Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 42 - Tendenser i utvecklingen av fiskefartyg, av Vilhelm Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tendenser i utvecklingen
av fiskefartyg
Civilingenjör Vilhelm Johnson, Göteborg
629.124.72
Fisket är en vitt spridd och mycket gammal
näring. Detta försvårar utnyttjandet av
tekniska landvinningar. En utpräglad
konservatism inom yrket hindrar en sund anpassning
till nya metoder och hjälpmedel; fiskefartygen
byggs och drivs ju än i dag i huvudsak av män
som ärvt sin kunskap från närmast föregående
generation. Vetenskapen har mycket
intresserat sig för t.ex. fiskefartygens lämpliga
utformning, men teoretikern har svårt att göra
sig förstådd inför praktikern och omvänt.
Fiskefartyget är starkt präglat av fiskets
redskap och metoder liksom av de farvatten som
det skall användas i. Detta måste beaktas av
konstruktören. Så t.ex. är det av stor betydelse
att känna vilket motstånd som trålar av olika
storlekar och med olika maskstorlekar utövar
vid bogsering. Vid undersökningar i Skottland
har man visat, att man för hemvinschningen
kan klara sig med betydligt mindre
vinscheffekter än vad som nu användes. Emellertid
krävs en större effekt på propellern, för att
man skall kunna hindra att båten dras mot
trålen i stället för tvärtom. En mycket spridd
missuppfattning är att man med enbart större
vinscheffekt snabbt får trålen från fiskeplatsen.
För framdrivningen har dieselmotorn nu
slagit ut ångmaskinen. Snabbgående dieselmotorer
med växel och propeller med fasta blad
användes särskilt av fransmän och belgare. I
vissa fall, där man önskar små dimensioner och
låg vikt, som på smärre isländska samt
japanska trålare, anser man sig vara tvungen
att använda detta maskineri. Driftsäkerheten
ifrågasättes emellertid och man anser att i
denna aspekt har de tyngre, långsamgående
dieselmotorerna och direktdrivna propellrar
med vridbara blad övertag. Utvecklingsarbetet
på de förra tycks emellertid vara stadd i rask
frammarsch, varför motståndet kanske
kommer att mjukna. Detta kan väntas i synnerhet
då maskineffekterna blir av den
storleksordningen att maskinens vikt och längd starkt
försvårar möjligheterna att utföra en lämplig
fiskebåtskonstruktion.
Referat av förhandlingar vid Second World Fishing Boat
Congress i Rom april 1959.
För utrönande av lämplig skrovform har man
i England gjort en analys baserad på
modellförsök med 130 trålare och undersökt
signifikanta parametrars inflytande på motståndet.
Man har utarbetat ett beräkningsprogram för
en automatisk räknemaskin, så att man kan
mata in olika parametrar och som resultat få
motståndet för olika farter. Ett liknande
förfarande för större fartyg planeras nu på
National Physical Laboratories i England. I
analysen ingick även trålare med bulb, något som
man med framgång experimenterat med i
modell bl.a. i Sverige.
En konstruktör efterlyste mera på
experimentell bas grundade riktlinjer för hur
fartygskroppen bör utformas. Detta torde kunna
tas som ett tecken på ett behov av närmande
mellan teori och praktik inom denna gren av
skeppsbyggeriet.
Sjövänlighet är ett komplext begrepp som i
sig innefattar egenskaperna god stabilitet och
mjuk gång i sjö med ringa motståndsökning.
Särskilt de bägge första egenskaperna är
viktiga för fiskefartygen. Modellförsökstekniken att
prova båtarna i regelbunden och oregelbunden
sjö har redan nyttjats, om än i begränsad
omfattning, för fiskefartyg. Emellertid bör man
vara försiktig med att lägga för stor vikt på
resultaten av försök i regelbunden sjö. På tyskt
håll har man sedan lång tid tillbaka studerat
trålarnas beteende i sjö.
Orsakerna till haverier med fiskefartyg har
undersökts i Japan. Man har här en rikhaltig
flora av båttyper med därav följande spridning
i kompetensen hos besättningarna. De flesta
tillbuden har därför berott på bristande skötsel
av båt och maskin. Förlusterna på grund av
kapsejsning har varit förvånansvärt ringa, trots
att stabiliteten uppenbarligen är dålig. Då dock
bristande stabilitet bär ansvaret för en
märkbar del av antalet haverier har man utarbetat
stabilitetsnormer på liknande sätt som för det
större tonnaget. Även en amerikansk
undersökning har visat den alarmerande inverkan av
mänsklig ofullkomlighet i samband med
kap-sejsningar.
Marknadens ökande kvalitetsmedvetande med-
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
