- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1118

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 40 - Exempel på sanering. Sanering av tyska städer, av Arne T Bergqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningar från enskilda och organisationer icke
velat ha citybildning inom detta område,
eftersom man inte ansåg sig kunna lösa de
trafikproblem som en citybildning medför. Som
exempel kan nämnas, att man inom två
nybildade kvarter på tillsammans 38 000 m2
markyta före kriget hade 240 tomter i storlekar från
30 till 300 m2; efter kriget är det inom samma
område 60 tomter med en genomsnittsyta av
ca 600 nr. Kvarteren rymmer i dag 410
lägenheter och 170 butiker och verkstäder.
Exploateringen har också medvetet hållits låg.
Intressant är, att alla planteringar anlagts av
fastighetsägarna men underhålls av staden.

Frankfurt har i motsats till flertalet övriga
städer i Tyskland löst markfrågorna i samband
med återuppbyggnaden genom expropriation.
Både staten Hessen och Frankfurt själv hade
redan före kriget effektivt verkande
expropriationslagar. Större delen av området omkring
domkyrkan från stranden av Main och upp till
Töngesgasse nära Zeil har således
exproprierats, och sedan har återuppbyggnaden i
allmänhet skett genom något allmännyttigt
företag, främst Frankfurt Aufbau AG. Inom detta
område har endast ett fåtal tomter, som var
tillräckligt stora och passade till stadsplanen,
blivit återuppbyggda genom enskilda
fastighetsägare. Den storartade återuppbyggnaden av
kontorshus, bankpalats och varuhus vid Zeil
har helt skett på privat väg och ofta så att av
två mindre tomter har skapats en större.

I några tyska städer, Hamburg, Köln och
Frankfurt, har man börjat bygga
parkeringshus, fig. 6. Från det färdiga parkeringshuset
vid Hauptwache i Frankfurt förtjänar några
uppgifter att nämnas. Huset byggdes och
förvaltas av Frankfurter Aufbau AG. Det rymmer
400 bilar och har kostat ungefär 7 500 DM
per bilplats att bygga. Invid gatan har man
byggt affärer, som hyrs ut liksom
ljusreklamen på fasaderna. Företaget arrenderar
marken från staden och betalar 4 % av
markvärdet i arrende. Det har finansierats på den fria
kapitalmarknaden, varvid även
affärshyresgästerna och självfallet det bensinbolag, som
säljer bensin i huset, måst göra betydande
insatser. Vidare har bolaget fått bidrag från
staden, bl.a. sådana medel som fastighetsägare i
närheten måst betala för att slippa anordna
garage. Hyran för bilarna är 35 Pf. första
timmen och 20 Pf. alla följande timmar. För 24 h
kostar det för en bil 3 DM och månadshyran är
62 DM. Hela anläggningen betjänas i skift av
fyra man och en förman. Trots den ringa
personalen är det dock omöjligt att förstå hur
huset kan förränta sig med så låga hyror.
Någon närmare förklaring häröver gick inte att
få utan det sades endast att bolaget sannolikt
måste höja hyrorna ett kommande år.

Exempel på sanerade stadsdelar

Hannover

Ett utmärkt exempel på genomförandet av en
radikal nyordning av en stadsdel helt på fri-

villighetens väg är området "Hund um die
Kreuzkirche" i Hannover, fig. 7. Området
utgör den äldsta delen av Hannover och var
bebyggt redan på medeltiden. Det gatunät som
fanns ännu i slutet av 1940-talet hade utbildats
under 1600-talet. Området var tätt bebyggt,
flertalet hus var byggda på 1600- och 1700-talen
och området hade under 1900-talet till största
delen förslummats. Under kriget blev det
nästan helt förstört. Av de 93 fastigheterna före
kriget var endast 10, samtliga utefter
Ballhof-strasse, i sådant skick att de kunde repareras.
Några av dessa hus är utomordentligt vackra
korsvirkeshus. Av de övriga 83 fastigheterna
var flertalet mycket små; den minsta tomten
var 37 m2 och genomsnittsstorleken var 184 mr.
Efter omregleringen hade man skapat 43 nya
tomter med en genomsnittsstorlek av 300 m2.

"Aufbaugenossenschaft Hannover rund um die
Kreuzkirche" bildades i januari 1950.
Samtliga fastighetsägare överlämnade frivilligt sina
fastigheter till föreningen som därmed blev
ägare till hela området och övertog ansvaret
för samtliga lån och annat som belastade
fastigheterna.

En värderingskommission tillsattes efter
mönster av det utskott som föreskrives i
återuppbyggnadslagarna. Kommissionen värderade
de gamla tomterna och fick därmed fram
vederbörande fastighetsägares andel i föreningen.
Föreningen erhöll bidrag och lån på
fördelaktiga villkor från staden och kunde därmed
avlösa alla lån och fordringar i andra former
som belastade fastigheterna. Därvid behövde
föreningen i allmänhet endast inlösa de till
en tiondel nedskurna skulderna. De till nio
tiondelar uppgående fordringarna från staten
skrevs till största delen bort beroende på att
de gamla byggnaderna visade hög
skadeprocent efter kriget. Som tillgång fick föreningen
övertaga samtliga fastighetsägares fordringar
på "Lastenausgleich"-fonden vilka fordringar
i vissa fall kunde utnyttjas.

Bitningar utarbetades för de nya husen, och
en ny tomtindelning verkställdes. Som
framgår av de nämnda siffrorna blev antalet nya

Fig. 8. "Rund
um die
Kreuzkirche"; t. h.
kyrkan, t. v.
tvåvdningshus
och i
bakgrunden femvåningshus.

1118 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free