Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 43 - Energibesparing — praktikfall, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för samtliga värmeanläggningar har räckt för
att prestera detta resultat. Investeringarna har
inskränkt sig till inköp av en
rökgasanalysapparat. Denna handhas av servicemannen,
som har utsetts vid företaget och som fått
genomgå en kurs i oljeeldning. Vederbörandes
uppgift är att två gånger i månaden göra
rökgasanalys på pannorna vid de olika
anläggningarna. Härigenom har underlag erhållits
för mer ekonomisk eldning, så att bl.a. korrekt
luftöverskott används. Vid varje anläggning
är dessutom en ansvarig utsedd att tillse att
stipulerade eldningsföreskrifter åtföljs.
Järnbruk
Vid ett större järnbruk i Mellansverige
inventeras kontinuerligt möjligheter till
bränslebesparing. Detta betingas av ekonomiska skäl på
grund av att företaget har stor
bränsleförbrukning, motsvarande 30 000 m3/år olja,
varav 19 % går till lokaluppvärmning och 81 %
till tillverkningsprocesser.
Som exempel på åtgärder som vidtagits kan
följande nämnas. För främst
lokaluppvärmning har man installerat en
värmeåtervinnings-anläggning bestående av en avgaspanna och
luftförvärmare, vilket gett en minskning av
bränsleförbrukningen för lokaluppvärmningen
med 20—30 %. Kylvattnet från
ljusbågsugnar-na används som varmvatten i respektive
lokaler. Dessa åtgärder har gjort en stor del av
lokalerna självförsörjande med värme. Någon
uppgift på hur stor besparing detta inneburit
föreligger dock inte, men totalt uppskattas
denna till ca 1 MWh/år. Varmvattentillförseln
för sanitära ändamål har strypts, vilket gett
en besparing på 50 % av bränsle för
varmvattenberedning. övergång från manuell till
automatisk eldning av ugnar har i vissa fall gett
besparingar på 50 %.
För pannskötarna har införts ett
premierings-system som uppmuntrar till ekonomisk
eldning. Detta baseras på rökgasanalyser, som
bestäms med skrivande analysapparater, vilka
kontinuerligt registrerar CO.-halten. Denna
ger ett mått på rökgasförlusten, som är den
största förlustposten och avgörande för
verkningsgraden. Pannorna fick först genomgå en
ekonomitrimning. Premieringen utgår på så
sätt, att den genomsnittligt uppnådda
verkningsgraden beräknas för varje vecka, varvid
pannskötaren erhåller ett visst bonustillägg
för varje procent han lyckats överskrida den
vid ekonomitrimningen stipulerade
verkningsgraden. Företaget har för panneldarna låtit
ordna kurser, vilka anses ha varit mycket
värdefulla.
Gjuterier
Ett gjuteriföretag, som sysselsätter ca 220 man,
har lyckats minska totala förbrukningen av
bränsle, som utgörs av kol, koks och olja, med
ca 12,5 % genom en investeringsåtgärd. Man lät
installera en gasreningsanläggning i
anslutning till varmblästerugnarna, och använde
sedan den renade gasen för uppvärmning av
glödgugnen, som tidigare var enbart oljeeldad.
Åtgärden medförde 34 % mindre
oljeförbrukning, dvs. en oljebesparing på ca 800 m3/år.
Samtidigt erhölls en jämnare glödgning och
underhållet av det eldfasta materialet i
glödgugnen minskade.
Mekanisk industri
En mekanisk verkstad med gjuteri, som
sysselsätter ca 150 man, redovisade en
bränslebesparing på 25 % under Suez-krisen. Detta
resultat uppnåddes utan några mer
kostnadskrävande åtgärder och utan att man behövde
vidtaga någon nämnvärd ransonering. Först
och främst låg förklaringen i en minutiös
kontroll. Efter krisen har inte lika sträng
övervakning bibehållits, men man anser dock att
bränsleförbrukningen alltjämt är 15—20 %
lägre än före krisen.
Pannan eldas med olja, men man hade ej
någon rökgasanalysapparat för kontroll av
förbränningsprocessen. Man ändrade då
oljetillförseln successivt med shunt vid konstant
lufttillförsel och mätte oljeförbrukningen vid
varje inställning på shunten. På så sätt kunde
man pröva sig fram till den mest ekonomiska
blandningen av luft och olja. Detta
underlättades framför allt genom att belastningen är
ganska jämn. Oljeeldningsanläggningen används
endast till lokaluppvärmning. Att resultatet
blev så bra under krisen berodde även på att
lokaltemperaturen sänktes någon grad.
Propaganda bedrev man dessutom med stöd
av affischer, vilka emellertid mest var ägnade
att upplysa personalen om vad situationen
krävde.
Att modernisering av värmesystemet lönar
sig intygar även en mekanisk industri i
Mellansverige med ca 500 anställda.
Bränsleförbrukningen är endast ca 400 m3/år olja, och
den används för lokaluppvärmning.
Anläggningen har moderniserats i etapper allt sedan
1955, och 1957 var bränsleförbrukningen 45 %
mindre än 1955.
De åtgärder man har vidtagit är följande.
En ny panna har installerats och denna
kontrolleras av eldningsexperter två gånger om
året enligt ett serviceabonnemang med
pann-tillverkaren. En oljemätare liar satts in före
brännaren. Genom att kontollera
förbrukningen först varje vecka men senare endast en
gång i månaden, har man lyckats stimulera
pannskötarens intresse för oljebesparing.
Pannan sotas en gång i veckan.
Vidare har man installerat termostater och
aerotemprar. Termostaterna är inställda för
dagstemperaturen 18° C och nattemperaturen
13°C, och regleringen sker automatiskt.
Aero-temprarna slås till och från automatiskt.
Investeringen uppgick till 8 000 kr. och
inbesparades på ett år. Aerotemprarna arbetar
med cirkulerande luft, emedan tillräckligt med
friskluft anses tillkomma genom drag o.d. i
fabriken.
Investeringarna har visat sig synnerligen
lönsamma, vilket framgår av den uppnådda
besparingen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
