Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Kärnreaktoranläggningen i Halden, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutliga valet av plats för reaktorn har gjorts
på grundval av geologiska undersökningar och
värderingar. Reaktorn har byggts i ett
bergrum i utkanten av Halden, en stad på ca 10 000
invånare.
Anläggningen
Utom reaktorn och dess kylkrets (Tekn. T.
1958 s. 999) liar anläggningen ett antal
lijälp-kretsar. Av intresse är också utrustningens
placering i bergrummet.
Hjälpkr etsar na
Vid reaktorns drift spaltar y-strålningen något
tungt vatten i väte och syre (Tekn. T. 1957 s.
719). Dessa gaser kan orsaka flera
komplikationer, t.ex. påverka korrosionsbetingelserna,
ge explosiva blandningar eller minska
värmeövergången i kondensorn. För att
kompensera den kontinuerliga spaltningen av vattnet
har man byggt in en rekombinationskrets i
primärsystemet (fig. 1).
Gaserna kommer att koncentreras i
kondensorn. Med ett venturirör i ångledningen från
reaktorn åstadkommes en så stor
tryckdifferens att de sugs från kondensorn över en
platinakatalysator vid vilken de återförenas till
vatten.
I hjälpkylarkretsen har man lagt in en
reningskrets för tungvattnet. En delström av
detta kyls till en temperatur vid vilken det kan
renas genom filtrering genom en jonbytare.
Det renade vattnet pumpas åter in i
huvudkretsen. Jonbytaren håller kvar
korrosionsprodukter och eventuellt andra föroreningar.
Då klyvningsprodukter, som kan komma från
uranstavarna, koncentreras i jonbytaren, liar
denna försetts med strålningsmätare.
Man har lagt stor vikt vid anordningar som
hindrar okontrollerbar spridning av
radioaktivt material vid en eventuell olyckshändelse.
Allt vatten, som släpps ut i samhällets
avloppssystem, kontrolleras först på radioaktivitet.
Vid en olyckshändelse kan man få aktivt
vatten i en eller flera av fyra ledningar. Vattnet
från dessa går normalt genom en
lagerbehållare och från denna i avloppet.
I behållaren kontrolleras kontinuerligt att
vattnet är fritt från radioaktivitet, och
utloppet från den stängs, om aktivitet konstateras.
Genom individuell mätning kontrolleras (också
kontinuerligt) vattnet i var och en av de fyra
ledningarna så att inaktivt vatten kan släppas ut
direkt i avloppet, medan bara det aktiva
samlas i behållaren. Det totala lagerutrymmet är
ca 260 m3. Aktivt vatten måste renas innan det
släpps lit i avloppet.
I kondensorn kyls ångan från reaktorn med
vanligt vatten som cirkulerar i en
sekundärkrets. Härvid alstras lättvattenånga som skils
från vattnet i en ångdom och eventuellt
utnyttjas som processånga. Det förångade
vattnet ersätts med matarvatten som först passerar
en värmeväxlare i den kylvattenkrets som är
inbyggd i strålskyddet och därefter en
avliärd-ningsanläggning. Innan det förs in i
sekundärkretsen utnyttjas det som kylvatten i
lijälp-kylaren.
Utrustningens placering
Reaktorhallen i berget är ca 30 m lång, 10 m
bred, 12 m hög över golv och 14 m djup
under golv. Taket är ca 60 m tjockt och minsta
bergtjockleken snett uppåt och utåt är ca 35
m. Största delen av installationen är placerad
under golvet (fig. 2). I källaren på ena sidan
om reaktorn finns bl.a. hjälpkylarkretsen A
och reningskretsen för tungt vatten B. över
golvet står tungvattenkondensorn C och
ångdo-men D. I källargolvet finns en brunn E i vilket
allt vatten från berget samlas. Det pumpas till
lagerbehållaren för avloppsvatten.
I betongväggen mellan källaren och
reaktorbrunnen har man gjutit in kanaler för
strålningsmätare. Signalerna från dessa ger ett mått
på reaktoreffekten. På andra sidan om
reaktorbrunnen finns svalningsbrunnar för
förbrukat bränsle F.
En stor, vattentät brunn G har sprängts in i
berget intill ingången till hallen. Den kan
utnyttjas t.ex. för förvaring av större radioaktiva
komponenter, om reaktorn skall byggas om.
Även de största reaktordelarna kan gjutas in i
betong i brunnen. Tills vidare skall den utgöra
reservutrymme för radioaktivt avloppsvatten.
Man har också tänkt använda den vid
inspektion av radioaktiva komponenter.
Reaktorhallen har två ventilationssystem, av
vilka det ena byter luften i den. Filtrerad,
eventuellt uppvärmd, luft blåses in vid taket;
luft sugs från rummet mellan de båda
skärmarna i reaktorbrunnen och blåses ut i atmosfären
genom mycket finmaskiga filter. Härigenom
uppnås en svag ventilation av själva reaktorn.
I det andra ventilationssystemet tas luft från
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1277
Fig. 3. Plan över [-reaktoranläggningen. Höjdskillnaden mellan-]
{+reaktoranlägg-
ningen. Höjd-
skillnaden mel-
lan+} nivålinjerna
är 10 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
