Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 43 - Energibesparing — praktikfall, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppgift att kontrollera att onödig
tomgångs-körning av maskiner ej förekom.
I en mekanisk verkstad med ca 600 anställda
liar man genom att installera kondensatorer
för 4 500 kr. minskat sina elkostnader med
4 000 kr/år. Genom diverse driftomställningar
erhölls dessutom jämnare effektfördelning.
Ett belysande och representativt exempel på
att besparingsresultat kan uppnås vid en
el-kris genom mindre kostnadskrävande
åtgärder utan direkt ransoneringskaraktär, ger en
annan mekanisk verkstad, som redovisade en
10 % besparing under den senaste elkrisen.
Företaget har ca 250 anställda och dess
tillverkande avdelningar omfattar bl.a. gjuteri
och plåtslageri. Av energiförbrukningen
kommer ca 5 % på belysning och resten på
maskindrift.
Åtgärderna bestod i att en
energibesparingsansvarig utsågs på varje avdelning med
uppgift att kontrollera och övervaka belysningen
för att förhindra slöseri. Där det var möjligt
minskades antalet ljuspunkter. Även
maskinerna övervakades, så att onödig
tomgångs-körning ej förekøm.
Vidare affischerade man på alla tänkbara
ställen inom företaget. Mindre anslag sattes
upp vid alla elektriska startanordningar och
broschyrer utdelades till personalen. Detta
propagandamaterial utgjordes huvudsakligast
av sådant, som distribuerats av olika centrala
organisationer. Driftpersonalen kontrollerade
veckovis förbrukningen och resultaten delgavs
den övriga personalen i form av en
"barometer".
Träindustri
I ett inom träindustrin verksamt företag
(300 man) med snickeriprodukter som
huvudtillverkning och med produktionsenheterna
utspridda över ett relativt stort område
undersökte man hur stora förlusterna var vid
distributionen av den lågspända strömmen till
de olika lokalerna. Resultatet blev, att man
övergick till högspänning, 10 000 V, vilken
sedan nedtransformeras i varje fabriksenhet.
Genom denna åtgärd nedbringades förlusterna
så avsevärt, att totala energiförbrukningen
minskades med 15
Konfektionsindustri
Vid ett konfektionsföretag konstaterades, att
effektfaktorn var mycket dålig, ej över 0,5,
vilket resulterade i stor reaktiv effekt. Detta
berodde främst på de många småmotorer som
fanns i bruk inom företaget och som hade
relativt korta drifttider med många starter
under en arbetsdag. Även användningen av
lysrör bidrog till den dåliga effektfaktorn.
När företaget av elverket ålades att även
betala för reaktiv effekt, installerade man
kondensatorer, vilka höjde effektfaktorn till 0,8—
0,9. Detta gav till resultat, att besparingen
blev 15—20 % på de kostnader, som skulle ha
uppstått, om betalning även utgått för reak-
tiv effekt. En verklig energibesparing
uppnåddes även genom att förlusterna
minskades.
Kemisk industri
Ett kemiskt företag med närmare 200 anställda
och elenergiförbrukningen ca 0,4 MkWh/år
erhöll under den senaste elkrisen en
energibesparing på 20 %. De vidtagna åtgärderna
var enbart betingade av krissituationen, då
elenergikostnaden är av underordnad
betydelse för företaget och besparingsåtgärder
under normala förhållanden ej anses berättigade.
Energiförbrukningen fördelas med 50 % på
maskindrift, 35 % på belysning och 15 % på
uppvärmning.
Med stöd av omfattande propaganda hölls
effektiv kontroll och övervakning av
belysning och tomgångskörning av maskiner. I syfte
att minska den momentana effektförbrukningen
vid start av maskiner på morgonen och efter
lunchrasten startade man maskinerna efter en
viss plan. Elkaminer, som till viss del svarar
för lokaluppvärmningen, avstängdes helt eller
delvis.
En mindre kemisk-teknisk industri med
tillverkning av fettämnen för läderindustrin,
raffinerade oljor m.m. har redovisat en
kostnads-mässig besparing på 50 %. Företaget har
abonnemang på en viss effekt, men denna
överskreds tidigare allt som oftast på grund
av toppbelastningar i produktionen, vilken
förbrukar ca 80 % av elenergin. Detta
innebär dryga bötesavgifter för företaget. Man lät
då installera larmklockor som ger signal så
fort effektgränsen håller på att överskridas och
gjorde även vissa omläggningar av driften för
att få jämnare belastning. Genom att införa
ett nattskift fick man också en bättre
utnyttj-ningsgrad — lägre nattaxor förekommer ej.
Någon energibesparing åsyftades inte, men
man fick dock en mindre sådan genom
minskning av förlusterna, då belastningen blev
jämnare.
Ett exempel på den besparing man kan göra
genom att byta ut glödlampor mot lysrör är
en mindre kemisk-teknisk industri, där 48 %
av den totala energiförbrukningen åtgår för
belysning. Man uppnådde här en besparing
på 30 % av förbrukningen. Det bör emellertid
påpekas, att lysrör ger upphov till reaktiv
effekt. Detta kompenseras emellertid lätt och
billigt med små kondensatorer som kan
kopplas till varje enhet.
Bränslebesparing
Gruvindustri
Ett gruvföretag med närmare 200 anställda
har utan några större kostnader uppnått en
bränslebesparing på 20 %. Man fann nämligen
att bränsleekonomin vid företagets olika
värmeanläggningar var synnerligen dålig, och ett
effektivt organiserat övervaknings- och
kontrollsystem samt utbildning av en serviceman
1200 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
