Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Energibesparing inom industrin, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Specifik energiförbrukning (förbrukning per anställd).
Bränsleförbrukningen är omräknad till ekvivalent mängd olja
Bransch Specifik förbrukning
Hela industrin 1955 Enligt utredningen
Elenergi Bränsle Elenergi Bränsle
MWh per m3 per MWh per m3 per
anställd anställd anställd anställd
Gruvindustri ................. 34,8 6,3 35,6 4,9
Metall- och verkstadsindustri . . 12,6 4,3 15,6 8,3
Jord- och stenindustri ........ 15,5 18,6 18,9 2,3
Träindustri ................... 5,3 2,3 18,1 9,9
Massa- och pappersindustri .... 74,0 22,9 90,2 18,3
Grafisk industri .............. 1,8 0,5 2,1 1,4
Livsmedelsindustri ............ 8,5 5,7 16,4 7,2
Dryckesvaru- och tobaksindustri 5,8 7,8 5,9 6,3
Textil- och sömnadsindustri ... 3,3 2,1 4,5 2,7
Läder-, hår- och gummiindustri 3,8 2,4 4,6 2,3
Kemisk och kemisk-teknisk
industri ..................... 51,6 8,2 46,2 11,0
vara: Vilka konsekvenser kan detta få i
händelse av en ransonering? Kommer det att
medföra driftinskränkningar genom att vår
ranson kommer att bli så och så mycket mindre?
Vid samtal med olika företag har ett vanligt
svar på frågan om möjligheterna att
genomföra ytterligare energibesparande åtgärder
blivit: Nog skulle vi kanske kunna, men vi vågar
inte i händelse av ransonering.
De nationalekonomiska konsekvenserna av
statliga bestämmelser och åtgärder av detta
slag torde inte kräva några närmare
utläggningar.
Besparing av energi
Möjligheterna för ett företag att ånge vilken
besparing i reda tal som ernåtts genom vissa
åtgärder är förknippade med många
svårigheter. Dock har rapporterats besparingar av
elenergi eller bränsle från 33 % av de företag,
som besvarat formulären; 17 % av företagen
har uppvisat minst 5 % elenergibesparing och
20 % minst 5 % bränslebesparing.
I regel har den uppnådda energibesparingen
enligt frågeformuläret angivits som den
procentuella minskningen av energiförbrukningen.
Dock förekommer även svar, som anger den
kostnadsmässiga besparingen, vilket inte alltid
är liktydigt med en energibesparing. Sålunda
har t.ex. en medeleffektsreglering kunna ge
en kostnadsbesparing på ca 10 % genom
eli-minering av böter för överskriden effektgräns.
Därmed har emellertid ingen reell
energibesparing gjorts.
Intresset för energibesparande investeringar
har visat ett klart samband med den
"specifika" förbrukningen, dvs. förbrukningen per
anställd, tabell 3. Detta är även att vänta, då en
viss proportionalitet bör föreligga mellan
energikostnadsandel i produktion och den
specifika förbrukningen. Intresset för besparingar
måste även bli beroende av de ändamål, för
vilka energin förbrukas, tabell 4.
Vid många företag med stora energikostnader
måste även under normala förhållanden sträng
kontroll hållas på förbrukningen. Alla
åtgärder måste beaktas för att hålla el- och
bränslekostnaderna nere. För sådana företag är det
mycket svårt att ånge något besparingsresultat.
Vid kriser kan sålunda endast direkta
ransoneringsåtgärder, såsom sänkning av
temperatur o.d., möjliggöra en minskad
energiförbrukning.
Typer av besparingsåtgärder
för energibesparing
Det har befunnits lämpligt att indela
besparingsåtgärderna i tre grupper. Detta
motiveras bl.a. av att intresset för energibesparing
är synnerligen olika i skilda typer av företag.
För industrier, vilkas energikostnader är
relativt små, är intresset för mer
kostnadskrävande åtgärder ringa, inte minst beroende på
läget på kreditmarknaden.
Åtgärderna har indelats i
investeringsåtgärder, mindre kostnadskrävande åtgärder (t.ex.
kurser, tillsättning av
energibesparingsansvarig och propaganda) samt
ransoneringsåtgärder.
Genom denna indelning erhålls en klar
disposition av åtgärderna. Vid exemplifieringen
av dem har strävan varit att belysa sådana,
som är så renodlade som möjligt. Vid en
eventuellt kommande kampanj bör man söka
redovisa resultatet av varje åtgärd så att man kan
ge företagen ett tillfredsställande underlag för
urvalet av de förbrukningskällor, på vilka
besparingarna bör inriktas.
Grupperingen av åtgärderna ger även en bild
av arten av besparingsresultaten. Sålunda
innebär i regel en investering att den uppnådda
besparingen blir bestående och ej i likhet med
en ransoneringsåtgärd endast kortvarig.
För de mindre kostnadskrävande åtgärderna
är resultatens art i detta avseende mycket
olika. Kommentarer på frågeformulären samt
samtal har gett vid handen att affischering och
liknande propagandabetonade åtgärder i och
för sig är föga effektiva, framför allt på
längre sikt. Värdet av propaganda ligger främst
i att den ökar förståelsen bland personalen för
ransoneringsåtgärder samt underlättar
övervakning. Genom propaganda uppnått
besparingsresultat blir sällan bestående. Det varar
under krisen men inte längre.
Resultaten av att man tillsatt en eller flera
energibesparingsansvariga har varierat. Detta
beror naturligtvis på de tillsatta ansvarigas
intresse för saken. Sålunda finns det företag som
funnit denna åtgärd, vidtagen i samband med
någon kris, så effektiv att funktionen
bibehållits även sedan normala förhållanden inträtt.
Detta har medfört, att resultatet kunnat
redovisas som bestående.
Kurser för eldare, ekonomistudier av pannan
och liknande mindre kostnadskrävande
åtgärder har uppgetts ge goda och bestående
resultat.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
