- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1162

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 42 - Nya material - Korrosionsfast titanlegering, av SHl - Magnesiumlegering för tillverkning av segjärn, av SHl - Styvt uretanskum av sorbitolpolyetrar, av SHl - Två amerikanska högtemperaturlegeringar, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningen till stavar och smälter dessa i inert atmosfär.
Därefter behandlas materialet på samma sätt som
titan (Chemical & Engineering News 13 april 1959
s. 26; Metal Progress maj 1959 s. 117—118). SHl

Magnesiumlegering för tillverkning av segjärn

En ny magnesiumlegering med sammansättningen
30—32 °/o Mg, 50—55 ®/o Si, 4—5 °/o Ca och 1 °/o
lantanider (mischmetall) har blivit tillgänglig i
USA under beteckningen EM alloy 55. Den används
vid tillverkning av segjärn enligt den nya
doppnings-tekniken. Härvid placeras legeringen i en korg av
eldfast material och pressas ned under järnbadets
yta. Magnesiet förångas och bubblar upp genom
järnet varvid det absorberas i detta.

Enligt denna metod lär man utnyttja dubbelt så
mycket av magnesiet som vid den vanliga
behandlingen med en legering med låg magnesiumhalt
(Journal of Metals juni 1959 s. 365). SHl

Styvt uretanskum av sorbitolpolyetrar

Styvt uretanskum har före 1958 tillverkats
kommersiellt av en lämplig polyester, tolylendiisocyanat,
vatten och katalysator. Böjligt uretanskum
tillverkas kommersiellt av både polyestrar och polyetrar;
användningen av de senare har stadigt vuxit (jfr
Tekn. T. 1957 s. 210). Orsaken härtill är att
poly-etrarna är billigare än polyestrarna, att de ger ett
mer elastiskt skum och att detta har bättre resistens
mot hydrolyserande reagens än polyesterskum.

Under 1958 började man emellertid tillverka även
styvt uretanskum av polyetrar sedan det visat sig
att vissa sådana med hög funktionalitet, dvs. med
många hydroxylgrupper i molekylen, kan ingå som
huvudkomponent (50—60 vikt-°/o) i uretanskum.

Hexafunktionella polyetrar framställs genom
pro-pylenoxids reaktion med sorbitol med
molförhål-landen propylenoxid:sorbitol på 10:1, 20:1, 40:1 och
80:1. De är blekgula vätskor lösliga i många
lösningsmedel. Deras molvikt stiger och deras
hydr-oxyltal faller med stigande molförhållande.

Ett typiskt styvt uretanskum kan tillverkas av
219,9 g polyeter (molförhållande 10:1), 564,5 g
tolylendiisocyanat och 0,56 g bensoylklorid. Dessa
ingredienser rörs om i kväveatmosfär under 0,5 h
vid 70°C. Den erhållna förpolymeren får svalna till
rumstemperatur. Därefter blandas 50 g förpolymer,
38,6 g polyeter och 22 g silikon (DC 200). Till
blandningen sätts slutligen 0,25 g vatten och 0,3 g
N-me-tylmorfolin under stark omröring. På ca 10 min
bildas vid rumstemperatur ett skum som härdas i
ugn under 14—16 h vid 70°C eller under 1—2 h
vid 100°C.

Sorbitolpolyetrarna har så hög funktionalitet att
de har lika god förnätande verkan som
polyestrarna och därför ger ett lika styvt skum. Då de förra
saknar esterbindningar ger de uretanskum som har
större resistens mot hydrolys, dvs. mot syror och
alkalier, än skum framställt av polyestrar.
Poly-etrarna kan också visa sig vara värdefulla
ingredienser i läcker och lim av polyuretaner (J E
Wilson i Modern Plastics maj 1959 s. 151, 154). SHl

Två amerikanska högtemperaturlegeringar

Två nya legeringar med utmärkta egenskaper är nu
tillgängliga i USA som ämnen, stång, tråd, tunnplåt,
band och folie under beteckningarna D-979 och
AF-71. De är främst avsedda för gasturbindelar men
föreslås även till delar i missiler, till
flygplanskroppar och till kommersiella turbiner.

Tabell 1. Mekaniska egenskaper hos två högtemperaturlegeringar,
ut-skiljningshärdade till högsta krypbrottgräns

Legering D-979 Legering AF-71

plåt stång smide plåt stång smide

Vid 20°C:

brottgräns ... 136,5 140 136,5 103,5 111 103,5
0,02-gräns 80,5 85,5 80 59 59 69
0,2-gräns ..... 96,5 99,5 94 74 76 70
förlängning .. ........ •/. 17 17 14 18 24 19
kontraktion .. ........ •/. — 34 17 — 37 20
Vid 705°C:
brottgräns ... 88 88 89,5 — — —
0,02-gräns –– .. kp/mm2 63 61,5 61,5 — — —
0,2-gräns ..... 79 80 80 — — —
förlängning .. ........ •/. 10 22 16 — —
kontraktion .. ........ •/. — 42 26 — —

D-979 med sammansättningen 0,05 °/o C, 0,30 °/o Mn,
0,30 °/o Si, 15,0 «/o Cr, 45,0 °/o Ni, 4,0 «/o Mo, 4,0 % W,
3,0 °/o Ti, 1,0 % Al, 0,01 <Vo B och resten järn
vakuumsmälts med konsumerbar elektrod. AF-71 med
sammansättningen 0,25 °/o C, 18,0 <Vo Mn, 0,30 % Si,
12,5 % Cr, 3,0 °/o Mo, 0,20 «/o N, 0,20 %> B och resten
järn smälts i vanlig ljusbågsugn. Båda legeringarna
är austenitiska och utskiljningshärdande.

D-979:s hållfasthetsegenskaper (tabell 1 och 2) är
lika goda som andra högtemperaturlegeringars eller
bättre. Den nya legeringens största fördel är att den
kan tillverkas i stora göt; man har framställt göt på
2,5 t med 500 mm diameter. Legeringen kan lätt
smidas och svetsas.

För erhållande av högsta brottgräns och
krypbrottgräns upplösningsbehandlas materialet 1 h vid
1 010°C, kyls i olja samt utskiljningshärdas genom
upphettning 6 h till 840°C, luftkylning, värmning
16 h till 705°C och luftkylning. Vill man bara uppnå
högsta krypbrottgräns upplösningsbehandlas
legeringen 1 h vid 1 120°C, kyls i olja och
utskiljningshärdas på samma sätt som vid den förra
värmebehandlingen.

AF-71 uppges ha bättre hållfasthetsegenskaper än
andra högtemperaturlegeringar. Legeringen har god
hållfasthet vid upp till 815°C och visar inte liksom
andra utskiljningshärdande legeringar ett skarpt
fall i hållfasthet vid överåldringstemperatur. Den
kan kallbearbetas till en brottgräns på mer än 140
kp/mm2, och gjutet materials egenskaper påstås
vara lika goda som det bearbetades eller bättre.
Hittills har man framställt göt av AF-71 på 2,86 t med
560 mm diameter.

Legeringens största fördelar är att den har god
högtemperaturhållfasthet trots låg halt av
legeringsämnen samt utmärkt smidbarhet. Den
upplösningsbehandlas 1 h vid 1 120°C, kyls i vatten samt
utskiljningshärdas genom upphettning 32 h till 720°C
och luftkylning (Materials in Design Engineering maj
1959 s. 150—151). SHl

Tabell 2. Kryphållfasthet vid 815°C för två
högtemperaturlegeringar, utskiljningshärdade till högsta
krypbrottgräns

Tid till Förläng- Kontraktion
brott ning

h •/• •/.

D-979 vid 24,5 kp/mm2
57 3,3 —
82 5,2 10,2
98 4,2 9,4
AF-71 vid 14 kp/mm2
plåt ...................... 81 5,0 —
234 19,0 53,0
209 15,8 42,9

1162 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free