Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 42 - Spridningsproblem i sjöar och vattendrag, av Nils L Svantesson och Malin Sundberg-Falkenmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i vissa fall bestämma en vattenvolyms ålder.
På grund av den låga energin hos den
radioaktiva strålning som tritiumkärnorna utsänder,
ligger emellertid den undre
mätbarhetsgrän-sen i detta fall avsevärt över motsvarande
gräns för t.ex. 24Na. Tritiumspårämnet används
därför i kombination med provtagning.
Analyser av detta slag är emellertid dyrbara.
Metodiken kan utnyttjas för studium av
komplicerade strömningsbilder, t.ex. i sjöar med
väl sammanhållna och snabba strömdrag.
Därvid fordras tätliggande och välbestämda
mätpunkter, vilka kan erhållas med ett lämpligt
koordinatnät. Vid snabba strömningsförlopp
krävs därjämte ett mycket stort antal
detektorer med åtföljande stor personalinsats.
Undersökningar vid SMHI har emellertid visat att
goda resultat i sådana fall kan nås genom
kontinuerlig registrering av mätvärden från
en detektor, som bogseras efter båt på olika
bestämda djup.
För tredimensionella undersökningar kan det
i vissa fall vara lämpligt med kontinuerlig
registrering av aktivitetens variationer i vertikal
led. Även för sådant ändamål har apparatur
utprovats vid SMHI. Detektorkabeln får i
denna löpa över ett brythjul, som på bestämda
djup lämnar en elektrisk puls till ett
registrerande instrument.
Spridningsundersökning i en naturlig
recipient
Uppläggning och utförande
En större recipientundersökning genomfördes
sommaren 1958 för studium av bl.a.
spridningsförloppet vid ett tillflödes utmynnande i
en sjö. Försöket förlades till sjön Håckren i
västra Jämtland, fig. 1. Vid
undersökningstillfället uppgick dess volym till ca 7 miljoner m:!
och tillrinningen till ca 35 m3/s. Sjön omfattar
två bäcken förenade av ett smalt sund;
inflödet sker i övre bäckenet, utflödet ur nedre
bäckenet. Undersökningen bestod i ett försök
med ett radioaktivt spårämne, föregånget av
ett färgspårämnesförsök. Därjämte mätte man
vattentemperatur, vattenhastighet samt vissa
meteorologiska faktorer.
De båda spårämnesförsöken utfördes med
momentan injektion i en punkt ca 350 m
uppströms inloppet till sjön. Injektionspunkten
utprovades med färgspårämne så att man erhöll
bästa möjliga spridning vid inflödet i sjön. För
lägesbestämning hade man i sjön lagt ut ett
koordinatnät av uppspända linor med
avståndsmarkering i form av flöten.
Vid färgämnesförsöket injicerade man 500 g
natriumfluorescein, varefter man fotograferade
spridningsförloppet från ett flygplan på 130 m
höjd, fig. 2 och 3. Fotograferingen utfördes
med olika filmtyper såväl svartvit som färg.
Med hjälp av resultatet från färgförsöket
uppgjordes ett tidsschema över spridningen i övre
delen av norra bäckenet.
Försöket med radioaktivt spårämne planlades
med ledning härav. Vid detta försök injicera-
Fig. 6. Profil (jenom sektion D-D’, återgivande
iso-aktivitetskurvor (C/m’); upptill ca 2, nedtill ca 3 h
efter injektionen.
des 1 curie (4 g) "-Br". Upp till sex
absolutkali-brerade scintillationsdetektorer disponerades.
Vertikala aktivitetsfördelningen mättes i ett
stort antal punkter över hela sjön. Den
horisontella aktivitetsfördelningen mättes med
kontinuerlig registrering av mätvärdena genom att
detektorn släpades efter en motorbåt.
Strömbildens finstruktur i horisontell led kunde
härigenom fastställas. Med kortvågsradio
inrapporterade man mätvärdena till en central, varifrån
arbetet leddes. Aktivitetsmätningen pågick i
12 h.
Strö mn ings bild
Omsättningen av mätresultat från mätvärden
till strömningsbild har baserats på såväl
färg-som aktivitetsförsöket. Det förstnämnda visade
sig utgöra ett nödvändigt komplement för att
Fig. 7. Längdprofil genom Håckrens övre bäcken
längs de fyllda pilarna i fig. A. Bokstäverna änger
sektionerna i samma figur. Streckade staplar änger
kärnans utbredning i vertikal led, när
spårämnes-molnet passerar resp. sektioner.
1172 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
