Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 42 - Spridningsproblem i sjöar och vattendrag, av Nils L Svantesson och Malin Sundberg-Falkenmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Total mängd genomströmmad aktivitet i
sundet (sektion E-E’ i fig. 1 och 4-), i procent av
injicerad mängd olika tider efter injektionen; teoretisk
genomströmningstid a för hela volymen, b för den
cirkulerande volymen.
man skulle kunna kartlägga strömningsbilden
nedströms närmast inloppet. Förloppet var
nämligen där alltför snabbt i förhållande till de
möjligheter man hade att gruppera om
detekto-rerna.
Hur komplicerade strömningsförloppen i
naturliga recipienter är och vilka möjligheter
metoden ger framgår av en sammanfattning av
strömförhållandena i Håckrens övre bäcken.
Redan i inloppet delas vattnet upp på tvenne
grenar genom en berghäll, fig. 3. Ena grenen
följer högerstranden genom en bukt och
fortsätter nedströms denna i strandtangentens
riktning. Sedan den passerat över djupfåran
utanför B, kolliderar den med den grunda
bottenplatå, som fvller större delen av inloppsviken,
fig. 4.
Härvid delas den tillströmmande
vattenmassan upp på ett flertal grenar, vilket bl.a.
belyses av aktivitetens utspridning i horisontell led
i de nedanförliggande sektionerna C-C/ och
C-C/. Diagrammen i fig. 5 visar hur tre resp.
två sådana grenar samtidigt passerar genom
dessa sektioner 50 min efter injektion.
Ytterligare en fjärde gren passerar mellan norra
stranden och grundet. Den kunde påvisas i
sektion C-C/ ca 45 min senare än de tre andra
grenarna. Rakedorna i fig. 4 har fastställts med
såväl färgförsöket som aktivitetsmätningen.
Mätningen visar att vattnet under sin passage
genom djupbäckenet gick fram submarint,
troligen som en följd av täthetsbetingelserna, vatt-
net i djupbäckenet var nämligen
sommarskik-tat med ett ytvatten av högre temperatur än
vattenmassan över det tidigare passerade
grundet. Täthetsskillnaden bör därför medföra att
det tunga och kalla vattnet söker sig nedåt
vid mötet med lättare och varmare vatten.
Detta framgår av ett vertikalsnitt genom sektion
D-D’ ca 2 h efter injektionen, fig. 6 upptill.
Omkring 3 h efter injektionen hade
ombland-ning skett så att de två strömmarna icke längre
kunde särskiljas, fig. 6 nedtill. Samtidigt
uppträdde ytterligare ett strömdrag inom den
grunda delen av D-D’.
I samband med dykningen ändrade strömmen
genom djupområdet riktning mot sundet.
Härigenom kom en stor del av övre bäckenet att
ligga helt avskild från cirkulationen, fig. 4.
Den vertikala strömningsbilden längs det i fig.
4 markerade strömstråket är återgiven i fig. 7.
Den första aktiviteten nådde utloppet redan
efter ca 4 h, vilket motsvarar en
medelhastighet genom sjön på 0,2 m/s.
Vattenutbyte och utspädning
Den tid som vid den aktuella genomrinningen
skulle ha erfordrats för utbyte av hela
vattenvolymen i övre bäckenet, om den likformigt
deltagit i cirkulationen, är 16 h. Redan
strömningsbilden visar, att ett likformigt utbyte ej
försiggår. Som tidigare visats ligger en stor del
av övre bäckenet avspärrad från
vattencirkulationen. Ett likformigt utbyte av den i
cirkulationen deltagande volymen i övre
bäckenet skulle vid samma vattenföring ge en
teoretisk utbytestid om 7 h.
Genom att beräkna den aktivitet som vid olika
tidpunkter passerade sundet, fig. 8, fann man
emellertid att endast 80 resp. 30 % av den
injicerade aktiviteten efter angivna tider
passerat sundet. Det står således klart, att även den
vattenvolym som deltar i cirkulationen
ersät-tes med mycket varierande hastighet i olika
delar av recipienten. Reräkning av
vattenutbytet enbart på grundval av volyms- och
vatten-föringsuppgifter kan därför icke väntas ge
någon bild av de verkliga förhållandena.
Utspädningen från injektionspunkten till
utflödet ur övre bäckenet fortskrider med starkt
varierande hastighet, fig. 9. I älvfåran uppnås
således på 200 m tusen gånger så stor
utspädning som under hela den återstående vägen
ned till sundet. Av denna utspädning sker
huvuddelen, två tiopotenser, under strömningen
genom inloppsviken (uppströms Ct). Under
strömningen genom djupbäckenet, ca 1,5 km,
ökar utspädningen endast ca 10 gånger.
Fig. 9.
Utspädningens variation utefter
längdprofilen i
fig. 7;
bokstäverna anger
sektionerna i
fig. 4.
Vattenföringsmätning
Spårämnen kan också utnyttjas för
vattenföringsmätning4, 5> En sådan mätning med
radioaktivt spårämne utfördes i anslutning till
Håckren-undersökningen. Parallellt därmed
gjordes en jämförande mätning med
konventionell metodik (flygel). I tillflödet ca 200 m
nedströms injektionspunkten, där omfattande
TEKN I SK T I DSKR I FT 1 959 H73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
