Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Kärnreaktoranläggningen i Halden, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyttja självcirkulation även vid stor
reaktoreffekt; dyra och komplicerade pumpaggregat
med stort effektbehov behövs inte;
man kan använda primärångan direkt i en
turbin varigenom dyrbara värmeväxlare kan
undvaras och temperaturfall mellan reaktorn
och turbinen kan undvikas;
för kokarreaktorer dimensioneras
primärsystemet för ett arbetstryck som är lika med den
mättade ångans tryck vid arbetstemperaturen;
tryckvattenreaktorer måste arbeta vid
väsentligt högre tryck för att kokning skall
undvikas; kokarreaktorer kan därför konstrueras
lättare och billigare än tryckvattenreaktorer;
är kokarreaktorn rätt konstruerad, har den
under drift en mycket stor
självstabiliseran-de förmåga; när effekten och därmed
ångvolymen i reaktorhärden växer bromsas
nämligen kedjereaktionen i bränslet.
Kokarreaktorer har provats i USA med
mycket gott resultat. Alla har haft vanligt vatten
som kylmedel, medan Halden-reaktorn har
tungt vatten. Häri ligger ingen väsentlig
skillnad, men man kan teoretiskt visa att reaktorns
självstabiliserande förmåga blir något större
med tungt än med vanligt vatten, och man
kan i princip få tungvattenreaktorn att arbeta
med något billigare bränsle.
Man beslöt att använda tungt vatten som
moderator och kylmedel delvis på grund av de
tidigare anförda teknisk-ekonomiska
förhållandena, delvis på grund av de förhållanden
som rådde på uranmarknaden när projektet
lades fram. Detta kunde då realiseras med
naturligt uran som bränsle. Anrikat uran var
nämligen ännu inte tillgängligt och en
nödvändig förutsättning för att reaktorn skulle
komma i gång var då användning av tungt vatten
som moderator.
Hittills har man inte haft någon orsak att
beklaga det gjorda valet, ty kokarreaktorn med
tungt vatten anses nu vara bland de mest
lovande typerna ur energiekonomisk synpunkt.
Det har också gjort att världens första reaktor
av denna typ satts i drift i Norge.
Val av konstruktionsdata
En av de viktiga slutsatser, som man dragit
vid genomräkning av ett antal reaktorprojekt,
är att man möter kraftreaktorproblemen i full
utsträckning när man kommer upp till en
värmeeffekt på ca 10 MW. Den första
förutsättningen för ett konkret projekt borde därför
vara att reaktorn konstrueras för minst 10 MW
värmeeffekt. Då först kan man vänta att vinna
tillräckliga erfarenheter i förhållande till
insatsen.
Vid valet av högsta drifttemperatur och
motsvarande tryck insåg man ganska snart att om
naturligt uran används som bränsle måste det
vara i form av enkla metallstavar. Dessa kan
inte bringas upp till hög temperatur dels av
reaktorfysikaliska orsaker, dels på grund av
korrosionsförhållandena.
Man har emellertid förutsatt att bränsleele-
Fig. 2. Modell <u> Ihdden-reaktorn i bergrummet; A hjälpkylarkrets,
Ii reninyskrets för tunyt vatten, C tunyvattenkondensor, I) ångdom,
E samlingsbrunn för vatten, F brunn för använda bränsleelement, (l
vattentät brunn för större radioaktiva komponenter.
ment för hög temperatur senare skulle bli
tillgängliga och har därför konstruerat reaktorn
för 40 kp/cm2 arbetstryck och ca 250°C
koktemperatur. Detta var den praktiska gräns som
man ansåg sig kunna gå till ur
konstruktionssynpunkt, och den bör kunna ge erfarenheter
vid så hög temperatur att de är av intresse för
kraftproducerande reaktorer.
Man har därför byggt Halden-reaktorn för
10 MW värmeeffekt, 40 kp/cm- arbetstryck,
250°C arbetstemperatur och naturligt uran
som bränsle. Anläggningen är av experimentell
karaktär och har därför givits en så bred
experimentell utformning som man mäktat
tekniskt och ekonomiskt.
Reaktorn skall ge värme vid relativt hög
temperatur vilket är nödvändigt ur praktisk
synpunkt. Värmets utnyttjande för
kraftproduktion eller på annat sätt har ansetts ligga
utanför Ifas verksamhetsområde, och man har
därför valt att avlägsna värmet på effektivaste och
billigaste sätt med förbehållet att belastningen
skall kunna varieras vid experiment.
Val av byggnadsplats
Vid bedömning av olika platser för placering
av reaktorn föll valet på Halden.
Saugbrugs-foreningen där är nämligen särskilt
intresserad för framtida utnyttjning av kärnenergi för
generering av processånga och var därför
också villig att ställa ett område till förfogande
för reaktorn.
Detta resulterade i ett avtal enligt vilket
reaktorn har placerats på Saugbrugsforeningens
mark och fabriken skall utnyttja den ånga som
eventuellt produceras vid försöksdriften. Det
1276 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
