- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1104

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Planering och paragrafer i saneringsarbetet, av Sten Hillert - Finansiering av saneringsprojekt, av Bror Hultström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Särskild saneringsförrättning?

Ett steg på vägen skulle man visserligen här
kunna komma genom de försök till frivilliga
saneringssammanslutningar i större skala som
nyligen inletts i Stockholm och Göteborg. Med
de medel nuvarande lagstiftning erbjuder blir
emellertid även ett sådant förfarande tungrott
och det möjliggör i många avseenden endast
mindre tillfredsställande lösningar — eller alls
inga lösningar. Mest effektivt skulle här i
stället vara med ett arrangemang, enligt vilket
samtliga åtgärder kunde genomföras i ett
sammanhang. Man kunde exempelvis — i någon
mån i överensstämmelse med laga skiftet —
tillskapa en speciell förrättningsform, där alla
de befogenheter, som är av betydelse för ett
saneringsområdes omdaning och som nu är
spridda på ett stort antal myndigheter, kunde
samlas på en hand. En sådan förrättning,
handhavd av en kombination av jurister och
stadsplaneexperter och med fastighetsägarna som
parter, kunde lämpligen sättas i gång genom
beslut av K. Maj:t efter förslag av enskild
fastighetsägare eller av stadens byggnadsnämnd.

Ett arrangemang av nil skisserat slag skulle
naturligtvis innebära ett fullständigt avsteg
från många av de nuvarande
huvudprinciperna för städernas fastighetsbildning. Det skulle
kunna anföras, att en sådan lösning sannolikt
skulle kräva ett komplicerat lagstiftningsarbete
och att det skulle bli svårt att förknippa
förfarandet med fullgoda rättssäkerhetsgarantier. Så
som saneringssituationen nu har utvecklat sig i
många av våra städer är det emellertid fråga
om man inte kan bli tvungen att genom något
nytt grepp av nu angivet slag skapa nya
förutsättningar för det med tiden helt ofrånkomliga
saneringsarbetet.

Ett politiskt avgörande

Ett alternativ till valet mellan de ofullkomliga
frivilliga lösningarna och ett tvångsförfarande
av här skisserat slag finns redan nu i de
möjligheter lager ger staden att genom
zonexpro-priation bli ägare till ett helt saneringsområde
och att sedan arrangera förhållandena där med
hjälp av tomträttsinstitutet på det sätt som för
närvarande sker i Stockholms City. I och för
sig är det möjligt att på den vägen komma
fram till snabba ocli relativt goda resultat. Om
ett sådant förfarande kan emellertid bl.a.
påpekas, att det ju måste medföra ett grövre
ingrepp mot den enskilda äganderätten än varje
annan lösning samt att det är tveksamt i huru
stor utsträckning ens våra rikaste städer har
ekonomiska resurser att i större utsträckning
lösa sina saneringsproblem efter sådana linjer.

Det avgörande valet mellan de olika
alternativen ligger dock varken hos juristerna eller
planeringsexperterna. Det ligger i stället hos
politikerna. Det är de som ytterst har att
komma fram till en lösning vid avvägningen
mellan de olika intressena. Dem tillkommer det här
att på något sätt både ta ställning till den
enskilde fastighetsägarens önskan att fritt
bestämma över användningen av sin mark ocli
till stadens viktiga uppgift att verka för den
utveckling som leder till bästa gynnsamma
resultat för dess innevånare. Juristerna och
planerarna har endast att därvid
tillhandahålla politikerna de erforderliga tekniska
tjänsterna och att rapportera sina iakttagelser om de
faktiska förhållandena. I fråga om saneringen
av äldre stadsbebyggelse är iakttagelserna
både enhetliga och bestämda: Det krävs en snabb
och effektiv sanering av s a n e r i n g s 1 a g a
r-n a.

Finansiering
av saneringsprojekt

Direktör Bror Hultström, Stockholm

Det ökade intresset från både det kommunalas
och de enskildas sida för innerstadssaneringar
i större skala kommer att vålla stora problem
i finansieringshänseende och vad beträffar
formen för ägandet. Det kan därför vara av
intresse att redovisa dels formerna för
nuvarande upplåning och dels äganderätt i bolagsform
samt konstruktionen av ett nybildat
saneringsbolag i Göteborg.

Säkerheter

Säkerheten för en långivare utgöres av
inteckningar, dvs. vanliga skuldebrev på lån löpande

711.16(485) : 658.14

med viss ränta. Enligt praxis anges räntan till
6—8 %, vilket anses ge utrymme för av
konjunkturerna föranledda ändringar av räntan.
Skuldebreven förses med ett
inteckningsmedgivande, som innehavaren eller den skuldebrevet
är ställt till, hos inskrivningsdomaren kan
begära få infört i fastighetsregistret vid domsaga
för landsbygden eller rådhusrätt i stad.

Skuldebreven antecknas i fastighetsböckerna i
den ordning de inges. Skuldebrev för ogulden
köpeskilling har viss förtursrätt. Många lever
i den tron att en inteckning alltid är en
värdehandling eller att man alltid kan få lån mot
inteckning. Inteckningen är emellertid endast

1104 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free