Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 39 - Nya metoder - Inomhusklimat, av B S - STF september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med låg relativ fuktighet. Man märker detta
särskilt vid snabba ändringar av
luftfuktigheten. Detta beror på att värme frigörs när
fukten absorberas i kläderna och därvid övergår
från ångform till vätska. Prov har visat, att en
fuktökning från 30 till 90 % i omgivande luft
kan höja temperaturen i en liten rulle ylletyg
med 10 °C över omgivande luft. På en påklädd
människa inskränker sig ökningen normalt till
4°C. Vid syntetiska textilmaterial är denna
kondensvärmeeffekt obetydlig.
Värmeförnimmelsen är dock övergående och upphör efter
30—60 min.
Ventilationsbehovet bestäms av luktkriteriet.
För att uppfylla detta fordras per person en
ventilation på 15—30 m3/h. Motsvarande värde
för syrgastillförseln är 1 m3/h och för
fukt-bortförseln under vår och höst 8—10 m3/h.
Luktämnena ventileras dels bort, dels sker en
utspädning genom att de bryts ned. Eftersom
nedbrytningen sker snabbare i en stor
luftvo-lyin, beror ventilationsbehovet även av
lokalvolymen. För att kravet på måttlig
luktintensitet skall uppfyllas gäller följande samband:
lokalvolym m3 per person...... 2 3 5 8 13 17
ventilation m3/h per person____ 50 40 30 20 10 5
Eftersom det är vanskligt att fastlägga något
exakt mått på godtagbar luktintensitet, går det
inte att bestämt ånge ventilationsbehovet. Man
måste bl.a. även ta hänsyn till om personerna
är i vila eller sysselsatta med mer eller mindre
hårt arbete.
Man kan påskynda nedbrytningsprocessen av
luktämnena genom tillsats av vissa ämnen. Den
mycket uppreklamerade klorofyllen är helt
verkningslös. Intrycket av friskare luft skapas
i det fallet enbart genom parfym. Ozon bryter
ned luktämnen, men bör ej användas då den
är giftig. Mycket små mängder aktivt kol
absorberar stora luktmängder och användes i
ubåtar.
Återcirkulation av ventilationsluft i
flerfamiljshus bör av estetiska skäl undvikas, om
inte separat cirkulation kan ordnas för varje
lägenhet. I kontor ocli sjukhus är en
återcirkulation av luften däremot lämplig. Faran för
bakteriespridning är därvid liten. Om så
fordras, är det även lätt att rena luften från
bakterier.
När de första putsfria betonghusen började
byggas, trodde vissa byggnadstekniker att
rummen, och särskilt då sovrummen, skulle bli
fuktiga i hus utan puts på väggarna. Prov har
visat, att även vid omöblerade rum är det
ingen egentlig skillnad mellan putsade ocli
oputsade hus. Den fuktuppsugning som fås i
tapeterna synes vara tillräcklig för att utjämna
fuktdifferenserna mellan dag och natt.
Rumsluften är i stället normalt för torr. Luften får
därigenom ökad dammhalt och blir
elektrostatiskt uppladdad. Slemhinnorna retas. En
be-fuktning av luften kan lätt klaras om
uppvärmningen sker genom varmluft. Då kan även
ventilationen göras kontrollerad och dragfri.
BS
september
Mekanik ställdes den 8 september ej inför en
omröstning för eller emot svenska kärnvapen. De ca
90 medlemmar, som hade mött upp, fick emellertid
av överstelöjtnant Sten Wåhlin en mycket klar
uppfattning om vilka svårigheter som möter en
försvarare, om denne ej förfogar över de tekniskt nya
vapnen som angriparen kan hota med. En intim
växelverkan råder mellan vapenteknik och taktik.
På det tekniska området är det främst eldverkan
som väsentligen har ökats genom tillkomsten av
kärnvapen. De militära förbandens rörlighet har
också blivit mycket större genom motorisering.
Vidare har skyddstekniken förbättrats avsevärt, och
man kan t.ex. snabbt bygga skyddsrum av
förtillverkade delar. Sambandsmaterialen har fått ökad
räckvidd, kapacitet och rörlighet.
Pansarvärnstekni-ken har utvecklats i hög grad och är nu lätt och
effektiv (Tekn. T. 1958 s. 355).
Efter kärnvapnens tillkomst kännetecknas taktiken
främst av utspridning av styrkorna, vilket
möjliggöres genom den ökade rörligheten. Har man inte
själv kärnvapen, men fienden har sådana, måste
man sprida sina styrkor, under det att fienden utan
risk för angrepp från kärnvapen kan samla sina
styrkor. För att inte striden skall bli alltför ojämn,
måste man ha tillgång till kärnstridsmedel, så att
även fienden får arbeta i "kärnklimat". På grund
av den utvecklade tekniken kan det inte längre bli
fråga om någon frontbildning, utan strider kan
uppkomma var som helst. Detta kräver större antal
försvarare och att var och en måste kunna försvara
sig på vilken plats som helst.
Mekaniks kommitté för motorbränslen och
smörjmedel hade celebert besök den 30 september. Gäst
och föredragshållare var då Leonard Raymond,
ordförande i världens troligen största tekniska förening,
Society of Automotive Engineers (SAE), och
chefingenjör vid forskningsavdelningen inom Socony
Mobil Oil.
Huvudtemat i föredraget var strävan till en bättre
driftekonomi för den vanliga bilmotorn. Om man
för USA:s 70 miljoner bensinmotordrivna fordon
kunde minska bränsleförbrukningen med 1 "/o
skulle man spara ca 800 Mkr/år. Bränsleförbrukningen
kan man minska genom att öka kompressionen i
motorerna. Detta medför krav på bensin med högre
oktanvärden. Vill man emellertid höja
kompressionen över ca 14:1, uppträder glödtändningar, dvs.
gas-luftblandningen tänder spontant vid olika tider ocli
på olika punkter i förbränningsrummet. Redan före
detta höga kompressionsförhållande möter dock
vissa svårigheter, för vars lösning krävs bättre kunskap
om tryckförloppet i cylindrarna och en
omsorgsfullare utformning av förbränningsrum samt
tandnings- och startsystem.
En ytterligare förbättring av driftekonomin utöver
vad som nås med till gränsen för det möjliga höjt
kompressionsförhållande kan erhållas t.ex. genom
direktinsprutning av bränsle.
Trots alla svårigheter med bensinmotorn ansåg
Raymond dock, att den ej skulle komma att slås
ut av gasturbinmotorn. För några år sedan var man
optimistisk om denna, inen nu vet man bättre.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 9 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
