Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Tillåtlig radioaktivitet i industriella produkter, av Torbjörn Westermark och Arne Hedgran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktiva spårämnen utförts och gett värdefulla
resultat 7- 8. ^P (14 dygn), ^S (88 dygn) och
*5Ca (180 dygn) är exempel på spårämnen med
lång halveringstid. I vissa fall, t.ex. då
mikrostrukturen skall undersökas fotografiskt, har
betaaktivitetsnivån varit alltför hög för att
industrin skall kunna släppa ut materialet i
handeln. Det har då ställts undan.
En rätt ofta använd metod att kontrollera
förslitningen av masugnars och stålugnars
infodring är att mura in ^Co-preparat i väggen på
olika djup och kontrollera om de är kvar eller
ej9. När smältan nått ett preparat löses detta,
och aktivitetsnivån i stålet beror av smältans
storlek. Ofta späds materialet ut ytterligare
genom omsmältning med annat material t.ex. i
färskningsanläggningar.
Av Voice’s ursprungliga publikation9 kan man
få uppfattningen att 340 jxC/t ^Co kan
uppkomma, men Voice framhöll vid Paris-symposiet
1957 att sekundär utspädning alltid
förekommer i avsedda tillämpningsfall. Enligt Voice är
sannolikheten för att i brittiskt stål finna en
aktivitetsnivå högre än 0,1 ^C/t 1 på 1 000 och
1/5 000 för att finna en nivå högre än 40 fiC/t.
Två tredjedelar av produktionen är överhuvud
taget ej kontaminerad. Saken kan vara aktuell
vid konstruktion av järnstrålskärmar för
erhållande av extremt låg bakgrund liksom vid val
av material för detektorer.
Fransmannen Hours har efter noggranna
beräkningar och experiment formulerat förslag
om aktivitetsnivåer som eventuellt kan läggas
till grund för en internationell
överenskommelse15. Sålunda bör man söka underskrida
2 ^iC/t eller i varje fall 10 |iC/t. Man kan alltså
sammanfattningsvis säga att det är en allmän
strävan till återhållsamhet med denna metod;
närmast har man satt som mål att underskrida
10 [iC/t. Detta kräver vissa arrangemang vid
mätning av preparat som ligger på stort djup.
För närvarande diskuteras märkning av
enstaka göt eller av alla göt av en viss kvalitet i
metallurgisk industri8, 10. Svårigheter att hålla
reda på olika kvaliteter vid fabrikationen
skulle underlättas, om man införde ett aktivt
ämne eller en blandning så att en viss "kod"
uppkommer. Man kan också märka med
långlivade spårämnen med gnista från en
radioaktiv elektrod.
Då lagringstiden ibland kan uppgå till 0,5—1
år måste isotoper med tämligen långa
halveringstider tillgripas. Innan chargemärkning,
speciellt med långlivade ämnen, av denna typ
mer allmänt realiseras, måste tillåtlig
aktivitetsnivå diskuteras. När man vet att produkten
har ett speciellt ändamål och aldrig kan vålla
skada finns ingen anledning till överdriven
stränghet.
Fotografisk film, särskilt röntgenfilm, är en
känslig detektor för joniserande strålning på
grund av kumulativ verkan. Kontaminerade
föremål kan därför vålla skada, särskilt om de
ligger i kontakt med film.
Transportbestämmelserna för järnvägarna är skrivna bl.a. för
detta fall. Kärnvapenstoft kan ibland ställa till
med obehagliga effekter, närmast genom
kon-tamination av den fotografiska industrins
råvaror. Ett länge känt sådant fall är
tillverkning av skyddspapper för film ur halm från
områden nära USA:s provfält för kärnvapen.
Film i kontakt med sådant papper blev skadad.
Obehagligt nog finns klara indikationer även
i vårt land om att det under senare år blivit
filmskador av kärnvapenstoft. Stoftet kommer
på olika sätt in i pappersfabrikationen och små
svärtade fläckar kan fås på film11, som är i
kontakt med sådant papper. Extremt låga
aktiviteter kan ge skada just därför att de
föreligger såsom korn. Så t. ex. kan ett korn som
avger endast en betapartikel i minuten ge en fullt
synlig fläck på några veckor.
Även om de fotografiska fabrikerna numera
omsorgsfullt väljer råvarukällor, t.ex. väljer
cellulosamassa av tillräcklig ålder och aldrig
använder halm, kan skador uppkomma.
Jon-bytarrening av massafabrikers vatten eller
användning av brunnsvatten samt lagring av
massan en tid är extrema men sannolikt
verksamma medel. Den fotografiska industrin själv kan
tvingas rena sitt vatten lika noga och även
filtrera luften i lokalerna. Den måste också
företa särskilda stickprovskontroller för denna
typ av skador. Skall en fotografisk industri
använda radioaktiva hjälpmedel, många
anledningar finns, måste den avskilja denna
verksamhet från fabrikationen på ett mycket
effektivt sätt.
Problemet att undvika dessa skador på
fotografiskt material torde studeras på flera håll.
Det är bl.a. ur exportsynpunkt angeläget att
saken undersöks mycket ingående.
Synpunkter på tillåtliga
aktivitetsnivåer
Det bör först upprepas att här diskuterade
aktivitetsnivåer ligger långt under dem som ur
hälsoskyddssynpunkt rekommenderas för luft,
vatten och födoämnen. Trots detta finns det
tydligen skäl att diskutera och helst internationellt
överenskomma om en industriell aktivitetsnivå
till skydd mot skador på t.ex. film,
kontamine-ring av detektorer, strålskärmar för dylika etc.
Det är också i full enlighet med ICRP:s anda
att alla doser skall hållas så små som möjligt3.
Det är också fullt möjligt att sätta nivån
mycket låg, ty i de flesta fall kommer en låg nivå
ej att medföra några oöverkomliga svårigheter
för genomförandet av
spårämnesundersökningar i full teknisk skala.
Var nivån skall sättas finns ännu intet
förslag om, trots den diskussion som förts
internationellt. Som en utgångspunkt för en
diskussion kan man föreslå 5 jxC/1, ehuru den exakta
siffran endast spelar en liten roll. Med 1 fiG bör
i dossammanhang förstås en verkan som är
ekvivalent med verkan av 1 |iC ""Co. Vagheten i
definitionen torde ej spela någon praktisk roll.
Den överensstämmer med vad AEC funnit vara
önskvärt för kontaminerat stål10. Man borde
också kunna enas om följande "normalregler":
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
