Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Andras erfarenheter - Skydd mot kvicksilverförgiftning, av SHl - Fysikalisk näsa, av SHl - Polyfenyletrar som smörjmedel, av SHl - Uretanfärger, av SHl - Kopparkorrosion och dess konsekvenser, av U T—h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Penicillamin är /S,/?-dimetylanalogen till cystein en
naturlig sulfhydrylaminosyra. Varken cystein eller
dess ,/?-monometylanalog skjddar emellertid mot
kvicksilverförgiftning. En orsak härtill tros vara att
dessa sulfhydrylföreningar snabbt bryts ned i
kroppen. Så är däremot inte fallet för penicillamin och
N-acetylderivatet är ännu stabilare. Det senare är
därför effektivare än den förra och dessutom mindre
giftigt (Chemical & Engineering News 13 april 1959
s. 43). SHl
Fysikalisk näsa
Den mänskliga näsan tycks nu för första gången ha
fått en allvarlig konkurrent vid upptäckande och
bedömning av lukt och smak. Man har nämligen i
USA konstruerat en "fysikalisk näsa" med vilken
luktämnen i luften kan påvisas och mätas direkt.
Den består av en jonisationsdetektor kombinerad
med en gaskromatograf.
För första gången kan man direkt analysera några
kubikcentimeter luft, tagna i närheten av ett
luktande material. Provet går till en gaskromatograf i
vilken det delas upp i komponenter vilka registreras
av jonisationsdetektorn i den från
kromatografko-lonnen utgående gasen.
Med apparaten kan man upptäcka 10~14—10_ia mol
av ett luktämne. Med den kan man skilja t.ex.
mellan olika whiskysorter, mellan naturliga och
konstgjorda luktämnen, mellan goda och dåliga eteriska
oljor. Man väntar emellertid att instrumentet skall
få användning inte bara för studium av lukter utan
också för forskning och kontroll inom plast-,
pappers- och läkemedelsindustrierna samt inom
medicinen.
Av stort intresse är att man med den fysikaliska
näsan kan följa ett luktämnes förändring med
tiden. Detta har nämligen varit omöjligt med de
tidigare använda metoderna som fordrat en
komplicerad och tidsödande anrikning vid vilken luktämnet
för övrigt ofta blivit förorenat eller förändrat.
Genom direkt provtagning kan man t.ex. bestämma
luktämnena från lök genast efter dennas krossning
och sedan iaktta deras förändring som visat sig
vara högst betydande. Man har vidare konstaterat
att vissa ämnen, såsom klorofyllin och
kopparglu-konat drastiskt minskar löklukt (Chemical & Er
gineering News 20 april 1959 s. 52). SHl
Polyfenyletrar som smörjmedel
Polyfenyletrar tycks i framtiden kunna konkurrera
effektivt med andra smörjmedel för hög temperatur.
De motstår nämligen termisk sönderdelning bättre
än några andra organiska ämnen utom
polyaroma-tiska kolväten. Deras sönderfallspunkter ligger vid
440—460-C, medan nu använda
högtemperatur-smörjmedel snabbt faller sönder över 370°C.
Etrar-na är lika stabila vid ca 450°C som silikoner är vid
395°C, kolväten vid 350°C och estrar vid 280°C.
Polyetrarna uppges tåla fem gånger så mycket
radioaktiv strålning som vanliga smörjmedel. De
motstår oxidation vid upp till 315°C i luft (ca 200°C
för vanliga oljor). Strålning minskar deras resistens
Tabell 1. Metapolyfenyleters egenskaper
Sönderfallspunkt ................................................................°C 460
Nyttig livstid vid 480°C .......................... h 80
Lägsta flyttemperatur ....................................................°C 1,7
Viskositet vid 10°C ........................................................cSt 36 700
100°C ........................................................cSt 12,72
200°C ........................................................cSt 2,05
370°C ............................ cSt 0,62
mot oxidation, men denna är dock mycket större
efter måttliga y-ståldoser än icke bestrålade vanliga
smörjoljors.
Mest lovande av polyfenyletrarna är
metabis(meta-fenoxifenoxi)bensen (metapolyfenyleter) som
tillverkas i experimentkvantiteter i USA. Dess lägsta
flyttemperatur och viskositet-temperaturkurva är
fördelaktigare än övriga provade polyfenyletrars (tabell 1).
Den är flytande vid 1,7—538°C, medan övriga
polyfenyletrar är fasta vid rumstemperatur.
Etrarna har vid lika molvikt större viskositet än
gängse smörjmedel, varigenom de är mera
användbara vid temperaturer över 200°C.
Viskositet-tem-peraturkurvans lutning är över 100°C minst lika
fördelaktig som för estrar, kolväten och silikat med
ungefär samma molvikt, men under 100°C är den
ofördelaktigare. Etrarnas smörjförmåga liknar
kolvätens, estrars, silikoners och silikats (Chemical &
Engineering News 13 april 1959 s. 64—65; Materials
in Design Engineering juni 1959 s. 132). SHl
Uretanfärger
Färger med bindemedel av uretanoljor, framställda
av alkaliraffinerad linolja, pentaerytritol och
toluen-diisocvanat tycks vara överlägsna vanliga
alkydfär-ger för målning av trä. Deras pris lär vara så lågt
att de kan konkurrera med alkydfärger.
Vid ett tvåårs prov förlorade uretanfärgerna sin
glans snabbare än alkydfärgerna i början, men efter
två år var de båda färgtyperna likvärdiga
(Indu-strial & Engineering Chemistry maj 1959 s. 34 A).
SHl
Kopparkorrosion och dess konsekvenser
Koppar i kontakt med oädla metaller kan som
bekant ge anledning till accelererad korrosion.
Likaså kan vattenlösningar av kopparsalter förorsaka
allvarliga angrepp på oädla metaller. I många
kemiska processer kan spår av koppar medföra
störningar varför koppararmatur måste undvikas.
Koppar angrips av mjukt vatten, särskilt vid
närvaro av humussyror. I ett område i Storbritannien,
där kopparrör används, blev husmödrarnas
aluminiumkärl snabbt punktfrätta, och förzinkade
hydroforer gick läck. Gummi och ebonit stoppar ej
heller för kopparjoner, de blir sköra och faller sönder.
Det finns emellertid en grupp heterocykliska
ämnen med två eller flera kväveatomer och med eller
utan en eller flera svavelatomer som har en specifik
inhiberande effekt på kopparkorrosion. Deras
verkan sammanhänger med att de bildar olösliga
ke-later med kuprojoner. Den enklaste av dessa
inhi-bitorer är bensotriazol, men
2-guanidinosubstituera-de arylimidazoler, t.ex. 2-guanidinobensimidazol är
ännu effektivare.
Genom bildning av olösliga kopparkomplex
skyddar de även oädlare metaller från de galvaniska
effekter som kopparutfällning medför. De används
därför sedan länge i slutna kylsystem där koppar
eller mässing ingår t.ex. i kylvätskor för bilar, samt
i hydrauliska system med ricinolja-diacetonalkohol.
Kombinationen bensotriazol och natriumnitrit sägs
skydda stål i kontakt med koppar.
Bensotriazoler kan också användas vid
elektrolytisk rengöring i alkali av metallkombinationer vari
mässing och koppar ingår, t.ex. i textil- och
livsmedelsindustrin. Även vid kontakt mellan
aluminium och koppar och i gummiklädda kärl med
koppararmatur ger dessa inhibitorer
korrosionsskydd (J K Aiken i Product Finishing okt. 1959
s. 90). U T—h
1238 TEKN ISK TI DSKRI FT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
