Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Havsisens hållfasthet, av Ilmari Sala - Stora båtpropellrar av nylon - Andras erfarenheter - Kalk ur vatten, av SHl - Lastpappar av trä kontra engångspallar, av Magnus Smedberg - Skydd mot kvicksilverförgiftning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De i ekvationen ingående parametrarna kan
för närvarande endast bestämmas på
experimentell väg, bl.a. därför att saltvattenshålen i
många fall kan ha elliptisk tvärsektion.
Bestämning av relativa saltvattensvolymen ß
erbjuder inga principiella svårigheter.
Parametern a eller de motsvarande
formparametrarna uppmätes enklast direkt på fotografier
enligt fig. 4.
Minsta överensstämmelsen mellan olika
forskares värden föreligger beträffande
brottgränsen Op för ren is och för
spänningskoncentra-tionsfaktorn k. Ett riktigt värde för op kan
knappast bestämmas med
laboratorieframställ-da provstavar ur ledningsvatten eller
destillerat vatten. Det bästa sättet vore att prova
mi-niatyrprovstavar framställda ur islameller hos
havsisen. Är detta icke möjligt blir man
hänvisad till att göra prov med insjöis och med
is ur filtrerat vatten frigjort från bubblor.
Bestämning av formfaktorn för
saltvattenshålen sker lämpligast med hjälp av fotografier
som visar hålens tvärsektion. Det av Anderson
och Weeks angivna värdet k = 3 synes dock
vara för stort7. Isens kälkänslighet slutligen
torde endast kunna bestämmas experimentellt.
Reproducerbara provresultat torde vara att
vänta endast för nybildad kärnis. På olika
forskningsorter får man sedan kartlägga
dege-nerationens beroende av lokala meteorologiska
förhållanden.
Östersjön med sina vikar utgör ett viktigt
område för undersökningar av havsisens
egenskaper, genom att dess salthalt varierar från
noll till nära 1 %.
Litteratur
1. Anderson, D L & Weeks, W F: A theoretical analysis
of sea-ice strength. Träns. Am. Geophys. Union 39 (1958)
s. 632—640.
2. Assur, A: Composition of sea-ice and its tensile strength.
Arctic Sea-ice Conference. Prel. Paper, Washington 1958.
3. Butkovich, T R: Strength studies of sea-ice. SIPRE
Res. Rep. No. 20, Wilmette, 111. 1956.
4. Butkovich, T R: Recommended standards for
small-scale ice strength tests. SIPRE Res. Rep. No. 23, Wilmette,
111. 1957.
5. Jellinek, H H G: Tensile strength properties of ice
adhering to stainless steel. SIPRE Res. Rep. No. 23,
Wilmette, 111. 1957.
6. Löfqvist, B: Lyftkraft och bärförmåga hos ett istäcke.
Tekn. T. 74 (1944) s. 761.
7. Neuber, H: Kerbspannungslehre. Berlin 1958.
8. Bipperger, E A & Davids, N: Critical stresses in a
circular ring. Träns. Am. Soc. Civ. Engrs 1947 s. 619—628.
9. Tabata, T: Studies ön visko-elastic properties of sea-ice.
Arctic Sea-ice Conference. Prel. Paper Washington 1958.
10. Weeks, W F & Anderson, D L: An experimental study
of the strength of young sea-ice. Träns. Am. Geophys. Union
39 (1958) s. 641—647.
11. Weeks, W E & Lee, O S: Observations ön the physical
properties of sea-ice at Hopedale, Labrador. Arctic il (1958)
h. 3 s. 134—155.
12. Wyman, M: Deflections of an infinite plate. Canadian J.
Res. 28A, 1950 s. 293—302.
Stora båtpropellrar av nylon används i USA
framför allt på fiskebåtar. Härigenom sparas ca
85 °/o i vikt och uppnås 2—3 gånger så stor
livslängd som med bronspropellrar.
m m m
w
• •
A andras erfarenheter
Kalk ur vatten
Vid en amerikansk cellulosafabrik används 150 000
m3/dygn brunnsvatten med en hårdhet av 200 mg/1
CaO. Det avhärdas med kalk till 80 mg/1 CaO,
varvid man får ca 100 t/dygn kalciumkarbonatslam.
Detta innehåller magnesium och järn som
huvudföroreningar.
För att kunna använda kalken avlägsnar man
magnesiumföreningarna genom inblåsning av
koldioxid i slammet som innehåller 10 % fasta ämnen
och klasserar. Det renade slammet avvattnas, och
man utvinner ca 80 °/o av kalken som en 60 °/o
filterkaka, vilken är lämplig för kalcinering.
Genom att tillvarata slammet slipper man
problemet att skaffa plats för det, och enligt uppgift
sparar man 5 000 $/månad trots kostnaden för
upp-arbetningen (Chemical Engineering 1 juni 1959
s. 35). SHl
Lastpallar av trä kontra engångspallar
Under senare år har stor publicitet ägnats nva
pall-material, engångspallar och helt pallfri
materialhantering. National Wooden Pallet Manufacturers
Association i USA anser emellertid att lastpallar av
trä ingalunda är ställda på avskrivning.
Ar 1949 såldes i USA 20 milj. träpallar och 1959
räknar man med att komma upp till 50 milj. Detta
motsvarar 98 % av alla sålda pallar, och den
siffran har stått sig de senaste fem åren. Även
en-gångspallarna tillverkas i ökande omfattning i trä
— för fem år sedan 50 ^/o, nu 80 ■%>.
Genom tillkomsten av pallpooler och
fraktnedsättning vid retur av tompallar anses den ekonomiska
fördelen med billiga engångspallar snart vara
eliminerad, varför engångspallen i huvudsak kommer
att försvinna ur marknaden.
Den pallfria materialhanteringen kräver ensartat
gods och i många fall förstärkt emballage för att
godset skall hålla under trycket från klämgafflarna.
Det dyrare emballaget och den dyrare
truckutrustningen äter ofta upp den vinst man får av att slippa
pallar. Den vinst i lagringsvolym som man gör i
höjdled genom att utesluta pallarna förloras i
sidled, genom att klämgaffeln måste få plats mellan
enhetslasterna. Även transport i godsbehållare
anses gynna träpallarna. I stora behållare kommer
godset att lastas på pallar, och små behållare
hanteras ofta lastade på pallar (Modern Materials
Handling sept. 1959 s. 104). • Magnus Smedberg
Skydd mot kvicksilverförgiftning
Man har funnit att råttor inte förgiftas av
kvick-silverklorid, om de förut givits racemisk
N-acetyl-penicillamin eller racemisk penicillamin. Dessa är
de enda hittills funna medlen mot
kvicksilverförgiftning, som kan tas in genom munnen. Det bästa
i dag använda motgiftet är
2,3-dimerkapto-7-propa-nol (brittisk antilewisit), men det måste injiceras.
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
