas. Nva rön inom
regleringstekniken kan här påverka utvecklingen.
• Vid diskussionen visade representanter för
Hägglund & Söner samt Asea några av sina lösningar
av momentanreservfrågan och även resultaten
(oscillogram) från några spännings- och
frekvensmätningar vid övergången till och från reservdrift.
Om hur man tillverkar och använder pulver i
kemitekniken talade den 16 september Karl-Ivar
Skärblom, Foa. inför femtiotalet ledamöter i SKR.
Skärblom diskuterade först
kornstorleksfördelning-en hos pulver och dennas bestämning och beskrev
bl.a. en vid Foa konstruerad spaltsikt som med
fördel kan användas för självrinnande (ej klibbande)
pulver ned till 0,1 mm kornstorlek. För finare
pulver kan man använda skaksiktar eller tillämpa
andra metoder. Helst bör man alltid bestämma
korn-storleksfördelningen under betingelser som
överensstämmer med dem under vilka pulvret används. Vid
studium av dammavskiljning är det sålunda bäst
att bestämma kornstorleksfördelningen genom
sedi-mentation i luft. Siktar med ned till 10 [.i maskvidd
är tillgängliga i handeln och kan användas för icke
klibbande pulver med nästan sfäriska korn.
Föredragshållaren talade vidare om
packningsgraden och dennas beroende av
kornstorleksfördelningen, om pulvers flytning vid tillverkning av
presskroppar samt om granulering och nodulering.
Han visade bl.a. hur våt sand vid trumling bakar
ihop sig till kulor, varvid de stora växer på de
mindres bekostnad tills bara ett fåtal mycket stora
kulor återstår. Processen går snabbast vid relativt
hög vattenhalt (ca 70 %>).
Slutligen diskuterades pulverformiga
katalysatorers användning vid gasreaktioner. I vilande bädd
skall pulvret ha lämplig kornstorlek, så att
kontaktytan mellan katalysator och gas blir så stor som
möjligt utan att tryckfallet i bädden blir för stort.
Katalysatorkornen skall vara porösa, så att gasen
kan tränga in i dem och ha så stor hållfasthet, att
de kan hanteras utan att gå sönder.
Man kan använda katalysatorn i rinnande bädd,
varvid den kontinuerligt tillförs reaktionskärlet och
lämnar detta genom ett överfallsrör. I detta fall bör
pulvret vara mera finkornigt än vid användning i
vilande bädd, ha större hållfasthet och helst rund
form. Vid användning i virvelbädd skall pulvret
vara ännu finkornigare och ha ännu större
hållfasthet. Ar pulvret för grovt, passerar gasen genom
bädden i stora blåsor i stället för att hålla pulvret
svävande i en homogen bädd.
SVR började sin säsong med en av sina populära
filmaflnar. Som vanligt översvämmades STF:s
lokal. Krångede AB hade ej fått färdig den film om
Ramseleverket som de ursprungligen hade avsett att
visa, men vevade i stället rörliga bilder med ljud
från kraftverksbygget i Storfinnforsen 1949—1954.
En film om Sveriges största sulfatfabrik söder om
Dalälven, nämligen den i Mönsterås, hade inspelats
av Siab. För 80 Mkr, varav 25 Mkr för
byggnadsarbeten, får man en produktionskapacitet om 75 000
t/år. Silorna är glidformsgjutna, stommen i
byggnaderna är av strängbetongelement, bjälklagen i
huvudsak gjutna på platsen. Fasaderna och taket
består av betongelement. Arbetena påbörjades maj
1957 och avslutades juli 1959.
Allan Skarne kommenterade en film om
aluminiumhus i Näsbydal och TV-villan i Huddinge. I
Näsbydal har uppförts åtta punkthus i 15 våningar.
Trapphuset göts med glidform. En mastkran följde
glidformen upp till översta planet. Kranen stod
kvar på trapphusets topp under he!a tiden som
vägg- och bjälklagselementen monterades. Bärande
innerväggar och bjälklag bestod av paketgjutna
betongelement. Ytterväggselementen var utförda i
regelkonstruktion med aluminiumplåt utvändigt.
TV-villan i Huddinge uppfördes för
Cp-insamling-en genom SVR:s initiativ jämte två andra i annan
konstruktion. Huset uppfördes på färdiga
grundplattor och tomten planterades på kortare tid än
en vecka. Villan byggdes av rumstora element i
regelkonstruktion. Taket bestod av åtta 9 ni långa
färdigtillverkade element. Garage och förråd
uppfördes av halvstensfasarltegel.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
