Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 45 - Kärnreaktoranläggningen i Halden, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reaktorhallen och blåses genom ett filter lit
längs taket. Härmed avser man att rena luften,
särskilt 0111 radioaktivt stoft sprids vid en
olyckshändelse. Man har också tänkt bygga in
en kylanläggning i kretsen för att kyla hallen
om så skulle visa sig nödvändigt.
Till reaktorhallen i berget kommer man
genom en ca 50 m lång tunnel i vilken finns en
luftsluss beräknad för 3 at övertryck (fig. 3).
Den har satts in för att man skall ha
radioaktiviteten under kontroll vid en eventuell
olyckshändelse i reaktorhallen. Rör, kablar och
ventilationstrummor har förts genom
slussväggarna i gastäta packningar. Snabbstängande
ventiler finns i ventilationstrummorna.
I tunnelingången finns ett rum för
avhärd-ningsanläggningen för matarvatten till
sekundärkretsen. Matarpumparna har placerats i en
nisch vid sidan av tunnelns yttre del.
Ventilationstrummorna och ångledningen från
sekundärkretsen har förts ut under tunnelns tak.
Rörledningarna har dragits på ena
tunnelväggen och kablarna på den andra.
Från tunnelingången leder en kabeltunnel
med gångtvärsnitt ned till manöverbyggningens
källare. I husets undervåning finns
fördelningstavlor med brytare och säkringar, vidare
huvuddelen av reglerings- och
kontrollutrustningen, reläer och elektronikapparater. I
manöver-rummet som ligger i övervåningen finns bara
de instrument, manöverorgan och
signallampor som direkt behövs för reaktorns drift. I
manöverbyggningen finns också utrymme för
kontor och laboratorier.
Mellan manöverbyggningen och fjällväggen
står ett hus i tre våningar med en stor källare.
I denna finns lagerbehållare för aktivt
avloppsvatten samt pumpar och instrumentering för
avloppsvattenhanteringen. I en av våningarna
finns ett dieselaggregat för reservström.
Byggets utförande
Ifa har varit byggherre för
reaktoranläggningen och har haft ansvaret för planeringen.
Hjälp har erhållits från ett antal norska
forskningsinstitut, främst Christian Michelsens
In-stitutt i Rergen. Tekniskt bistånd har lämnats
av ett antal norska företag, och en väsentlig
del av arbetet har utförts av norska företag.
Byggnadsarbetet började i slutet av 1955 och
var i stort sett färdigt efter två år. Våren 1958
kom man på allvar i gång med montering av
de mekaniska komponenterna och
instrumenteringen. Monteringsarbetet avslutades våren
1959.
Byggnadskostnaderna har fördelats på
ungefär följande sätt:
Mnkr.
Byggningar ....................... 2,8
Mekaniska komponenter ......................6,65
Elektriska komponenter............ 1,55
Diverse ........................... 1,1
Totalt ........................................................12,1
Härtill kommer en investering på 7,4 Mnkr.
för tungt vatten. När Halden-projektet lades
fram i Stortinget 1956 beräknades det kosta 25
Mnkr. Under byggnadstiden gjorde den
snabba utvecklingen på kärnenergiområdet att ett
antal förändringar kunde göras varigenom den
totala kostnaden stannade vid 23,8 Mnkr.
inklusive den första bränsleladdningen.
Internationell drift
OEEC har strävat efter att få i gång
internationellt deltagande och drift av experimentella
kraftreaktorer och ett av de projekt som dess
expertgrupp föreslog 1957 var bl.a. en
kokarreaktor av Halden-reaktorns typ.
Man hade då redan kommit ganska långt med
byggandet av Halden-reaktorn ocli det ansågs
därför lämpligt att göra denna till kärnan i ett
internationellt forskningsprojekt.
Förhandlingar mellan OEEC:s sekretariat och Ifa ledde till
ett kontrakt som undertecknades i juni 1958.
Enligt det skall Ifa under vissa betingelser
gratis ställa Halden-reaktorn till förfogande
för atomkommissionerna i deltagarländerna
under en treårsperiod, räknad från 1 juli 1958.
I samarbetet deltar Danmark,
Euratom-länder-na (Benelux, Frankrike, Italien och Tyskland),
Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige och
Österrike.
Samarbetet har i praktiken lösts så att Ifa har
tagit på sig arbetet och ansvaret för driften,
medan länderna tillsammans genom
internationella forskargrupper planlägger ocli
genomför experimenten. Forskningsarbetet ocli
organiseringen leds av en styrelse, Halden
Commit-tee, med en assisterande teknisk kommitté,
Halden Technical Group. I styrelsen och
kommittén har varje land en representant.
Det dagliga arbetet leds av en projektledare
enligt de riktlinjer som givits av styrelsen och
den tekniska kommittén. Man räknar med att
det skall bli en forskarstab på ca 100 personer
vid anläggningen under försöken.
Deltagarländerna skall tillsammans bestrida
driftkostnaderna under treårsperioden; de har beräknats
till 28 Mnkr.
Försöksprogrammet
För verksamheten under treårsperioden liar
nian skisserat ett program vars detaljer skall
utarbetas allteftersom arbetet fortskrider och i
överensstämmelse med de vunna
erfarenheterna. Det första halvåret liar gått åt till
organisation av fysiker och ingenjörer från
deltagarländerna och till detaljbearbetning av
planerna för de första försöken. Vid början av 1959
kom man i gång med det mera praktiska
arbetet.
Provning av anläggningen
De försök, som går före körning med tungt
vatten och uran, utfördes under första
halvåret 1959. Man tryckprovade anläggningen, såg
efter att alla rörledningar var täta,
kontrollerade och justerade alla drivdon och instrument
osv. Vidare rengjordes systemet, och en viss
1278 TEKNISK TIDSKRIFT 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
