Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Energibesparing inom industrin, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tär. Under utredningens gång har även
framkommit, att det endast är ett fåtal företag som
har redovisat åtgärder som är direkt
branschtypiska. Ett undantag har varit massa- och
pappersindustrin, för vilken mer speciella
synpunkter framkommit.
Enkätens resultat
Kontakten med företagen har gett intryck av
att den allmänna beredskapen i händelse av
en ny kris är relativt god på grund av
tidigare erfarenheter, och intresset för
utredningen har visat sig mycket stort.
De olika åtgärder för besparing av energi
som beskrivits i svaren på frågeformuläret kan
redovisas under olika rubriker, tabell 2.
Åtgärderna energibesparande investeringar
och tillsättning av energibesparingsansvarig
kompletterar i viss mån varandra. För elenergi
är de klart lönsamma investeringsobjekten för
att ernå besparingar relativt få. Dessutom är
förbrukningskällorna ofta spridda inom ett
stort område. För att kunna göra besparingar
måste man därför ha en omfattande
övervakning och kontroll. Detta förklarar det stora
antalet tillsatta elenergibesparingsansvariga.
För bränsleförbrukningen är förhållandet i
princip motsatt. I regel finns det endast en
eller ett fåtal förbrukningskällor, vilket
underlättar kontroll.
Att siffran för affischering och broschyrer är
så hög, beror ej på att dessa åtgärder är
speciellt effektiva, utan snarare på att materialet
vid kriser tillhandahållits företagen gratis
genom centrala organisationer.
Samarbete med företagsnämnd och
personalorganisation har i regel endast skett i
upplysande syfte.
Tidpunkten för vidtagna åtgärder har i flesta
fall sammanfallit med akuta kriser, främst de
nämnda elkriserna och Suez-krisen, vilket har
sin förklaring i de rikskampanjer, som vidtogs
vid dessa tidpunkter. För företag med
övervägande ekonomiska synpunkter på
besparingsåtgärderna har tidpunkterna för kampanjer en
mer slumpartad fördelning.
De kriser som inträffat förefaller att ha
medfört det positiva, att många företag fått upp
ögonen för energisparandets ekonomiska
betydelse, när de sett vilka besparingar som kan
göras även med små medel. Genom kriserna
har företagen tvingats att inventera sina
förbrukningskällor. De rön som därvid gjorts har
visat sig så värdefulla, att fortsatt kontroll har
vidmakthållits även sedan kriserna upphört.
De har ofta även belyst lönsamheten av att
investera i modernare utrustning.
De statliga myndigheternas åtgärder
Intresset för besparingsåtgärder motverkas
emellertid i hög grad av de statliga
myndigheternas åtgärder vid kriser. De grunder efter
vilka företagen tilldelats energi, främst bränsle,
vid tidigare ransoneringsperioder är knappast
stimulerande för energibesparing under
normala förhållanden.
Om ett företag sålunda under normala
förhållanden vidtagit alla åtgärder för att hålla
bränsleförbrukningen nere, medför
bestämmelserna för ransontilldelning, att det blir mycket
svårt för företaget att klara sig vid kriser.
Företag som varit mindre restriktiva i sin
energiförbrukning har sålunda kunnat klara sig bra
med sin ransontilldelning.
Ett mycket vanligt ställningstagande vid
införande av en energibesparande åtgärd brukar
Tabell 2. Redovisade energibesparingsåtgärder; siffrorna änger procent av företag som besvarat frågeformuläret
El avser elkraft, B bränsle
Bransch Antal Energibe- Energibe- Broschy- Affischer Samarbete Samarbete Föredrag
Premieuppgifts- sparande sparings- rer med före- med per- Kurser ring
lämnande investe- ansvarig tags-
sonalor-företag ringar nämnd ganisation
El B El B El B El B El B El B El B El B
Gruvindustri............... 17 18 18 18 18 29 — 59 6 24 6 12 6 — 12 — –
Metall- och verkstadsindustri 199 17 26 29 21 23 7 52 19 28 15 14 10 3 5 1 1
Jord- och stenindustri ..... 38 16 26 5 5 8 3 26 8 16 11 5 3 8 3 — —
Träindustri ............... 18 11 22 6 — 17 — 28 6 28 6 22 6 — — — —
Massa- och pappersindustri . 37 5 30 22 19 32 5 51 22 14 11 5 — 5 5 — —
Grafisk industri............ 11 9 — 9 9 18 9 45 9 27 9 18 9 — — — —
Livsmedelsindustri ......... 23 9 22 13 9 9 4 39 9 17 — 9
Dryckes- och
tobaksvaru-industri .................. 10 10 30 20 20 10 60 30 30 30 10 _ _ 10 _
Textil- och sömnadsindustri . 66 21 24 32 20 35 15 59 24 33 18 14 6 3 8 — 2
Läder-, hår- och
gummiindustri .................. 17 6 18 41 29 18 6 65 12 41 18 18 12 6 12 ___ _
Kemisk och kemisk-teknisk industri .................. 55 16 18 11 9 9 4 27 11 16 15 11 13 — — •— 2
Medelvärde i °/o 15 24 22 17 21 1 48 17 25 14 12 1 0 1 0 0
Summa företag 491
Medelvärdet anger hur många företag av samtliga branscher, som företagit resp. åtgärder, uttryckta i procent av summa företag.
1122 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
