Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Tillåtlig radioaktivitet i industriella produkter, av Torbjörn Westermark och Arne Hedgran - Projekteringens behag — verklighetens krasshet, av WS - Kraftenheten kilopond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att man för varje problem väljer en isotop
med kortast tänkbara halveringstid, helst
ej längre än ett år med undantag för "C
och 3H;
att man aldrig som spårämne använder
aktiva ämnen av farligaste klassen (t.ex.
-Sr);
att man också vid radiologiska tillämpningar
söker gå efter graden av farlighet, dvs.
föredrar 3H framför ""Sr i t.ex. lysande
föremål och MKr framför ®°Sr även om det
kostar något mer.
Man kan vidare med många åtgärder verka
för låga aktivitetsnivåer. En utvecklingslinje
som i USA kallas "low-level-tracing" är nu
stadd i livlig utveckling. Genom extremt väl
skärmade detektorer kan man spåra 14C, *°K
eller 3H vid deras aktivitetsnivå i malmerna. Det
amerikanska bolaget Nuclear Science and
Engineering Corp. visade i ett falP att man
kunde spåra läckor av flytande natrium i en
flygmotor genom att tillföra ^Na i en halt som
ej översteg specifika aktiviteten i ett naturligt
kaliumsalt (som ju innehåller 40K med 1,2 x 10°
års halveringstid).
I vårt land är vi på god väg mot "low-level
tracing" genom konstaterandet att
"bakgrundsnivån" (naturens egen) är enormt låg i en
vattenmassa där avståndet till bottnen eller
väggen är mer än ca 1 meter". Som exempel kan
nämnas ett typiskt spårämnesförsök13, vid
vilket informationen erhölls vid en förbluffande
låg aktivitetsnivå. Som synes (fig. 1)
underskrider denna toleransnivåerna med ett par
tiopotenser, ja t.o.m. aktiviteten ovan jord. En
stor del av framgången med följandet av våra
vattendrags strömning ut i recipienterna beror
på samma förhållande".
Doshastigheten i fig. 1 är den interna
beta-doshastigheten som grovt kan sägas vara den
doshastighet man får, om man sticker
lillfing-ret i det aktiva materialet. Som synes kan
isotopingenjören redan efter en halvtimme
överlåta ansvaret för hälsoskyddet. Av figuren
framgår emellertid också att man i början av
försöket handhar tämligen stora aktiviteter,
vilket givetvis måste ske med gott omdöme.
Litteratur
1. Strålskyddslag given den 14 mars 1958. Svensk
Författningssamling nr 110 och 111.
2. Kungl. Maj:ts kungörelse med tillämpningsföreskrifter
till strålskyddslagen given Stockholms slott den 19/12 1958.
Samling av författningar och cirkulär m. m. angående
me-dicinalväsendet nr 120—124. Kungl. Medicinalstyrelsen,
Stockholm 1958.
3. Recommendations of the International Commission ön
Radiological Protection. London 1959.
4. Maximum permissible body burdens and maximum
per-missible concentrations of radionuclides in air and in water
for occupational exposure. Nat. Bur. Stånd. Ilandbook 69.
Washington 1959.
5. Smith D B & Eakins J D: Radioactive methods for
labelling and tracing sand and pebbles in investigations of
littoral drift. "Badioisotopes in Scientific Research", Proc.
of the First (Unesco) International Conference bd 2 s. 619.
London 1958.
6. Davidsson J: Lund studies in geography, series A. Phys.
Geography, 1958, h. 12.
7. Kulikonv I S & Popow I A: Radioaktive Isotope in der
Metallurgie. Berlin, 1959.
8. Ekwall L G: Användning av radioaktiva isotoper inom
gruv- och järnhanteringen. Jernk. Ann. 142 (1958) s. 369—400.
9. Voice E W: Radioactive indicators for blast-furnace
re-fraclory wear. J. Iron Steel Inst. 1951 febr. s. 157.
10. Douglas D L: Radioactive Iracers for tagging special
steel mells. Nucleonics 12 (1954) jan. s. 17.
11. Ivarsson B: Tappi 41 (1958) h. 12 s. 187 A. Sisefsky J:
A method for photographic identification of microscopical
radioactive particles. FOA 2 Rapp. A 2024—2097, Stockholm
1959.
12. Kruger P: Industrial tracing with radioisotopes. Nuclear
Science and Engineering Corp. Pittsburgh, USA, 1958.
13. Erwall L G & Ljunggren K: Recent uses of
radioisotopes in technological research and control in Sweden. Proc.
Second United Nations Intern. Conf. Geneva 1958 bd 19 s. 3.
14. Ljunggren K, Erwall L-G, Rennerfelt J &
Wester-mark T: Nachweis von Wasserströmen mit radioaktiven
Isotopen nach der Szintillationszählmethode. Dechema
Mono-graphien bd 30 (1958) s. 185—204.
15. Hours R: Emploi de traceurs radioactifs pour 1’etude
de 1’usure des refractaires de haut-foarneau-necessité de
fixer 1’activité specifique maximum tolerable dans la fonte,
Rapp. Section des Applications des Radioéléments, Dept. de
Physico-Chimie, CEA, Saclay, Paris, Rapp. SAR/57/53/RH/
GM febr. 1957.
16. Wramstedt S: Determination of the retention lime of
the sludge phase and the liquid phase in thickeners by
means of radioactive tracers. Socker, Handlingar II, 14 (1958)
s. 113.
Projekteringens behag — verklighetens
krasshet. Då det gäller att få fram nya konstruktioner
eller tillverkningsprocesser, är det ofta lätt att ånge
de principer eller idéer som borde kunna föra fram
till målet. Verklighetens väg är däremot oftast hård
och bemängd med praktiska hinder. Detta har bl.a.
atomreaktorbyggarna fått erfara i rikt mått.
Vid Schiffbautechnische Gesellschafts årsmöte i
Hamburg belyste Commander R Muller, US Navy,
situationen i fråga om tryckvattenreaktorer för
fartyg. Bl.a. jämförde han föreslagna reaktorer med
verkliga och konstaterade, att man om de
projekterade anläggningarna säger, att
de är enkla
de är små
de är billiga
de är lätta
de kan tillverkas mycket snabbt
de kräver litet utvecklingsarbete och kan
sammanställas nästan uteslutande av delar som redan finns
de befinner sig fortfarande på projektstadiet och
är icke under byggnad.
Om de verkliga reaktoranläggningarna måste man
däremot konstatera, att
de håller på att byggas
de inte blir färdiga inom utlovad leveranstermin
de kräver ett jättelikt utvecklingsarbete för
skenbart triviala delar
de är stora
de är komplicerade
de är tunga.
Liknande reflexioner kan göras om andra
reaktorer än tryckvattenreaktorer för fartyg, t.o.m. om
helt andra objekt än atomreaktorer (Tekniskt
Forum 1959 h. 16 s. 291). WS
Kraftenheten kilopond har av Sveriges
Standardiseringskommissions tekniska nämnd
rekommenderats för användning i svensk standard, såvida
icke särskilda skäl talar för annan kraftenhet. Olika
enheter bör användas för massa och kraft.
1232 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
