Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 42 - Användningen av elkraft år 2000, av Bengt Löf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mil långa hetvattenledningar, samt
bränsleelda-de toppvärmeverk i städerna. Jag har inte
varit i tillfälle att göra några kalkyler utan har
valt som arbetshypotes, att fjärrvärmen
kommer att svara för en ganska liten del av landets
bostadsuppvärmning. Jag tror emellertid, att
detta är en sak som behöver diskuteras, så att
man inte gör felinvesteringar.
Anta alltså, att ungefär 3 miljoner bostäder
värmes elektriskt med en
genomsnittsförbrukning av 25 000 kWh/år. Vid ett pris av
exempelvis 6 öre/kWh betyder det en värmekostnad
av 1 500 kr/år. Den totala värmekonsumtionen
blir 75 TWh/år. Rent apparattekniskt innebär
inte elvärmning av bostäder några nya
problem, men däremot återstår ett mycket
omfattande forskningsarbete för att skapa fram en
placering av elvärmet i kombination med god
ventilation, så att man får fysiologiskt riktiga
anläggningar. Jag tror inte det är någon tid att
förlora; elvärmet klappar redan på porten.
Bostäderna har också en annan elkonsumtion.
Man får naturligtvis räkna med belysning med
hög styrka, radio, TV, spis, kylskåp, frysbox,
tvättmaskin, diskmaskin och en hel rad andra
hjälpmedel, som underlättar husmors arbete.
Det sista hembiträdet torde ha pensionerats
redan före år 2000 för att införlivas i
sagoskatten tillsammans med prinsar och drakar.
En ganska fullständig lista över de
hushållsapparater, som är aktuella i ett välelektrifierat
hem redan nu, återfanns för ett par år sedan
i tidskriften Elektrizitätswirtschaft, och den
återges här (med tillägg av frysboxen, som
inte fanns med där av någon anledning):
Belysning
Spis
Grill
Frityrapparat
Brödrost
Våffeljärn
Kaffekvarn
Kaffekokare
Assistent
Diskmaskin
Avfallskvarn
Vattenvärmare
Tvättautomat
Strykjärn
Mangel
Symaskin
Elkamin
Värmedyna
Hårtorkare
Kylskåp
Frysbox
Dammsugare
Golvbonare
Luftkonditionering
Rakapparat
Sollampa
Fläkt
Radio
TV
Fotoprojektor
Filmprojektor
Summaeffekten är ca 44 kW, varav 10 kW
utgör bostadsuppvärmning. Den genomsnittliga
elkonsumtionen exklusive bostadsvärme kan
uppskattas till 5 000 kWh per år och bostad,
vari får ingå sommarstugornas konsumtion.
Totalt blir det 15 TWh/år.
Därmed skulle bostädernas sammanlagda
elkonsumtion år 2000 vara uppe i 90 TWh/år,
utan att man egentligen behövt ta till någon
ny teknik för att göra av med kraften. Som
jämförelse kan nämnas, att bostäderna i dag
förbrukar ca 4 TWh/år. Andelen
eluppvärmning är inte känd, men den rör sig antagligen
om bara några procent.
Kontor, skolor, sjukhus, affärer
och allmänna inrättningar
Vår allmänna prognos pekar på hög
rationalisering, färre arbetare och flera tjänstemän.
Serviceyrkena ökar i omfattning. År 1950 hade
vi i landet 840 000 tjänstemän och 1 660 000
arbetare på en folkmängd av 7 miljoner. År
2000 kan vi kanske gissa på något flera
tjänstemän än arbetare. Det betyder rent allmänt, att
det kommer att behövas många flera kontor
än vi har i dag. Vi utgår från att kontoren
blir helt eluppvärmda, och i förekommande
fall elkylda, om arkitekterna får hållas. Vi får
också räkna med mycket höga
belysningsstyrkor (kanske 500 lx) och med allsköns
apparater, såsom databehandlingsmaskiner och hela
långa raden av mera konventionella
kontorsmaskiner.
Skolorna kommer, efter vad man vill hoppas,
inte heller att bli efter i utvecklingen. År 2000
är livet antagligen så pass komplicerat, att inte
bara skolbarnen utan även de vuxna behöver
utbildas. Jag vågar mig inte på någon uppgift
om antal skolbarn, skolår, klassrum etc., utan
får nöja mig med att säga att skolorna med
all sin utrustning, inte minst för bespisning,
blir en stor kraftkonsument. Givetvis blir de
eluppvärmda.
Läkarvetenskapens framsteg kommer
antagligen att leda till att vi inte bara får många
friska utan också många sjukliga personer,
som hålles vid liv med avancerade metoder och
behöver sjukhusvård. Bristen på hjälp i
hemmen betyder också ökat behov av vårdplatser.
Allt som allt har vi anledning att räkna med
en kraftig expansion av sjukhusen, som blir
helt elvärmda och alltså blir stora
elkraftkonsumenter.
Vår prognos förutsätter ett blomstrande
affärsliv, och det kommer att behövas många och
stora affärer, för att vi skall kunna göra alla
de uppköp som hör samman med en kanske
dubbelt så hög materiell levnadsstandard år
2000. Det är inte lätt att spå, om utvecklingen
går mot snabbköp eller konventionella affärer.
Vi kommer kanske att vilja ha den standard
som det innebär att ha expediter som betjänar
oss, men det kommer säkert att bli dyrt. I
varje fall får vi räkna med en stark utveckling
mot högklassiga affärer och affärscentra med
stora elbehov för belysning och elvärme.
Bland de allmänna inrättningarna skall jag
nöja mig med att peka på två elkonsumenter,
som kan bli ganska stora. Den ena är
gatubelysningen, som nu utvecklas i rask takt mot
mycket höga belysningsstyrkor. Man räknar i
dag med 10 lx på väl belysta gator, men år 2000
är det inte alls otroligt att man fordrar 100 lx.
Det betyder ett effektbehov av
storleksordningen 150 kW/km gata. Den andra stora
elkon-sumenten, som kan komma, är elektrisk
uppvärmning av gator, tak och vägar för att man
skall slippa halka och snöröjning. Vad det
kan leda till för elförbrukning, är naturligtvis
svårt att säga.
Jag kan alltså inte prestera någon säker siffra
för vad kontor, skolor etc. kan komma att
förbruka, men uppskattar med ledning av
bostädernas siffra att det år 2000 rör sig om 30
TWh/år.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
