Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 42 - Användningen av elkraft år 2000, av Bengt Löf - Nya material - Höghållfasta, korrosionsresistenta stål, av SHl - Korrosionsfast titanlegering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räknar om den till elenergi, får vi ett
elkraftbehov av 36 TWh för laddning av
ackumulatorer. Nu är det troligt, att årsförbrukningen
per bil minskar med ökande bilantal, bl.a.
därför att lastbilarnas antal ökar i långsammare
takt. Låt oss därför för år 2000 ånge en
totalsiffra på 30 TWh/år, som också får inkludera
elektriska båtar.
Man får naturligtvis också räkna med att
lantbrukets traktorer blir eldrivna, om det finns en
lätt ackumulator. År 2000 har vi kanske 300 000
traktorer, som var och en förbrukar 15 000
kWh/år. Det blir avrundat 5 TWh/år.
Total konsumtion
Nu är vi färdiga att göra en summering av de
olika delposterna, och den ser ut så här:
TWh
Bostäder ............................. 90
Kontor, skolor etc..................... 30
Jordbruk med traktorer .............. 5—10
Industri .............................. 80—160
Samfärdsel ........................... 10—40
Tabell 2. PH-55-stålens mekaniska egenskaper
Typ A
Typ B
Typ C
215—330
Det betyder, att det inte borde vara så svårt
att år 2000 göra av med tio gånger så mycket
elkraft som nu, om utvecklingen får gå sin
gilla gång och — vilket kanske är den enda
verkliga haken — det kommer att finnas
tillräckligt med investeringskapital.
nya material
Höghållfasta, korrosionsresistenta stål
En serie molybdenhaltiga rostfria stål med utmärkt
resistens mot korrosion och nötning har blivit
tillgängliga i USA under beteckningen PH-55 (jfr
Tekn. T. 1958 s. 751). De tillverkas i tre typer A,
B och C (tabell 1) och kan utskiljningshärdas till
hög hållfasthet (tabell 2).
PH-55A har stor hårdhet samt utmärkt resistens
mot korrosion, erosion och nötning. Det har
särskilt god resistens mot punktfrätning vilket gör
det till ett idealiskt material när AISI 316
(18-10-stål med Mo) inte håller.
PH-55B har också hög hållfasthet men mindre
Tabell 1. Legeringsämnen i PH-55-stålen
Typ A Typ B Typ C
Kol .................... "/» 0,05 <0,05 <0,05
Krom .................. °/o 19,5—20,5 19,5—20,5 19,5—20,5
Nickel ................. %> 8,5—9,5 8,5—9,5 8,5—9,5
Kisel .................. °/o 3,0—3,75 1,25—1,75 3,25—3,75
Mangan ...............°/o <1,0 <1,0 <1,0
Koppar ............... °/o — 3,25—3,75 2,75—3,25
Molybden ............. °/« 3,75—4,25 4,75—5,25 3,75—4,25
Brottgräns ...... kp/mnr
vid 20°C................................97 96,5 129,5
480°C................................71,5 58 75,5
705°C ................................52,5 44 35
0,2-gräns ........ kp/mnr
vid 20°C................................74 73,5 105
480°C................................40,5 40 40
705°C ................................25 22,5 23
Förlängning .......... °/o
vid 20°C................................8 21 2
480°C................................9 11 6
705°C ................................29 22 20
Kontraktion ........... °/o
vid 20°C................................6 18 2
480°C................................13 9 9
705°C................................42 24 38
hårdhet och i stället större duktilitet än typ A.
Det är särskilt lämpligt för delar som utsätts för
plötsliga påkänningar. PH-55C har bättre
korrosionsresistens, större hårdhet, högre hållfasthet och
bara något mindre duktilitet än PH-55A.
Man väntar att de tre stålen skall få användning
till apparatur för kemisk industri. Typ A och C
bör vara ett utmärkt material till pumpar för
kor-roderande och nötande vätskor. På grund av sin
goda resistens mot punktfrätning är PH-55A
särskilt lämpligt till kärl för t.ex. bleklösningar. PH-55B
rekommenderas för apparater i vilka
konstruktionsmaterialet utsätts för vibrationer och korrosion
under stora mekaniska påkänningar, t.ex.
desintegra-torer och reaktionskärl för högt tryck.
Legeringarna upplösningsbehandlas vid 1 120°C
under 1 h med tillägg av 1 h för varje 25 mm i
största godstjocklek. Efter vattenkylning
utskiljningshärdas de vid 480°C under 8 h och luftkyls.
Efter upplösningsbehandlingen kan legeringarna
kallbearbetas; de kan lätt borras, svarvas och
gängas i mjukt tillstånd. Vidare kan de
gasbågsvet-sas. Upplösningsbehandling efter svetsningen
rekommenderas, om man önskar erhålla svetsar med
fullgott korrosionsmotstånd.
Alla tre stålen kan erhållas i gjutstycken, och
valsad stång görs av typ A och C i experimentskala.
PH-55A är lättast att smida och valsa; det
bearbetade materialet har vanligen bättre duktilitet än det
gjutna (Materials in Design Engineering juli 1959
s. 146). SHl
Korrosionsfast titanlegering
Titan har utmärkt resistens mot korrosion i
oxiderande medier men angrips starkt i reducerande. Man
har emellertid nu funnit att titan kan passiveras
genom legering med ned till 0,1 °/o palladium, en
annan platinametall eller rhenium. Grundmetallens
egenskaper, såsom brottgräns och bearbetbarhet,
påverkas inte alls vid tillsats av upp till 0,2 °/o Pd.
Den nya titan-palladiumlegeringen blir inte alltför
dyr, då den inte behöver innehålla mer än 0,1 *>/o Pd
som fördyrar titanet med bara ca 3,20 kr/kg, vilket
inte synes orimligt, då titan kostar ca 138 kr/kg.
Tantal är mest resistent mot korrosion, såväl i
oxiderande som reducerande medier, bland de
metaller som kan komma i fråga för praktisk
användning, men den är så dyrbar att den inte kan
utnyttjas i större omfattning. Den nya titanlegeringen
är visserligen inte lika resistent som tantal, men
den närmar sig dennas användbarhet.
Vid tillverkning av titan-palladiumlegeringen
blandar man palladium- och titanpulver, pressar bland-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1Q1063
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
