Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 41 - Radiostörningar från starkströmsapparater, av Ove Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isolering, där anslutning av kondensatorer till
berörbart apparatgods nu är förbjuden och där
högsta tillåtna läckströmmen till innergods är
5 mA.
Ett speciellt besvärligt problem utgör
apparater avsedda att skyddsjordas via
"schuko-kontakt". Skyddsjordning av en apparat
medför nämligen en sådan ökning av
nätstörningarna genom minskning av den asymmetriska
impedansen, att den tillåtna kapacitansen i
störningsskyddet som regel inte ger
tillfredsställande avstörning i de fall schukoproppen
är ansluten till vägguttag med jorddon.
För spolar och motstånd är
säkerhetsproblemet betydligt enklare än för kondensatorer,
därför att i dessa fall endast krav på isolation
till omgivningen och på uppvärmning behöver
uppfyllas.
Exempel på störningar
och skydd mot dessa
Manuella strömställare, termostater o. d.
Strömställare av olika slag kan sägas vara den
mest renodlade formen av störningsalstrare. Ur
radiostörningssynpunkt, åtminstone för
rundradio, har de dock betydelse endast om de
arbetar relativt ofta eller om de alstrar en
utdragen störning vid varje manöver. Vanliga
belysningsströinställare i lägenheter berörs
alltså inte.
Ur störningssynpunkt bör alla strömställare
göras så, att de bryter och sluter momentant.
Härvid är kvicksilverströmställare mycket bra
men ersättes numera i de flesta fall av
pris-och utrymmesskäl av andra typer.
Bimetall-strömställare är ur störningssynpunkt
förkastliga, då de nästan alltid ger utdragna
störningar. Även strömställare, som anges som
momentana, kan ge utdragna störningar. Detta
gäller framförallt termostater i t.ex.
värmeanläggningar, där en termostat styr en
högin-duktiv kontaktor och där dessutom
temperaturvariationerna är långsamma.
Den med slutning och brytning ofta
förbundna gnistbildningen ökar i regel
radiostörningarna, vilket beror på att strömstyrkan i en
gnista varierar mycket snabbt och
oregelbundet.
För avstörning av strömställare användes
gnistsläckare som i regel nödvändigt
komplement till störningsskydd vid apparatens
nätintag, varvid i vissa fall det senare kan
utelämnas. Även om gnistbildning och störningar
brukar följas åt, är det inte alltid tillräckligt att
man tar bort de synliga gnistorna, för att
störningarna skall dämpas tillräckligt. Kraftig
gnistbildning trots reduktion av störningarna
kan också förekomma som t.ex. vid
användning av Larsen-koppling.
Vid sällan arbetande, icke momentant
brytande strömställare är det ofta tillräckligt att
åstadkomma momentanbrytning, vilket ibland
bäst sker genom att man justerar eller byter
ut strömställaren. När strömställaren belastas
av en höginduktiv spole kan den avstöras ge-
nom koppling av en kondensator parallellt med
spolen.
Motorer
Även motorer av olika slag alstrar
radiostörningar. Kommutatormotorer (liksom
generatorer, vilka dock inte närmare berörs), såväl
enbart för likström som universalmotorer är
härvid dominerande. I dessa sluts eller bryts en
strömkrets varje gång en kolborste gör
kontakt med en kommutatorlamell eller lämnar en
sådan.
Botemedlet är i första hand att förbättra
kommuteringen genom att öka antalet härvor och
kommutatorlameller.
På motorer med variabel hastighet, såsom i
symaskiner och borrmaskiner, är dock detta
långt ifrån tillräckligt, enär kommuteringen
kan vara bra endast inom ett mycket litet
hastighetsområde såvida inte speciella åtgärder
vidtagits. För att kommuteringen skall bli god
och störningarna mindre fordras
kommute-ringspoler eller motsvarande, något som
fabrikanterna normalt inte utrustar sina småmotorer
med. En universalmotor för variabel hastighet,
där kommuteringsproblemet är löst på ett för
småmotorer ekonomiskt sätt, vore ett verkligt
framsteg ur radiostörningssynpunkt.
En viss minskning av radiostörningarna från
kommutatormotorer nås även genom lämplig
dimensionering av borsttrycket, vilket skall
hållas högt, liksom av strömtätheten i
borstarna, vilken bör hållas något lägre än vad som
är nödvändigt med hänsyn till
borsttemperaturen.
Ur störningssynpunkt är det givetvis dessutom
viktigt, att motorkonstruktionen är av god
kvalitet, så att inga vibrationer, som gör att
kol-borstarna studsar, uppstår.
I universalmotorer med hastighetsregulator
alstrar själva motorn som regel endast små
störningar. I stället alstras starka störningar
av hastighetsregulatorn, som normalt består av
en centrifugalreglerad strömställare, som
kopplar in och ur ett motstånd i serie med motorn.
Hastighetsregulatorn avstöres som
strömställare i allmänhet.
Likströms- och universalmotorer avstörs med
störningsskydd (kondensatorer pius spolar för
ultrakortvåg) i regel anslutna vid maskinens
nätklämmor. Komplettering kan behöva göras
med samma slags spolar vid kolborstarna samt
med spolar, eventuellt filter, för lång- och
mel-lanvåg monterade utanför maskinen.
Växelströmsmotorer vållar normalt inga
problem ur störningssynpunkt, enär någon
stör-ningsalstrande kommutator inte finns utom i
specialfall. Den kortslutna trefasmotorn är
idealisk liksom kondensatormotorn. Den senare
kan till följd av konstruktiva förbättringar för
ökning av startmomentet numera användas på
växelström i stället för universalmotorer i
räknemaskiner o. d. och rekommenderas härför,
enär i sådana maskiner någon
hastighetsregulator inte behövs, varför endast den manuella
strömställaren behöver avstöras.
1132 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
