- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 89. 1959 /
1244

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Nya metoder - Framställning av keramiskt glas, av SHl - Väggelement med fabriksfärdig fasadyta i färg, av B S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

energi mellan den lösta och kristallina katalysatorn
och genom stark övermättning vid glasets kylning.

Katalysatorns joner eller atomer måste diffundera
mycket snabbare än glasets huvudkomponenter vid
låg temperatur, och ytenergin mellan glaset och
katalysatorkristallerna måste vara låg så att effektiv
vätning uppnås. En given katalysators effektivitet
beror dessutom på likheten mellan dess
kristallstruktur och strukturen hos de kristaller vilkas
bildning den skall utlösa. Några välkända katalysatorer
är guld, silver och koppar som katalyserar
kristallisering av NaF, Li2SiOa och BaSLO-.

En glassats, innehållande katalysator, smälts till
ett genomsynligt glas som formas på vanligt sätt.
Artiklarna kyls till den temperatur vid vilken
katalysatorn ger kristallisationskärnor eller glödgas och
kyls till rumstemperatur för att senare
återupphettas. Temperaturen är härvid vanligen 100°C högre
än glödgningstemperaturen och hålltiden från några
minuter till två timmar. Därefter höjs temperaturen
100 3C, varvid katalysatorkristallerna utlöser
grundmassans kristallisation.

Ett exempel på ett keramiskt glas är Fotoceram
8603. ett ljuskänsligt litiumsilikatglas med guld,
silver eller koppar som katalysator (Tekn. T. 1950
s. 223). Ett annat är ett
litiumoxid-aluminiumoxid-kiseldioxidglas, katalyserat med titandioxid. Det
tillverkas under handelsnamnet Pyroceram 9608 och
har fått stor användning till köksartiklar (Tekn. T.
1957 s. 815). Det har nämligen en unik kombination
av resistens mot temperaturväxlingar, hållfasthet
och kemisk resistens. Vidare är det lättbearbetat
och relativt billigt.

Ett tredje exempel är ett
magnesiumoxid-alumi-niumoxid-kiseldioxidglas, katalyserat med
titandioxid. Det ger ett hårt, höghållfast keramiskt glas
med låg utvidgningskoefficient och goda
dielektriska egenskaper vid höga frekvenser. Det kallas
Pyroceram 9606 (S D STOOKEY i Industrial & Engineering
Chemistry juli 1959 s. 805—808). SHl

Väggelement med fabriksfärdig fasadyta i färg

Under senaste åren har monteringsbygge med
fabri-kationstillverkade element blivit allt vanligare. Vid
tillverkning i fabrik kan man använda inlärd
arbetskraft och långt driven maskinutrustning och
därigenom få en hög och jämn kvalitet. På
arbetsplatserna blir man mera oberoende av klimatet och

Fig. 1.
Horisontalsektion av
lättelement med
fasadyta av
Preobas. Vid
monteringen
fylles fog spår et
med cementbruk
1:2,5. Vid
flerfamiljshus förbindes elementets
ut- och insida
normalt med
fyra rostfria
byglar.

Fig. 2. Flerfamiljshus i Falun med ytterväggar av
lättelement och fasadyta av Preobas.

kan bygga husen snabbare. Då större delen av
administrationskostnaden för byggnadsobjektet är
tids-bunden kan den korta byggnadstiden innebära
stora besparingar.

Våningshöga lättbetongelement för väggar började
användas i början av 1950-talet. En ny produkt
med hög värmeisolering lanserades våren 1957. Den
bestod av två armerade element limmade mot en
platta av styv skumplast. Nu, hösten 1959, har man
gått ett steg längre och försett elementen med en
färdig fasadyta. Den består av ca 1,5 mm färgade
mineralkorn i olika kombinationer som inbäddas i
ett glasklart bindemedel på akrylbas.

Efter fräsning borstar man elementen noggrant
rena och grundar dem med akrvlat. De torkas
därefter under infrastrålare, varpå en klistrande
beläggning påföres. På denna lägges sedan färgkorn
till en tjocklek av 3—4 mm. Elementen torkas ånyo,
lösa korn borstas bort, varpå man lägger på en
toppbeläggning. Efter ännu en torkning förpackas
elementen. De levereras bandade till
byggnadsplatsen och buntade så att fasadytorna ligger mot
varandra med skyddade mellanlägg.

Bindemedlet i fasadytan är starkt vattenavvisande
men tillåter samtidigt diffusion av vattenånga.
Väderbeständighet, färgäkthet och slaghållfasthet hos
ytan anges vara god.

Vid monteringen ställs elementen intill varandra
på bjälklaget och sammanbindes med cementbruk,
fig. 1. Då materialet i fasadytan är vattenavvisande
anses det inte troligt att vatten kommer att samlas
i skarven. Risken för frysning och sprängning av
elementen anses därför vara liten. Man kan även
klara fogproblemet genom att sätta lister av plast
e.d. över fogarna.

Ytmaterialet, som fått namnet Preobas. har
provats under en vinter. Nyligen har en villa utanför
Gävle färdigställts. Det första större projektet håller
på att uppföras i Falun (fig. 2). Tillverkningen sker
för närvarande endast i Siporexbolagens fabrik i
Gävle. Samma fasadyta kommer så småningom
även att kunna levereras på vanliga massiva såväl

1244 TEKNISK TIDSKRIFT 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:55:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1959/1268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free