Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Energibesparing inom industrin, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall tjänstgöra som "kilowattjägare" och bör
uppmuntras med ekonomisk ersättning vid
uppnådda goda resultat.
Kilowattjägare skall släcka belysning, när den
ej oundgängligen behövs för arbetets utförande
samt överallt vid raster och avbrott. De skall
vidare övervaka och tillse att onödig
tomgångs-körning av maskiner ej förekommer,
kontrollera att fläktar ej onödigtvis är igång,
framför allt vid arbetets slut och vid raster,
övervaka och tillse att huvudkranar för tryckluft
till maskiner och slangar stängs av vid raster
och vid arbetets slut samt anmäla
tryckluft-läckning i arbetsmaskiner, rör och slangar.
Genom att ta bort ljuspunkter som ej är direkt
nödvändiga kan man utan större olägenheter
spara på belysningen. Detta gäller framför allt
i korridorer, på lager samt ytterbelysning.
Vidare kan man stänga av elkaminer och minska
ventilationen.
En riklig och slående affischering kan bidra
till att personalen aktivt deltar i
besparingskampanjen. Det är därför väsentligt, att
affischmaterialet ur psykologisk synpunkt är riktigt
redigerat. Vern affischen skall vända sig till bör
alltså vara grundfrågan vid utformningen.
Affischen skall väcka eftertanke hos den som
läser den. Materialet får inte vara ensidigt.
Som exempel kan nämnas drastiska affischer,
upplysande om situationens allvar och om vad
som krävs, med en antydan om eventuella
konsekvenser för den enskilde, t.ex.
driftinskränkning med åtföljande arbetslöshet.
Affischerna kan även ge målande exempel, som
bör vara "skojiga" utan att förta intrycket av
allvar, t.ex. en teckning som visar att 10 min
tomgångskörning på en viss svarv betyder en
kvälls lyse hemma i stugan. Vidare kan mindre
påminnelseanslag för uppsättning vid
startknappar och kontakter göra nytta, liksom
utdelning av broschyrer.
En åtgärd av i första hand informerande
karaktär men därför inte mindre betydelsefull är
samarbete med företagsnämnd och
personalorganisation.
Besparingskonferenser med arbetsledare, t.ex.
förmän, kan ge goda resultat, eftersom det är
dessa, som närmast har kontakt med övrig
personal och bäst känner till, vad som kan göras
för att spara vid mindre förbrukningskällor.
En samarbetsform av detta slag är dessutom
ägnad att väcka personalens aktiva intresse för
besparingskampanjen.
Genom en "barometer" med sammanställning
veckovis av förbrukningen, t.ex. med
stapeldiagram, kan var och en ges en möjlighet att
kontinuerligt se resultatet av kampanjen.
Bränslebesparing
För bränsle är förhållandena något annorlunda
än vid elenergi. Det har sålunda framkommit
under utredningens gång, att stora besparingar
av ekonomisk betydelse kan göras genom en
mer intensiv upplysningsverksamhet, främst
om pannskötsel. Olika branschorganisationers
samt ångpanneföreningarnas verksamhet har i
detta avseende varit mycket värdefull. Deras
uppgifter sträcker sig emellertid ej så långt
som önskvärt vore, beroende på att deras
verksamhet väsentligen är baserad på privat
finansiering och självfinansiering.
Bränslebesparingsåtgärderna har med
hänsyn till karaktären indelats i tre
huvudgrupper, nämligen intensifierad
upplysningsverksamhet för bättre skötsel av pannor,
bränslebesparingsåtgärder vid kriser samt
premie-ringssystem för eldare.
Upplysningsverksamheten för bättre skötsel
av pannor bör intensifieras. En central
upplysnings» och konsultverksamhet för ekonomisk
eldning bör organiseras och främst riktas till
alla småindustriföretag, som ej har samma
ekonomiska resurser som större företag att anlita
experter. Verksamheten kan bedrivas i regi av
centrala organisationer, som t.ex.
ångpanneföreningarna och Statens Hantverksinstitut.
Inom ramen för upplysningsverksamheten bör
utarbetas ett omfattande broschyrmaterial, som
med exempel belyser betydelsen av korrekt
eldning för bränsleförbrukningen.
Broschyrerna skall alltså sändas ut till alla företag och
främst till småindustrin. Dessa broschyrer kan
t.ex. behandla ekonomisk skötsel av ång- och
varmvattenpannor, betydelsen av korrekt
luftöverskott, sotning, rätt
förvärmningstempera-tur på olja, brännarens utformning o.d.
Vidare bör bedrivas konsultverksamhet som
möjliggör för alla företag, speciellt mindre, att
anlita experter för ekonomistudier av pannor.
Väsentligt är alltså att avgiften är låg. Något
krav på anslutning till ångpanneförening bör
ej föreligga. Detta bör vara en väsentlig del
av verksamheten, då flertalet småföretag ej
har råd att hålla sig med dyrbar
rökgasanalys-utrustning och instrument för kontinuerlig
kontroll av eldningen.
Vidare bör man centralt ordna regelbundna
kurser för eldare på olika ställen inom landet.
Kursverksamhet bedrivs nu i begränsad
utsträckning, bl.a. av ångpanneföreningarna och
Statens Hantverksinstitut. Genom propaganda
bör intresset för sådana kurser ökas.
Organiserandet av en verksamhet av detta
slag är helt naturligt beroende av anslag. Vid
samtal med olika företag har framkommit att
intresset är mycket stort, varför frågan är värd
att uppmärksammas.
Vid kriser är det vanligen i huvudsak fråga
om åtgärder, som ofta ej är ekonomiskt
lönsamma under normala förhållanden men
nödvändiga vid kriser.
Även för bränslebesparingen bör man tillsätta
energibesparingsansvariga med en
huvudansvarig, som har under sig en ansvarig i
panncentralen med uppgift att tillse att föreskrivna
skärpta eldnings- och centralt reglerade
ventilationsbestämmelser åtföljs samt en ansvarig
på varje avdelning med kontrollerande och
övervakande uppgift, så att onödig ventilation
ej förekommer. Speciellt bör även
uppmärksamheten riktas på förluster vid dörrar och
fönster.
1126 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
